Annons

Annons

Tjänstetillsättning var inte diskriminering

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

När en tjänst som vakthavande befäl utlystes gick den till en manlig sökande, istället för till den kvinna som kunde anses vara bättre meriterad. Könsdiskriminering, ansåg Polisförbundet som lät Arbetsdomstolen pröva saken.När en tjänst som vakthavande befäl utlystes gick den till en manlig sökande, istället för till den kvinna som kunde anses vara bättre meriterad. Könsdiskriminering, ansåg Polisförbundet som lät Arbetsdomstolen pröva saken.

Det var för snart tre år sedan som polismyndigheten i Västernorrland utlyste tre tjänster som vakthavande befäl i Sundsvall. Sju personer sökte, och fyra av dem kallades till intervju. Tre män och en kvinna. När tjänstetillsättningarna var klara visade det sig att det var de tre männen som fått jobben. Kvinnan, som var anställd som inspektör och hade både vikarierat och haft en tidsbegränsad anställning som yttre befäl, anmälde saken till Jämställdhetsombudsmannen (JämO).

Under den tid som kvinnan arbetade som yttre befäl hade hon fått en högre lön. När den tidsbegränsade anställningen gick ut, behöll hon den högre lönen ett par månader innan den plötsligt sänktes, retroaktivt och utan förvarning. Detta skedde strax efter att hon anmält polismyndigheten till JämO.

Polisförbundet ansåg att arbetsgivaren hade gjort fel på flera punkter. Bland annat könsdiskriminering, i och med att tjänsten gick till en man som kunde anses mindre meriterad. Förbundet ansåg även att tillsättningsförfarandet var diskriminerande. Lönesänkningen såg Polisförbundet som en repressalie och ett brott mot både jämställdhetslagen och kollektivavtalet. Dessutom menade förbundet att den retroaktiva lönesänkningen var en så kallad otillåten kvittning i lön från arbetsgivarens sida, vilket också är ett lagbrott.

Arbetsgivaren, Polismyndigheten i Västernorrland, har hela tiden hävdat att den man som fick tjänsten var bättre meriterad, bland annat för att han varit livvakt och på den tjänsten trätt in som gruppchef vid några tillfällen. Man hänvisade också till mannens personliga lämplighet.

– Hans personliga lämplighet baseras på det utomordentligt goda intryck han gjorde under intervjun. Samtidigt kritiserar domstolen polismyndigheten för att de inte dokumenterat intervjun, kommenterar Polisförbundets ombudsman Christina Bran Dannberg, som har arbetat med ärendet.

Kvinnan, som hade drygt 30 års tjänst i myndigheten, hade gått flera utbildningar, men inte tagit med dem i sin ansökan. Att hon vikarierat som yttre befäl tyckte inte myndigheten var särskilt meriterande. Sammantaget menade arbetsgivaren att meriter och personliga egenskaper, som till exempel ledarskapsförmåga, talade till mannens fördel varför han fick jobbet.

Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och slog fast att det inte var könsdiskriminering att ge den utlysta tjänsten till en man. Domstolen skriver att den inte kan se att kvinnan var lika kvalificerad för tjänsten som mannen. Därför var de båda sökandena i jämställdhetslagens mening inte i en likartad situation och därmed handlade det inte om könsdiskriminering. Däremot slår domstolen fast att arbetsgivaren har brutit mot kvittningslagen genom lönesänkningen och ska betala 10 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

– En mycket nedslående dom, säger Polisförbundets ombudsman Christina Bran Dannberg, som har arbetat med ärendet. I domskälen drar domstolen sammanfattningsvis slutsatsen att kvinnan visserligen hade den längsta anställningstiden och störst erfarenhet av arbete som yttre befäl, men att denna skillnad inte bör tillmätas någon stor betydelse vid bedömningen. Domstolen menar att den personliga lämpligheten var avgörande.

Det har visat sig vara oerhört svårt att vinna diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Sedan 2000 har 50 mål avgjorts och endast sex har vunnits. Två av dessa har gällt könsdiskriminering.

– Jag tolkar den här domen så att oavsett hur mycket bättre meriterad man än är, så är det arbetsgivarens godtycke som gäller. Normer och egna värderingar styr både vid tillsättningsförfarandet och vid en domstolsprövning, säger Christina Bran Dannberg.

Det finns även andra saker att lära av domen för den som söka en tjänst.

– En nackdel för kvinnan var till exempel att hon inte bifogat intyg för alla utbildningar. Det är en konkret sak man kan ta till sig inför framtiden när det gäller sökande av tjänster och tillsättningar, säger Christina Bran Dannberg på Polisförbundet.

Läs hela domen på Arbetsdomstolens hemsida: www.arbetsdomstolen.se

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser