Annons

Annons

Bättre dokumentation krävs vid våldtäktsutredningar

3 maj 2007, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Polis och åklagare har blivit bättre på att utreda våldtäkter.

Ändå brister det på flera punkter. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen gjort.Polis och åklagare har blivit bättre på att utreda våldtäkter.

Ändå brister det på flera punkter. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen gjort.

Våldtäktsutredningarna har blivit bättre. Poliserna är snabbare på platsen, har blivit bättre på att säkra bevis och har fått bra rutiner för förstahandsåtgärderna. Däremot är ofta dokumentationen dålig och den misstänkte kommer undan alltför lätt i förhören. Det visar en ny granskning av våldtäktsutredningar som gjorts som en uppföljning på den inspektion om våldtäkter och grova våldtäkter som gjordes under 2004 och 2005.

Den gången var kritiken svidande. Lagföringen var inte tillräckligt hög och förundersökningarna höll inte kvalitetsmässigt. Det var för få undersökningsåtgärder som genomfördes och i vissa fall var den misstänkte inte ens hörd. Det efterlystes en större ambition hos utredarna att söka efter sanningen, ”att vända på alla stenar”.

Polis och åklagare fick också kritik för bristen på stöd till offren, eftersom det snarare var regel än undantag att den våldtagna inte fick ett målsägandebiträde.

Fler får målsägandebiträde

Sedan dess har antalet förordningar om målsägandebiträde ökat väsentligt.

Lagföringarna har blivit fler och fler misstänkta förhörs. Däremot händer det att förhören fortfarande inte är tillräckligt grundliga.

– Vi måste bli duktigare på att ifrågasätta den misstänktes berättelse. Det gäller att vara ingående i dessa fall där ord så ofta står mot ord, säger Seppo Wuori som är länspolismästare i Norrbotten och som tillsammans med vice överåklagare Birgitta Fernqvist lett granskningen.

Han påpekar också vikten av en ordentlig dokumentation.

– Ibland kan förundersökningsledare eller åklagare bytas ut, en del ärenden går till överprövning. Då måste det finnas en ordentlig sammanställning av fakta.

Seppo Wuori vill också se fler videoupptagningar av förhören. Dokumentationen vinner på det och dessutom kan en video användas i en rättegång i de fall brottsoffret inte vill fullfölja anmälan.

Han tycker också att anmälningsupptagningen kan bli bättre. I flera anmälningar saknas tillräckliga uppgifter för en effektiv inledning av utredningen, vilket gör att förutsättningarna till teknisk bevisning försämras. Om det dröjer innan vittnen hörs kan det få negativa konsekvenser.

– En personlig reflektion jag gjort är att vi bör tänka på hela kedjan. Hur bra grunden än är, blir det ingenting värt om det inte förvaltas senare. Jag vill veta att ärendet sköts väl hela vägen, inte bara på den tekniska roteln. Där behöver vi förbättra oss kraftigt på vissa håll, men inte på andra.

Viktigt att skilja på vittne och stödperson

Ytterligare ett problem som kommit fram är att målsäganden vid de första förhören ofta har med sig en stödperson som senare visar sig vara ett vittne.

– Polisen måste med några kontrollfrågor ta reda på att det inte är ett tänkt vittne som är med vid förhören, annars är det vittnet inte mycket värt. Många missar det, säger Seppo Wuori.

I granskningen påpekas också att det finns brister i informationen till målsäganden när ett ärende läggs ner. Seppo Wuori tycker att det är viktigt att förhörsledaren eller åklagaren personligen underrättar målsäganden om ett avskrivningsbeslut.

– De juridiska formuleringarna kan vara svåra att förstå. Det är både medmänskligt och professionellt att förklara varför förundersökningen läggs ner och samtidigt säkerställa att hon har förstått varför.

FAKTA:

Fyra polismyndigheter och en åklagarkammare har granskats i följande län: Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg. Granskningen omfattar 74 ärenden av våldtäkt och grov våldtäkt där offret är över 15 år.

Antalet förundersökningar där det förordnats om ett målsägandebiträde har stigit från 29 procent till 65 sedan den förra granskningen.

I 28 procent av de granskade ärendena har åtal väckts, av dessa har 85 procent lett till en fällande dom. Vid den förra inspektionen väcktes åtal i 16 procent av ärendena

I 93 procent har handläggningstiderna understigit sex månader, vilket är fler än i den förra inspektionen.

Annette Wallqvist

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst