En gärningsmans röst inspelad på band kan bli avgörande i polisens spaningsarbete. Med hjälp av språkexperter och rättsfonetik kan rösten jämföras och ibland identifieras. Men hos Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, finns inte längre kunskap för att göra röstanalyser. Istället anlitar utredare fonetikern Jonas Lindh vid Göteborgs Universitet.En gärningsmans röst inspelad på band kan bli avgörande i polisens spaningsarbete. Med hjälp av språkexperter och rättsfonetik kan rösten jämföras och ibland identifieras. Men hos Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, finns inte längre kunskap för att göra röstanalyser. Istället anlitar utredare fonetikern Jonas Lindh vid Göteborgs Universitet.
När mördaren ”The Yorkshire Ripper” gick lös i Skottland i slutet av 1970-talet skickades flera inspelade kassettband och brev till polisens utredare. En mansröst på banden utgav sig för att vara mördaren. Men det visade sig vara ett villospår, den verklige mördaren greps och i decennier levde myndigheterna i ovisshet om vem som låg bakom de inspelade banden.
Först för ett par år sedan kunde polisen, med hjälp av saliv från kuvert, hitta DNA och lyckades spåra en person.
En viktig del i utredningsarbetet blev sedan att göra en talaridentifiering, det vill säga en jämförelse mellan den inspelade rösten och den gripnes.
– Det var ett spännande fall att följa, för det händer mycket med en människas röst under så många år. Bland annat växer struphuvudet under hela ens liv och då förändras rösten, säger Jonas Lindh som är Sveriges första doktorand i talaridentifiering. Men den här mannen hade bland annat ett lite speciellt, tillbakadraget s-ljud som kan höras både på de gamla banden och på nyinspelningar från förhör.
Rättsfonetik eller, som det heter i vetenskapliga sammanhang, forensisk fonetik, brukar delas in i tre områden. De är, förutom talaridentifiering, talarprofilering och röstigenkänning baserad på minnesbilder.
Talarprofilering handlar om att berätta så mycket som möjligt om en inspelad okänd röst, för att kunna komplettera en gärningsmannaprofil. Rättsfonetikern kan då utgå ifrån dialekten och i möjligaste mån försöka bestämma varifrån talaren kommer. Kanske går det också att få en bild av den sociala bakgrunden, beroende på ordval och hur personen talar.
– Ofta finns det en bild av att rösten hänger ihop med kroppsstorleken, att man kan lyssna och säga om en person är lång eller tjock, men så enkelt är det inte, säger Jonas Lindh. Röstens grundegenskaper beror på stämbandens längd och på storleken på svalg och munhåla men det hänger inte alltid ihop med hur stor eller liten man är i övrigt.
Hur bra ett vittne är på att känna igen röster som personen hört, men som inte finns inspelade är ett annat forskningsområde. Det kan till exempel handla om ett hotsamtal till en hemtelefon eller att en person utsatts för ett brott och bara har hört gärningsmannens röst, men inte sett hans ansikte. Men här har forskare kunnat visa att tiden är avgörande för hur tillförlitligt vittnesmålet är, har det gått lång tid så är de flesta inte alls särskilt bra på att känna igen en obekant röst. Dessutom finns det få experter på området och i Sverige är det därför sällsynt att man i rättsliga sammanhang använder sig av sådana här öronvittnen.
Talaridentifiering är den vanligaste metoden i rättsliga sammanhang och då handlar det alltså om att jämföra en okänd röst med en känd, oftast en misstänkt. Precis som i Yorkshirefallet, där mannen för övrigt dömdes för brottet förra våren. Det inspelade materialet därifrån finns att hämta på nätet och Jonas Lindh kör ljudfilerna på sin dator i sitt arbetsrum på universitetet, om och om igen. Han lyssnar och förstorar avsnitt av några ljudkurvor för att hitta olika läten och betoningar i mannens röst.
– Oftast börjar jag med det kända talet, den misstänktes. Jag lyssnar på hur dialekten låter och om personen gör några grammatiska fel som återkommer. Jag noterar olika typer av ljud, många har speciella tvekljud, som att man öhh -ar eller knarrar, som jag själv vet att jag gör. En favorit som jag lyssnar efter mycket är r-ljudet och hur det låter i betonad och obetonad position och hur olika vokaler används. Sedan mäter jag hur fort stämbanden vibrerar och artikulationshastigheten. Först efter det börjar jag lyssna på det okända materialet och jämför likheter och olikheter.
