Hallandspolisens punktmarkering av kända narkomaner tycks vara ett effektivt recept i kampen mot mängdbrotten i länet.
– Förutom när det gäller misshandel utomhus kan vi konstatera reducerad brottslighet över hela linjen, säger Tommy Sundlén, chef för länskriminalen.Hallandspolisens punktmarkering av kända narkomaner tycks vara ett effektivt recept i kampen mot mängdbrotten i länet.
– Förutom när det gäller misshandel utomhus kan vi konstatera reducerad brottslighet över hela linjen, säger Tommy Sundlén, chef för länskriminalen.
Solen lyser – både bokstavligt och bildligt – över polishuset i Halmstad. På skrivbordet i Tommy Sundléns tjänsterum på andra våningen ligger den rykande färska statistik som väsentligen bidrar till väderläget. Sidorna med röda och gröna staplar målar sammantaget upp ett tämligen angenämt resultat av årets åtta första månaders polisarbete, präglat av mängdbrottsprojektets intentioner. Inte minst den 15-procentiga ökningen av andelen uppklarade brott talar sitt tydliga språk.
– Den ledande principen är att ta tag i brottet omedelbart i stället för att lägga det på utredningshögen. Det betyder bättre förstahandsåtgärder på brottsplatsen – säkra spår, höra vittnen – och därefter omedelbar avrapportering till krimjouren, som utgör det centrala navet i verksamheten. En annan framgångsfaktor har varit de uppföljningar vi gör varje månad för att hålla fokus uppdaterat och inte arbeta i blindo, säger Tommy Sundlén.
Brottsbenägna missbrukare
Av allt att döma är den senaste mängdbrottsstatistiken ytterligare ett kvitto på tilltagande polisiär effektivitet. Den på senare år brant stigande kurvan har nämligen brutits med besked:
– Antalet anmälda mängdbrott har i Halland minskat med 15 procent, jämfört med samma period i fjol. Det är en avsevärt större minskning än i riket som helhet och kan direkt kopplas till vår målmedvetna satsning på att störa och spana på en kärna av kända narkotikamissbrukare i länet. Det handlar om ett femtiotal individer som vanligtvis genererar en stor del av mängdbrotten. Framför allt på mindre orter har vi tidigare sett en markant nedgång av stölder och liknande under perioder när personer ur den här kategorin suttit i fängelse, förklarar Tommy Sundlén.
Fokuseringen på de brottsbenägna narkomanerna har naturligt nog satt sitt tydligaste avtryck i statistiken under rubriken ?antal anmälda narkotikabrott?, där årets stapel är nästan dubbelt så hög som fjolårets. Men även den påtagliga minskningen av till exempel bostads- och bilinbrott kan enligt Tommy Sundlén till stor del hänföras hit.
Sämre på att klara upp stölder
Men himlen över polishuset är inte helt molnfri. Minskad brottslighet i all ära – polisens huvudsakliga uppgift är trots allt att lösa de befintliga brotten. Och även om den halländska ordningsmakten som sagt kan åberopa en rejäl putsning av ?ärenden redovisade till åklagaren?, klart över riksgenomsnittet och desto mer anmärkningsvärt med tanke på den minskade brottsligheten i länet, så har resultatet vad gäller posten uppklarade stölder (det vill säga typiska mängdbrott) – sjunkit som en sten genom statistiken jämfört med fjolåret. En försämring med nästan en fjärdedel, och till råga på allt just nu när mängdbrotten ska prioriteras. Vad kan ligga bakom ett sådant svart hål i protokollet? Tommy Sundlén suckar över Hallandspolisens akilleshäl:
– Jag har ingen bra förklaring till att vi hamnat så pass långt ifrån måluppfyllelsen. En trolig orsak är väl att det funnits en tröghet i övergången från det gamla arbetssättet, när vi som exempel sällan åkte på anträffade stulna fordon för att säkra spår och därmed tappade möjligheten att reda ut brottet. Vi har precis tagit fram ett åtgärdsprogram för att vända den här typen av felprioriteringar och sista veckan har vi äntligen fått lite goda resultat.
Mer reguljärt polisarbete
Ett par trappor ner i polishuset – vägg i vägg med cafeterian – sträcker jourrotelns redaktionsliknande kontorslandskap ut sig. Härifrån jobbar tre av länets sex jourteam. Halland var tidigt ute med krimjour och permanentade arbetssättet redan 2002. Med sina trettio tjänsteår är polisinspektör Hazze Brokopp en av de mer erfarna utredarna. Han ser positivt på jourrotelns utveckling:
– Vi har fått en helt annan snurr på verksamheten sedan jouren kom till. Typiska mängdbrott som snatterier diskar vi av direkt. Alla gripna hamnar hos oss, och eftersom vi nu också har samma åklagare hela veckan, så slipper vi dra ärendet om och om igen. Om förutsättningarna är de rätta, har det blivit lättare att hålla misstänkta frihetsberövade så pass länge att ärendet hinner bli uttömt. Får man bara åklagaren med på vagnen kan man få beslut om husrannsakan och den vägen hitta material för att reda upp ett par brott till.
