Kyla finns inte bara i Norrland. Den dödar och skadar lika effektivt i Stockholm, Kosovo och Kilimanjaro. I Arvidsjaur lär sig poliser hur de kan skydda andras och eget liv och jobba normalt när kvicksilvret sjunker.Kyla finns inte bara i Norrland. Den dödar och skadar lika effektivt i Stockholm, Kosovo och Kilimanjaro. I Arvidsjaur lär sig poliser hur de kan skydda andras och eget liv och jobba normalt när kvicksilvret sjunker.
Allt fler svenska poliser arbetar utomlands med internationella uppdrag, inte sällan under primitiva förhållanden i omgivningar med extremt klimat. Enligt överlevnadsexperten major Tony Gustafsson vid I 19/Norrlands Dragoner i Arvidsjaur ställs ofta speciella krav på just nordborna.
– Alla litar på att vi ska vara lite extra duktiga och utgår från att vi kan det där med kyla.
Med 26 års erfarenheter av miljöer som tropikerna, ökenland, Arktis och hög höjd arbetar han nu vid Försvarsmaktens Vinterenhet (FMVE) i Arvidsjaur med bland annat utbildning av poliser och militärer. För två år sedan var han förbandschef i Afghanistan och fick bevis för att teorierna också fungerar praktiskt.
Ingen kunskap
Engelsmännen som hade högsta befäl räknade inte med att det krigshärjade bergslandskapet är en mycket kall plats vintertid. Bara de nordiska enheterna var fullt operativa och Tony Gustafsson var tvungen att snabbutbilda britterna i hur de skulle ta hand om sig själva och sin utrustning.
Redan ett par veckor efter utbildningen fastnade två patruller i en snöstorm på 3 000 meters höjd då fordonen körde fast. De bestämde sig för att inte lämna platsen, utan göra som de blivit lärda och vänta på hjälp. Därefter satsade britterna på att hålla sig torra och varma. De bytte strumpor ofta och drack och åt, även om ingen var hungrig. Samtidigt höll de utkik efter laviner och farliga snööverhäng, redo att snabbt lämna sina skydd. Alla hittades välbehållna, kanske på grund av utbildningen de fått.
Också många svenskar är oförberedda på att kylan kan bli ett stort problem även i länder som traditionellt betraktas som ”varma”. Dessutom har den moderna människan under bara några decennier blivit sämre på att överleva på naturens villkor.
– Ute på landet är man kanske lite bättre, men i storstäderna har folk ingen respekt. Vi kan aldrig slå naturen utan måste lära oss att samverka med den.
Bättre förr
Tony Gustafsson nämner isgatan i Stockholm under den tidiga vintern och återkommande snökaos i Skåne. Också översvämningarna i Västsverige berör hans expertområde, blött och blåsigt innebär risk för nedkylning.
– Förr visste man att det gällde att ligga lågt och stanna hemma. Nu tar folk bilen för att åka ut och titta på eländet och blir själva sittande i en snödriva.
Själv är Tony Gustafsson skåning, något som 26 år i Arvidsjaur inte verkar ha ändrat på med tanke på hans dialekt. Han påpekar att en vanlig missuppfattning är att kylskador bara är någonting som förekommer i de nordligaste delarna av landet. Vind, väta och okunskap är fullt tillräckligt för att försätta människor i svåra situationer – snö är inte en nödvändig ingrediens.
Till de vanligaste misstagen i kyla hör att man tar på sig fel sorts kläder närmast kroppen. Bomull fungerar dåligt och isolerar inte när det är blött. Ull eller moderna material är att föredra. Vätskeobalans är en annan fara. Under vinterförhållanden upplever man mindre törst men bör dricka minst lika mycket som då det är varmt.
– En tvåprocentig vätskeförlust resulterar i att prestationsförmågan minskar med 20 procent.
Planering kan rädda liv
Att tänka framåt och planera både underlättar och kan rädda liv. Skoterföraren eller bilisten i vinterterräng är ett klassiskt exempel. Utan skidor, tändstickor och nödutrustning kan ett simpelt motorhaveri resultera i en mardrömssituation.
– Det tar ett tag, men är förhållandena dåliga kyls man ner och är plötsligt riktigt illa ute.
Att lära sig vettiga strategier som fungerar i kyla är en bra investering också om man befinner sig på platser där det aldrig är kallt. Den som förstår hur människans fysiologi reagerar vid vinterförhållanden kan nämligen använda delar av kunskaperna också i tropikerna. Några överlevnadsregler är generella. Att dricka mycket, äta rätt och försöka hålla sig torr gäller i både Kongos regnskog och Antarktis eviga vinter. Känner man till hur kroppen skyddar sig mot stark kyla genom exempelvis kärlsammandragning, förstår man också det omvända fenomenet med kärlvidgning i hetta. Därför brukar vinterutbildning bräddas med information om bra agerande i värme.
