I Värmland har poliserna landets högsta snittålder och för förbundsområdet är det viktigt att förmå de unga att stanna. Samtidigt är myndighetens ekonomi god och ingångslönen hög.I Värmland har poliserna landets högsta snittålder och för förbundsområdet är det viktigt att förmå de unga att stanna. Samtidigt är myndighetens ekonomi god och ingångslönen hög.
Trots den varma vintern ligger snön i de värmländska skogarna. Vi befinner oss i höjd med Stockholm men utanför bilrutorna susar en glesbygd förbi som nästan känns norrländsk. Trots att det är långt mellan samhällena, eller många träd mellan husen som en polis beskriver det, har myndigheten inte släppt greppet. Tvärtom har man anammat en policy som går ut på att polisen ska ha fast bemanning i alla kommuner. Men när Värmlandspoliser beskriver sin arbetssituation är det ändå avstånden, de långa utryckningsvägarna och personalflykt till storstäder med högre löner som nämns först.
Hög ålder
Värmlandspoliserna lär ha kårens högsta snittålder. Gränsen mot Norge präglar också verksamheten. Människor, smuggel- och stöldgods, narkotika, cigaretter och sprit fraktas över landsgränsen. Svensk polis samarbetar med norska kollegor för att stoppa den illegala handeln, på samma vis som man gör med danska kollegor i Skåne och finska kollegor i Tornedalen.
– Jag har tänkt många gånger på hur olika förutsättningarna är. Vi tillhör samma organisation, men polisarbetet är helt olika beroende på var i landet du befinner dig, säger Kerstin Pettersson.
Hon har varit polis i Kristinehamn i 40 år. Men det är inte där vi träffar henne, utan i polishuset i Karlstad. Då den tidigare ordföranden gick i pension övertog Kerstin Pettersson ordförandeklubban temporärt. Hon måste snart bestämma sig för om hon ska släppa den. I mars är det val igen och kanske kommer Kerstin Pettersson att kandidera till ordförandeposten.
– Jag vet inte säkert hur jag gör, vi får väl se. Det är mycket jobb, säger hon.
Dåtid och nutid varvas då Kerstin Pettersson berättar. Det är intressant att höra om hur det var att vara polis och ung kvinna under 1960- och 1970-talen – en annan tid. Sammanlagt var de fem kvinnor i yrket i Värmland. De måste bära kjol i tjänsten, ett praktiskt problem när vintrarna var kalla.
– Jag hade en chef som var snäll och lät mig ha skidbyxor när det var rejäla minusgrader. Killarna letade upp en midjekort mc-jacka som passade mig som är liten till växten.
Kvinnosynen ändrades
Det grova våldet var en ovanlig företeelse i mindre städer och på landsbygd. Busarna höll sig i skinnet och Kerstin Pettersson patrullerade gärna ensam till fots. Det är omöjligt att missa värmen i rösten då hon beskriver miljön och inte minst hur väl bemött hon blev av både allmänheten och de manliga kollegorna.
– Sexuella trakasserier var väl inte ens uppfunna, det var på 1980-talet som kvinnosynen blev nonchalant.
De senaste 15 åren har hon varit fackligt aktiv. Först präglades arbetet av den dåliga ekonomin. Men de senaste fyra åren har polismyndigheten i Värmland varit återhållsam och sanerat sin kassa. Numera finns det pengar.
– Skillnaden är enorm. Nu tycker jag att bemanningssituationen är viktigast att lösa. Jag jobbar mycket med att skapa förutsättningar för att folk ska vilja stanna hos oss.
Arbetet med att få ordning på det lokala arbetstidsavtalet tar också mycket tid och kraft i anspråk. Samverkansavtalet som gällt sedan 2004 underlättar dock.
– Det innebär stora fördelar, vi kan prata innan beslutet fattas, säger Kerstin Pettersson och tillägger:
– Istället för att sura i olika rum kan vi sura i samma rum, eller vara nöjda och glada.
Väg till kunskap
För egen del är Kerstin Pettersson speciellt intresserad av avtalsfrågor och hon ingår i förhandlingsledarnätverket. Hon tycker att det är roligt att granska avtalstexter, täppa igen luckor och kanske ta en ny förhandlingsrunda. Det var inte någon speciell händelse som väckte engagemanget, utan snarare en längre tids funderande över skyldigheter och rättigheter. Dessutom betraktar hon fackligt arbete som en bra väg till utbildning och kunskap. Nu upplever hon att unga poliser ofta är ointresserade av fackföreningsarbete.
– De är inte inställda på att sitta i långbänk. Saker ska hända snabbt och det är väl bra, men i samband med möten fungerar det inte alltid.
Det är poliserna med 10-15 års tjänst bakom sig som flyttar. Aspiranterna stannar däremot gärna. Ingångslönen är 19 500 kronor och därmed över rikssnittet. Kerstin Pettersson understryker distansutbildningens betydelse. Människor med starka band till trakten väljer oftare att stanna också på sikt. Hon hoppas att en utbildning som ger högskolepoäng ska komma att lösa några av problemen.
– Högre status gör det lättare att rekrytera den stora mängd poliser som behövs. Det är enda sättet om jag och andra i min ålder ska få gå hem någon gång, säger Kerstin Pettersson.
Namn: Kerstin Pettersson
Ålder: 55+
Fackliga uppdrag: Vice ordförande i polisföreningen Värmland sedan 2002, sektionsordförande sedan 1998.
Viktigaste fackliga frågan: Försöka få yngre kollegor till länet och behålla dem. Revidering av lokala arbetstidsavtal.
Hobby: barnbarn och båtliv.
Bor: Kristinehamn
Fakta Polisförbundet Värmland.
? 420 medlemmar den 1 januari 2007. 190 arbetar i yttre tjänst, 150 är utredare. Dessutom 7 aspiranter.
? 5 sektioner i länet, styrelsen består av 7 ledamöter. Finns önskemål om en sjätte sektion bestående av chefer.
? Samverkansavtal finns och fackliga representanter ingår i myndighetens centrala samverkansgrupp.
Fakta Polismyndigheten Värmland
? I Polismyndigheten Värmland är uppdelat i fyra samverkansområden.
? Antalet anställda poliser är 425 stycken och 79 % är män. Dessutom är 138 civilister anställda av myndigheten.
? Värmlands landareal är 17 586 kvadratkilometer och i länet finns över 10 000 sjöar.
? Med 273 000 invånare hör länet till den svenska glesbygden.
Källa: Kerstin Pettersson, vise ordf. Polisförbundet Värmland.