Hazze Brokopp upplever att satsningen på mängdbrott ytterligare har höjt effektiviteten:
– Mycket hamnade i ?balansen? tidigare. Nu är det mer av reguljärt polisarbete, till exempel har tekniker knutits till närpolisområdena. Utryckningsfolket har blivit mer aktiva med att plocka upp spår och ta in folk till förhör.
Kriminalinspektör John Björklund kommer förbi och lutar sig fram för att kasta ett öga på statistikstaplarna som ingen av de båda sett tidigare. Han framhåller betydelsen av DNA-registret:
– Träffar av DNA på brottsplatsen har ökat vår uppklarningsprocent och ger nya möjligheter till framgång. Exempelvis när det gäller oprovocerad misshandel, där det är svårt att hitta bra vittnen och där målsägaren i regel bara kan uppge allmänt signalement. Det här är det viktigaste tekniska framsteget sedan fingeravtrycken.
Länskriminalchefen Tommy Sundlén visar vägen till ett rum med en förstoring i plakatformat av den broschyr som i mängdbrottsprojektets anda ska informera hallänningarna om att polisen numera verkligen försöker lösa brott och att det därför kan löna sig att göra en polisanmälan, eller rapportera något misstänkt. Han ser med tillförsikt på framtiden:
– Vi har enligt de centrala direktiven börjat bygga upp en helt ny underrättelsetjänst som fortlöpande ska hålla den operativa ledningen uppdaterad om var och i vilken form brottsligheten är hetast för tillfället.
Strömberg vill återvinna allmänhetens förtroende
Allmänhetens förtroende för polisen ska återvinnas genom stramare tyglar från RPS.
– Mängdbrottsprojektet är en väldigt tydlig markering att vi alla ska jobba enligt samma riktlinjer för att kunna hålla en viss kvalitet. Det är inte längre ett fritt val att göra som man vill, säger rikspolischefen Stefan Strömberg.
Genom ?Nationell satsning mot mängdbrott? vill rikspolisstyrelsen ge polisen en välbehövlig effektivitetsuppryckning, menar Stefan Strömberg:
– En av bristerna har varit att man inte har arbetat tillräckligt aktivt och viljestyrt, utan helt enkelt nöjt sig med att vänta på att det ska hända saker. De enskilda inslagen i projektet är egentligen inget nytt – det mesta är sådant som på sina håll redan förekommit, men nu försöker vi genomföra de här sakerna fullt ut i organisationen genom handfasta metoder.
Stefan Strömberg medger att allmänhetens förtroende för ordningsmakten urholkats genom att brottsanmälningar ofta rutinmässigt lagts på hög, utan att man visat någon ambition att försöka lösa de aktuella brotten.
– Det är tyvärr många människor som har den typen av erfarenheter och man kan naturligtvis undra varför det har gått till på det här viset. En förklaring kan förstås vara bristande tydlighet från organisationens ledning att vi måste hålla en viss kvalitet på det jobb vi gör. Det kan ju också vara så att poliserna på en brottsplats blir avbrutna och måste åka väg på något annat. I det fallet är det en fråga för arbetsledningen att planlägga arbetet på ett sådant sätt att de hinner slutföra sina uppgifter.
– Samtidigt är det viktigt att få allmänheten att förstå på vilka villkor vi arbetar och att vi inte alltid kan lösa just deras fall för att bevisningen inte räcker till, men folk ska märka att vi bryr oss. Förtroendet ska vi vinna tillbaka genom att vara informativa och visa att vi gör vad vi kan, säger Stefan Strömberg.
Medhåll kommer från Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet:
– Sådana här projekt behövs idag. Anslaget leder till att väldigt enkla brott klaras upp, istället för att läggas på hög, såsom ibland varit fallet även när det funnits utpekad gärningsman. Mindre, enkla brott avslutas helt enkelt, men så har det ju varit även tidigare. Problemet i sammanhanget är att det krävs speciella organisatoriska insatser för att polisen ska uppnå de resultat som borde uppnåtts ändå.
– Att rättssystemets effektivitet stadigt minskat de senaste tjugo åren bottnar till stor del i Polisreformen som slog sönder polisens utredningsmaskineri. Det finns definitivt möjligheter att kraftigt effektivisera polisarbetet. Exempelvis borde en och samma polis hålla i ett ärende hela vägen från brottsplats till åklagare, säger Jerzy Sarnecki.
Ulf Eliasson