Det är i första hand det mänskliga ögat och örat som är verktygen vid en rättsfonetisk analys. När ljudkurvorna förstorats på datorskärmen går det att mäta röstens frekvensband och grundtonen som alstras från våra stämband. De hjälpmedel som finns idag för att automatiskt göra de här mätningarna är inte tillräckligt tillförlitliga för att användas i rättssammanhang, säger Jonas Lindh. Och med de metoder som finns idag går det inte heller att jämställa en röst med bevisvärdet hos till exempel ett fingeravtryck eller DNA, som är stabila och inte ändrar sig.
– En röst hos en individ har så stora variationer att vi inte kan säga om den är unik, säger Jonas Lindh. Min röst låter inte likadant på morgonen som när jag är ute och dricker öl på kvällen. På jobbet talar jag mer formellt än vad jag gör när jag är med mina kompisar och ropar jag, som man ju ofta gör i brottssammanhang, så ser mina röstegenskaper ganska annorlunda ut. I en stor grupp, som till exempel svenska folket, så går det inte heller att säga att min röst inte kan förväxlas med någon annans. Så även om vi kan säga mycket om en röst så kan vi inte vara så säkra som med DNA.
I svenska utredningar används inte rättsfonetiken särskilt ofta och SKL, som fram till för några år sedan hade en expert, kan inte längre ställa upp med hjälp:
– Rättsfonetik är inte ett område som vi har prioriterat, säger Sabine Rütten som är c hef för dokument- och informationsteknikenheten på SKL. Den person vi hade gick i pension och eftersom det är väldigt få som efterfrågar kunskapen hos oss så har vi inte ersatt honom. Men det kan ändras i framtiden och då får vi ta ställning på nytt.
I många andra länder däremot har rättsfonetiken en självklar plats. I Tyskland, Holland och England har rättsfonetikerna egna avdelningar på de statliga laboratorierna, berättar Jonas Lindh och han tror att forensisk fonetik kommer att bli vanligare.
– Digitala media och telekommunikation växer och växer och jag tror att polisen kommer att jobba med allt mer inspelat röstmaterial, som till exempel buggade mobilsamtal. Då borde det också bli vanligare att situationer uppstår där misstänkta nekar till att det är de på en inspelning, eller att man vill undersöka en okänd röst. Sedan tror jag också att den tekniska utvecklingen kommer att mynna ut i att vi får fler och bättre automatiska system som polis och rättsväsende litar på och som i sin tur kommer att öka efterfrågan på rättsfonetik, säger Jonas Lindh.
Kriminalinspektör Tommy Hjorthagen är en av de poliser som tagit hjälp av fonetikern Jonas Lindh för att få en röstanalys i en utredning.
– Vi hade en utredning med mycket telefonavlyssning på ett gäng som höll på med grov organiserad brottslighet. Framförallt var det en kille som vi misstänkte för förberedelse av ett nytt inbrott, men när vi tog in honom till förhör nekade han till att det var hans röst på banden. Det hör till saken att han har en säregen dialekt så det var inte så svårt att höra att det var rätt person, men i en domstol ska det vara till nittionio procent styrkt.
Tommy Hjorthagen berättar att han har erfarenhet av röstanalyser från det militära och han vände sig till SKL för att få hjälp.
– Men döm om min förvåning när de säger att de inte har det kvar och att det är en insomnad företeelse som inte efterfrågas. Då började jag söka på nätet och såg att den här kunskapen fanns på Göteborgs Universitet.
Jonas Lindh gjorde en talaridentifiering av de inspelade banden och resultatet kunde användas i rättegången. Enligt Tommy Hjorthagen hade röstanalysen ett stort bevisvärde och ledde till att den åtalade kunde fällas för grov stöld istället för häleri.
Vill du läsa merÖ
så finns det en del användbara hemsidor med fakta om
forensisk fonetik och hur den tillämpas i Sverige och andra länder:
www.iafpa.net
www.ling.gu/se~jonas/forensic
www-personal.une.edu.au/~hfraser/
Fonetik är vetenskapen om språkljud och inom fonetiken studerar man hur talorganen används och hur olika talljud bildas.
Forensisk är ett sammanfattande begrepp för vetenskaper inom det kriminaltekniska området.
Resultatet av en röstanalys redovisas med hjälp av en skala med omdömen. I Sverige har SKL och andra utredare en niogradig skala som talar om hur stor sannolikheten är för att en röst tillhör en utpekad talare, eller inte. Skalan går från grad 4+ där utredaren är övertygad om att det är samma talare ner till grad -4 där utredaren är övertygad om att det inte är samma talare.
Clara Osvald