Ekonomisk ersättning till fackliga företrädare blir vanligare. Men ännu är det bara en handfull förbundsområden som drivit igenom kravet.Ekonomisk ersättning till fackliga företrädare blir vanligare. Men ännu är det bara en handfull förbundsområden som drivit igenom kravet.
Per-Åke Hammarnäs är ordförande för förbundsområde Västra Götaland. Där har vissa personer varit lönesatta som fackliga förtroendemän sedan det nuvarande löneavtalet började gälla.
– Men det är fel att säga att vi var tidigt ute, snarare är andra sent ute, säger han och tillägger: De myndigheter som säger nej följer inte löneavtalet som träffats med Arbetsgivarverket.
Han poängterar att det sedan 30 år enligt lag varit bestämt att förtroendemän ska ha löneskydd. Ändå är det, enligt Per-Åke Hammarnäs, inte ovanligt att kollegor runtom i landet sköter både en heltidstjänst och ett mycket omfattande fackligt arbete – helt utan ersättning eller övertid. Problemet blir tydligt vid fackliga informationstillfällen efter ordinarie arbetstid. Då arbetar ofta den fackligt förtroendevalda helt gratis, medan alla andra runt bordet får övertid.
Avskräcks att jobba fackligt
Situationen kan leda till utbrändhet. Samtidigt rör det sig om ett fackligt rekryteringsproblem, eftersom yngre poliser avskräcks och tycker att engagemanget är för dyrköpt.
– Detta i en situation när allt föreningsliv vare sig det gäller fack, idrott eller politik redan har svårt att dra folk.
Per-Åke Hammarnäs fruktar att förbundets kompetens blir lidande om fackligt arbete innebär för stora personliga uppoffringar.
– Tiden är förbi då det räckte att höja rösten. Det är viktigt att båda parter är kompetenta och utbildade, säger han.
Fredrik Lundquist är vice ordförande i förbundsområde Halland som nyligen drivit igenom krav på ersättning åt ordföranden och vice ordföranden. Han är övertygad om att medlemmarna gynnas när de valda får betalning för nedlagt arbete.
– Vi ville inte precisera några anspråk utan meddelade bara myndigheten att vi ska ha någon form av ersättning. Vi har rätt till det enligt ramavtalet.
Budet blev ett funktionstillägg på 5 000 kronor med inbakat ansvars- och övertidstillägg. Påslaget tas bort när det fackliga arbetet avslutas.
– Vi har förhandlat bort vårt lägre arbetstidsmått enligt Förtroendemannalagen, det tjänar alla inblandade på.
Fredrik Lundquist tror och hoppas att ekonomisk ersättning till förtroendevalda snarare kommer att vara regel än undantag i framtiden.
En annan modell är att de förtroendevalda betalas med medel ur förbundskassan. En sådan ordning borgar för omutligare personer på förtroendeposter, enligt förespråkarna. Men Fredrik Lundquist tycker inte att det är någon bra idé. Dels är det medlemmarnas pengar som används, dels är det svårt att överblicka kostnaden.
– Då kommer man in på detta med sociala avgifter och annat. Det är naturligtvis bättre om vår huvudsakliga arbetsgivare betalar, säger han.
Medlemmarna reagerar
Men i Halland har flera medlemmar reagerat mot att deras företrädare får ekonomisk ersättning – trots att arbetsgivaren står för utgiften. Fredrik Lundquist tror att det finns en vanligt förekommande åsikt som går ut på att fackligt arbete alltid ska vara ideellt. För att möta kritiken har ett brev med frågor och svar skickats ut via intranätet. Syftet är att förklara vad som gjorts och varför.
Västmanland är nästa förbundsområde som står på tur för att driva igenom kraven på ersättning. Inga summor är preciserade, men någon gång under januari fattas förmodligen beslut i frågan. Förhoppningar om att den individuella lönesättningen automatiskt skulle innebära ersättning till de valda har inte infriats. En analys visar att effekten istället är den omvända.
– Det blev märkligt nog lägre lön åt fackliga företrädare, säger Ralf Andersson, vice ordförande och förhandlingsansvarig.
Under en tid avlönades fackliga nyckelpersoner i Västmanland med pengar ur förbundskassan. En lösning som frångicks av flera skäl. Dels visade det sig bli mycket kostsamt eftersom arbetsgivaravgifter måste betalas, dels tyckte medlemmarna att det fanns principiella invändningar.
– Det var deras pengar som användes, så vi la ner det där.
Formella problem
Beslutet har stor betydelse nu enligt Ralf Andersson. Medlemmarna har fått ett konkret prov på att styrelsen avstått från pengar och inte främst tänker på den egna plånboken. Därför tror han inte att det finns några invändningar från de egna leden. Också arbetsgivaren har varit positiv.
Men formella problem måste lösas. Ralf Andersson understryker att ersättning för fackligt arbete är en självklarhet. Samtidigt finns en inneboende problematik.
– Ska länspolismästaren sätta lönerna? Vill det sig illa blir den lönen lägre om en fackordförande är duktig och högre om han är följsam.
Om ersättningen samlas i en pott som ordföranden fördelar uppstår en annan svårighet.
– Då är han eller hon plötsligt lönesättande chef åt den övriga styrelsen.
Fakta
– I det styrande ramavtalet (RALS 04-07) står bland annat att fackligt arbete ska uppmärksammas i samband med löneöversyn.
– Förtroendemannalagen (FML) reglerar förtroendevaldas situation.
– Löneskyddet, d.v.s. de ersättningar som skulle ha utgått om den facklige förtroendemannen fortsatt att arbeta med sina ordinarie arbetsuppgifter, går inte att avtala bort. I begreppet ersättningar ingår också övertid.
– Löneskyddet tillsammans med de förutsättningar som angavs 2001 i det centrala löneavtalet om lönesättning vid lokalt fackligt arbete är vad som kallas ”facklig lön”.
– För snart 20 år sedan kom parterna överens om att fackligt arbete kan vara en skicklighetsmerit.