Varför det är bra för poliser med vinterträning:
– Det är den normala polisverksamheten som appliceras i vintermiljö. Den vanliga tekniken och arbetsmetoderna ska fungera också när det är mycket kallt.
– Exempelvis bildas kondens i vapnen när de lämnar en varm bil och det är kyligt ute. Kondensen fryser och vapnet blir obrukbart. Lösningen är vapenvård med speciella smörjmedel, såsom grafit.
– Vid kyla påverkas krut och rökgaser och därmed ballistik. Vid instinktivt pistolskytte är förändringen av mindre betydelse, men vid olika former av precisionsskytte påverkas resultatet drastiskt. Kännedom om problemet underlättar.
– Att genomsöka snöig terräng i kyla är svårt. Hundarna reagerar annorlunda och spåren ändrar karaktär.
– Metall blir skör då det är riktigt kallt och batterier (kommunikation) fungerar sämre, liksom människor – ett intränat grepp med handfängslet blir till ett cirkusnummer om ens händer är stelfrusna.
Ytliga lokala kylskador
Det första tecknet på en ytlig kylskada är att en vit fläck uppträder på skinnet, det yttersta lagret av huden har frusit. Värst utsatt är ansikte, händer och fötter. Värmer man upp det skadade området omgående finns det stora chanser att slippa framtida men.
Så här motverkar du en ytlig lokal kylskada:
– Be någon som är med dig att kontrollera om du har vita fläckar i ansiktet eller på kroppsdelar som du inte själv kan undersöka.
– Lägg en varm hand mot fläcken tills den försvinner. Om skadan inte går att värma upp på 20-30 minuter rör det sig förmodligen om en djup lokal kylskada.
– Djupa lokala kylskador måste behandlas på sjukhus. Den skadade kroppsdelen sänks ner i 40-gradigt vatten.
– Värk, domningar och störningar i cirkulationen är vanliga problem som ofta blir bestående.
Allmän nedkylning (Hypotermi) är den farligaste typen av kylskada och innebär att hela kroppens temperatur sjunker successivt.
36-35 grader: Arbetsförmågan sjunker, den drabbade huttrar och är inåtvänd. Dålig handfunktion.
34-33 grader: Uttalad förvirring. Den drabbade kan inte längre fatta kloka beslut eller öka sin kroppstemperatur på egen hand, huttrandet avtar.
32-31 grader: Nedsatt omdöme, stelhet och oregelbunden hjärtrytm. 50 % dödlighet.
30-29 grader: Medvetslöshet inträder.
28-26 grader: Nedsatt andning och hjärtverksamhet.
25- grader: Död, men inte nödvändigtvis. Världsrekordet i låg kroppstemperatur där den drabbade överlevt är 13,7 grader.
Så här försvinner din kroppsvärme:
– Vind – 50 %
– Värmestrålning – 30 %
– Andning – 10 till 15 %
– Svettavdunstning – 10 %
– Ledning via omgivande material – en till två procent
Bra att veta:
– Vatten leder bort värme 25 gånger fortare än luft – undvik att hamna i kallt vatten.
– Träning i isvak kan öka dina chanser att överleva med 50 % om du faller i vid en olycka.
– Metall leder bort värme upp till 15 000 gånger snabbare än luft.
– Hälften av kroppsvärmen försvinner genom huvudet om det är tio grader kallt och du inte bär mössa.
– Genom kärlreglering stänger kroppen i nödläge av värmetransporten till fötter, händer, armar och ben. Istället isoleras värmen till hjärnan och andra vitala organ.
Tända eld – livsviktig kunskap om basen för överlevnad.
– Noggranna förberedelser är avgörande. Hitta först en bra plats i lä.
– Leta efter torra kvistar från gran och tall. Riv loss björknäver. Dela materialet i mindre delar och lägg det i två högar.
– Samla torrt grövre virke, gärna med tjära i. Spänta veden med kniv eller yxa så brinner det lättare.
– Tänd eld på en näverbit, låt elden sprida sig till späntad tjärved. Blås. Mata på med mer näver och grövre virke. Lämna hela tiden luftspringor.
Viktigt : ”Ingen är död förrän man är varm och död”. Det finns alltid en chans att det kan finnas en gnutta liv i den nedkylda tillsynes livlösa kroppen. Utgå aldrig från att någon är död.
(Källa: Major Tony Gustafsson)
