Annons

Annons

Hur många arbetsgivare har du?

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Polisen är traditionellt en utpräglad hierarkisk organisation. Det kanske borde se ut på något annat sätt. Jag överlåter till andra att bedöma detta. En sak har jag dock lärt mig genom åren och det är att hålla rent för fler arbetsgivare än en enda. Låt mig förklara:

Under min tid som småbarnsförälder var jag med och drev en kooperativ förskola. Under elva år hade jag där funktionen som personalansvarig. Således var jag arbetsgivare för upp till nio anställda. Jag lärde mig väldigt snabbt att hålla rent denna roll så att det bara var en kanal i relationen till personalen. Om alla medlemmar /föräldrar hade agerat arbetsgivare, med synpunkter och åsikter, hade det snabbt blivit kaos och vi hade fått en förtvivlad personalgrupp som snart hade antingen sjukskrivit sig eller gått hem

Traditionellt inom polisen har all yttre verksamhet styrts och beordrats av ett vakthavande befäl. Detta har fungerat utmärkt. Vakthavande befälet har haft att ta ställning till en mängd beslut och även haft arbetsmiljöansvaret för den yttre personalen. Inte sällan har vakthavande befälet funktionen också att hantera tidsnöd. Frågan är om inte denna funktion är en av dem som kräver allra mest. Så här långt har vi här en tydlig arbetsgivarfunktion. Vakthavande befälet var i praktiken kung, så länge ett pågående operativt arbete pågick i den yttre verksamheten. Om vi hade haft flera ”kungar” /arbetsgivare hade vi dock snabbt fått problem.

Idag är polisarbetet lite annorlunda organiserat. Den minutoperativa händelsestyrda verksamheten är precis som förut organiserad som det varit traditionellt med vakthavande befälfunktionen som ansvarig. Men nu tillkommer några nyheter. Närpolischefen är också arbetsgivare över den yttre personalen. Han eller hon har att uppfylla alla mål och planerad verksamhet som uppåt ska ge fina staplar och diagram (den sk pinnjakten) till polisledningen. Näpo chefen har ett rejält flås i nacken från myndigheten att prestera dessa staplar och diagram. Annars Ö Ja, ni kan ju räkna ut vad jag menar.

Idag mäter vi faktiskt vår effektivitet efter varje arbetspass genom att räkna hur mycket papper vi skrivit under passet. Vpop rapport kallas det. Man kan här fråga sig om det inte finns en risk att små händelser som normalt inte borde föranleda böter utan istället tillsägelse, blir någon form av rapport för att den enskilde polismannen känner ett tryck att visa att han / hon presterar resultat. Observera att trycket på planerad verksamhet i yttre tjänst idag är så stort att vi åker ut direkt när vi börjar, och ibland knappt hinner in och avrusta innan vi slutar passet. Det var arbetsgivare nummer två det.

Dessa två arbetsgivare blir ibland en konflikt. Patrullen kanske skulle ha använts hela dagen till pinnjakt när stackars vakthavande befälet som bara har en radiobil till sitt förfogande måste använda sig av oss. Det tog kanske hela dagen. Ingen eller lite pinnar / planerad verksamhet således. Näpo chefen frågar efter pinnarna från vårt pass. Naturligtvis har han förståelse för att det blev som det blev, men han har fortfarande flåset över sig uppifrån och det kanaliseras snart neråt till golvet igen.

Våra utredare (krim) har ett mycket stort arbetstryck på sig. Det händer att de behöver hjälp av den yttre personalen. Till exempel en vädjan om att hjälpa till med ett förhör ”om ni ändå passerar” eller om ”ni ändå inte har något för er”, brottsplatsundersökning, beslag etc. Jämför gärna med att vi åkte ut redan direkt när passet började för att tillgodose den planerade verksamheten, påtaglig intressekonflikt redan här! Numera händer det här ganska sällan men i den mån det gör det så har vi här nu ”voila!”, som fransmannen skulle ha sagt, nämligen arbetsgivare nummer tre.

Inte sällan kommer stationsbefälet med bekymrad min. Det finns nämligen brådskande delgivningar, post kanske måste hämtas eller skickas. Och många andra saker som behöver bli utförda mer eller mindre bråttom, bilar till och från verkstad etc. Vi är nu uppe i arbetsgivare nummer fyra! Våra yttre befäl måste visa att de fyller sin funktion på ett effektivt sätt och sätter fart på produktionen. Det måste ju märkas att just de bidrar till bättre produktionsresultat. Jaha ja, då var vi uppe i arbetsgivare nummer 5!

För några månader sedan fick jag klart för mig att vår myndighetsledning förväntar sig att vi varje dag går in på Intrapolis. Själv har jag som facklig företrädare ganska många gw att ta del av, inte sällan varje dag. Sedan måste jag komplettera rapporter med att ringa, kontakter med allmänhet, åklagare, lägga upp i arbetet i stort och planera för detta. Allt detta ska jag göra ”när jag får tid över”. Jämför med att all denna tid försvann i och med att jag åkte ut på morgonen och kom hem väl sent för att rusta av. Jag glömde föresten kut infot som jag också ska kolla av varje dag. Just det ja, jag ska skriva in tidsrapporteringen med ett 80 tal koder att välja mellan och vpopen jag beskrev ovan där vi räknar alla papper vi producerat under passet. Något mer jag glömt?

Räkna får ni se. En, två, tre, fyra och till sist fem och egentligen sex olika arbetsgivare och fenomen som trycker på och flåsar den yttre personalen i nacken. Kan tänka mig att en eller flera av dem inte är nöjda med hur patrullen har räckt till. Vi kanske till och med ska säga sju arbetsgivare. Allmänheten som egentligen är vår arbetsgivare i högsta bemärkelse har ibland också synpunkter på hur patrullen klarat sin uppgift.

Överdrivet? Ja, kanske lite tillspetsat, men i stort ser det ut så här, vakthavande, närpolis chefen, krim, stationsbefälet, yttre befälet, myndigheten och egentligen även allmänheten. Vi är nu uppe i sex (sju?) stycken som rycker i oss från olika håll. Personalmässigt är vi i mitt område i yttre tjänst idag hälften mot vad vi var för femton år sedan. Hållbar situation?

Naturligtvis pratar jag med mina kollegor om det här och de håller med mig, då det även är deras verklighet. Svaret jag får är ”bry dig inte” det är inte vårt problem, vilket det naturligtvis inte är. Istället säger vi ”jajamen” till allt vi får över oss och så gör vi så gott vi kan utifrån vad vi hinner med, och därefter bryr vi oss inte. Vi går hem. Bygger man upp ett tjänsteföretag på ett bra sätt på det här sättet? Själv börjar jag med mina 25 polisår bli trött.

Är det här bra och är det hälsosamt? Rätt borde naturligtvis vara att alla fem till sju kategorier fick vända sig till en person som beslutar vad som ska göras och i vilken ordning. En kung helt enkelt. En som får fördela, prioritera och bedöma i vilken ordning olika saker ska utföras. Voila igen! Vi är tillbaka till vakthavande befälet!

Stefan Wickberg, Värmland

Ämnen i artikeln

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst