Polisflygets sydligaste basering står på spel efter en granskande utredning och övriga baseringar påverkas av vilket beslut som fattas. Men ledningen har lagt locket på i väntan på remissvar.Polisflygets sydligaste basering står på spel efter en granskande utredning och övriga baseringar påverkas av vilket beslut som fattas. Men ledningen har lagt locket på i väntan på remissvar.
Det är blåsigt, mulet och lunchtid på Sturups flygplats utanför Malmö. Här har Polisflyget i Skåne sin helikopter i en låg barack, men kanske inte så länge till. Det är i samband med RPS fortlöpande tillsyn av polisens verksamhet som Polisflyget har granskats. Slutsatserna är entydiga. Baseringen i Skåne är nedgången och underutnyttjad, anser utredarna. På sikt ska Polisflyget växa, men satsningen sker i Stockholm och Göteborg, bland annat genom 24-timmarsbemanning. Att sätta Skånebaseringens lokaler i samma skick som de andra baseringarnas skulle kosta mycket pengar. För mycket, enligt rapporten.
Landets polismyndigheter har tid på sig fram till den 15 januari 2007 att lämna synpunkter, därefter fattar rikspolischefen beslut.
– Jag är ju part i målet. Det enda jag kan säga är att jag utifrån en operativ bedömning tycker att baseringen bör vara kvar, säger Karl-Ivar Karlsson, baseringschef i Skåne.
Expansiv region
Han argumenterar utifrån det faktum att Skåne är en extremt expansiv region som han tycker bör ha samma helikoptertillgänglighet som Stockholm och Göteborg. Han tror att det blir svårt att återställa verksamheten om en nedläggning visar sig vara felaktig. I granskningsrapporten dras paralleller med Försvarets organisation, men Karl-Ivar Karlsson jämför istället med Sjöfartsverket som sprider sina helikoptrar över landet, istället för att samla dem.
– Den modellen stämmer bättre med polisoperativ verksamhet än Försvarets gör, säger han.
Polisflygets chef, Per Linderbert, avstår från att tala om granskningen, slutsatserna eller den skånska baseringens framtid innan remissinstanserna har sagt sitt. Men generellt anser han att det är bra att verksamheten han leder hamnar under lupp.
– Att folk utifrån tittar över vad vi gör tycker jag enbart är positivt. Men jag vill inte gå händelserna i förväg och kommentera sådant som inte är bestämt än.
Sedan 2001 då det nya helikoptersystemet infördes har Polisflyget anlitats vid i genomsnitt 1 300 räddningsuppdrag per år i hela Sverige. Per Linderbert är övertygad om att helikoptrarnas betydelse kommer att öka i framtiden.
– Så ser tendensen ut i Europa och så kommer det att bli här också, säger han.
Han är en stark förespråkare för 24-timmarsbemanning som han vill införa i Göteborg på samma vis som redan gjorts i Stockholm. Det är också RPS långsiktiga målsättning.
Få piloter
Men då kommer det att behövas fler piloter, något som blivit en bristvara. Sedan 1980-talet har söktrycket på utbildningen minskat med 75 procent.
– De som är unga i dag vill inte flytta på sig och som pilot kan man hamna på vilken som helst av Polisflygets fem baseringar.
Fler helikoptrar och mer personal kostar pengar och speciellt 24-timmars bemanning är en lösning som är resursintensiv. Men att bedöma flygets kostnader i termer av utgifter är inte lätt. En stillastående verksamhet eller resurs som inte utnyttjas belastar också ekonomin. Helikoptrar på marken är slöseri. Används de är det sunt, tycker Per Linderbert. Men han menar att det överhuvudtaget är fel att värdera helikoptrarna i kronor och ören. Istället borde man räkna värdet i antal räddade människoliv, anser han och nämner Väg och trafikinstitutet som en gång kom fram till att ett människoliv kostar drygt 14 miljoner.
– Varje helikopter bär på så sätt sina egna kostnader genom att rädda liv.
Inte heller polisledningen i Malmö vill kommentera utredningen eller polisflygets framtid i Skåne. Först då remissinstanserna har sagt sitt kan uttalanden bli aktuella.
Stort behov
Eva Årestad-Radner, biträdande länspolismästare Skåne, understryker att det finns ett stort behov av helikoptrar och att det behovet måste vägas mot utgifterna.
– Det viktiga för oss är egentligen inte var helikoptern kommer ifrån, utan att den finns här när den behövs, säger hon.
De andra svenska helikopterbaseringarna påverkas också om Skåneflyget dras in. Samtidigt står några av dem inför egna förändringar.
I Göteborg finns två helikoptrar och dessutom har polisen ibland tillgång till en mindre maskin som tillhör flygskolan. Fyra piloter och tre operatörer tjänstgör och baseringschefen Tord Andersson talar om en kraftig underbemanning
– Men tack och lov har vi piloter under utbildning, säger han.
För närvarande har en ensam pilot beredskap i väntan på den kommande 24-timmarsbemanningen. Det är en nackdel exempelvis vid larm om försvunna personer.
– Vi har runt 250 sådana larm per år. En ensam pilot kan inte sköta värmekameran och det är minst sagt problematiskt.
Skåneflygets framtid vill Tord Andersson inte kommentera eftersom han skriver på ett remissvar. Men han konstaterar att om det inte finns någon helikopter i Skåne kommer sannolikt helikoptertillgången att minska i både Stockholm och Göteborg.
– Vi måste täcka upp och det tär på resurserna.
Uppgifter i rapporten om att det tar 45 minuter att flyga från Göteborg till Skåne tycker Tord Andersson är felaktiga.
– På den tiden kommer man till Halmstad. Dessutom är tanken tom när man är framme.
Han saknar ett inslag i utredningsmaterialet.
– Man borde nog ha pratat mer med piloterna.
24-timmars bemanning
Stockholmsbaseringen med två helikoptrar och tio piloter har redan 24-timmars bemanning. En lösning som baseringschefen Göran Ramström beskriver som mycket lyckad. Tidigare kunde det inträffa att en pilot efter en lång arbetsdag blev uppringd för att exempelvis flyga Nationella insatsstyrkan eller söka efter en försvunnen svampplockare. Något som inte var tillfredställande vare sig ur säkerhets- eller effektivitetssynpunkt.
– 24-timmarsberedskapen är bra både med tanke på tryggheten och det polisiära resultatet.
Liksom i Göteborg utgör räddningsuppdrag en viktig del av arbetet, men brottsspaning, med 634 uppdrag under 2005, är det vanligaste inslaget i verksamheten. 24-timmarsbemanningen ger möjlighet att använda helikoptrarna effektivt dygnet runt då en nattbesättning från Stockholm enkelt avlöses när ordinarie dagpass börjar i Malmö.
Göran Ramström anser att det skulle vara olyckligt om den sydligaste baseringen drogs in. Då skulle Stockholmsflygets andra maskin krävas vid avlösningen och huvudstaden plötsligt stå helt utan helikopter. Han påpekar att Göteborgsbaseringen drabbas än hårdare av ökad belastning om Skånebaseringen försvinner.
– Vi som har 24-timmars bemanning ser det som en stor fördel med lokala baseringar. Det vore negativt att minska vår närvaro ytmässigt i Sverige.
På Stockholmsbaseringen har man i färskt minne hur det är att täcka ett större område. Till för ett par år sedan fanns ingen helikopter i Östersund.
– Vi la ner enormt mycket tid på transporter. När de fick helikopter själva ökade tillgängligheten rejält i Stockholm.
Boden och Östersund
För helikopterförarna i Boden är jätteavstånd vardagsmat. Fyra kollegor ansvarar för en tredjedel av Sveriges yta. Dessutom är Boden nationell vinschresurs och även om behovet av att vinscha skadade är störst i fjällterräng, rycker Bodenhelikoptern ut till olycksplatser i hela landet. Under förra året genomfördes fem räddningar av det slaget, varav flera uppmärksammades stort medialt. Östersundsbaseringen är en given samarbetspartner.
– Vi är vana vid det. Man bara lyfter på luren, helt informellt, säger baseringschefen Stig Henriksson.
I Östersund finns Sveriges senast tillkomna helikopterbasering. Verksamheten präglas av läget – nästan mitt i landet med lika långt till kusten som till norska gränsen. Eller som baseringschefen Anders Roos uttrycker det:
– Trots att vi verkar i norrländsk glesbygd har vi korta anflygningstider.
Rapporten vill han inte kommentera.
Målet – bättre tillgänglighet
Olof Egerstedt har lett den fyra man starka utredningsgruppen. Han var tidigare biträdande rikspolischef och har också varit chef för SKL, men någon egen erfarenhet av flygning har han inte.
– Därför har det varit värdefullt att ha med tidigare flygchefen Sven Holmberg i arbetet, säger Olof Egerstedt.
Han är övertygad om att Sydsverige kommer att få bättre helikoptertillgänglighet, åtminstone på sikt, om den nuvarande baseringen i Skåne läggs ner. Tanken är att bemanning dygnet runt i Göteborg och Stockholm ska tillgodose behoven i Skåne.
Flera personer med insyn i Polisflygets arbete som Polistidningen har talat med avböjer att kommentera utredningen med hänvisning till att ett remissförfarande pågår. Enligt Olof Egerstedt är situationen ovanlig och beror på att de delar av Polisflygets verksamhet som inte är händelsestyrda inte används som planerat av polismyndigheterna.
– Därför är det viktigt att hämta in åsikter från så många håll som möjligt. Jag har förståelse för att man inte vill säga något innan den proceduren är avklarad.
Remissförfarandet är således en del av ett försök att väcka myndigheternas intresse för Polisflyget. Enligt Olof Egerstedt har möjligheten att begära helikopterhjälp utnyttjats för lite. Om många instanser och personer får tillfälle att yttra sig är hans förhoppning att flygets verksamhet blir belyst.
– Vi vill få in tänket att det handlar om en resurs som finns till för polismyndigheternas verksamhet.
En kritik som riktats mot utredningen handlar om hänvisningar till Försvarets organisation. Försvarets helikoptrar finns samlade på ett fåtal platser och utredarna anser att det som fungerar militärt också borde fungera för polisen.
Fördela resurser
Men enligt kritikerna glömmer man att det är fred i Sverige. I fall av krig skulle Försvaret snabbt fördela sina resurser i landet. Något som, enligt detta sätt att se på saken, är nödvändigt för Polisflyget redan nu, eftersom polisen alltid befinner sig i skarpt läge.
– Visst är det sant att jämförelsen med Försvarsmakten haltar, men det är den enda parallell av det slaget som finns att dra, kommenterar Egerstedt.
Göran Ramströms, Stockholmsbaseringens chef farhåga att Stockholm och därmed Nationella insatsstyrkan riskerar att tidvis sakna helikoptrar helt om Skånebaseringen läggs ner, delar inte Egerstedt.
– Jag tror inte att en sådan situation skulle uppstå särskilt ofta eller återkommande, säger han.
Flera baseringschefer som Polistidningen talat med påpekar att en uppgift om flygtid i rapporten är felaktig. Det tar inte 45 minuter att flyga från Göteborg till Skåne, snarare 1 timme och 15 minuter.
– Det låter märkligt, jag vet inte på rak arm varifrån uppgiften om 45 minuter kommer. Men det är denna typ av frågor som det är bra att remissförfarandet drar fram, säger Olof Egerstedt.