Annons

Annons

Polis och migrationsverk
på kollisionskurs

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

För tusentals irakiska flyktingar är Öresundsbron den sista etappen på vägen till trygghet. Men administrationen på den svenska sidan knakar. Många poliser tycker att deras arbete försvåras av Migrationsverket – som tillbakavisar kritiken.För tusentals irakiska flyktingar är Öresundsbron den sista etappen på vägen till trygghet. Men administrationen på den svenska sidan knakar. Många poliser tycker att deras arbete försvåras av Migrationsverket – som tillbakavisar kritiken.

Flyktingarnas första erfarenhet av Sverige blir ofta mötet med polisinspektör Anders Svensson. Vi har tidigare i år skrivit om hans arbete i Gaza på gränsen mellan Palestina och Egypten. Nu är han tillbaka i Malmö och tillbringar mycket tid vid en annan gräns, den mellan Danmark och Sverige. Det är här, via Öresundsbron, som många irakiska flyktingar försöker nå tryggheten i Sverige. En del på egen hand, andra med hjälp av mer eller mindre professionella brottslingar. Här kämpar Anders Svensson och hans kollegor vid gränspolisen för att stoppa människosmugglingen. Samtidigt måste de handskas varsamt med krigets offer, de ofta till bristningsgränsen uttröttade människorna som flytt undan en ovisshet till en annan, ny ovisshet. Polisernas arbete är alltid under lupp, alltid en del av den politiska debatten och nästan alla har åsikter om det

– För min del var det nyttigt att komma ner till Gaza. Här träffar jag människor från andra länder, men då är omständigheterna inte alltid de bästa. Där nere såg jag en annan verklighet, säger Anders Svensson.

Det är tidig förmiddag och dimman lättar sakta runt bron. Poliserna vinkar några bilar åt sidan. En man öppnar bagageutrymmet när personal från tullen anländer. Där finns öl, vin och sprit i stora mängder. Men det är inga problem, införselkvoterna är ju numera generöst tilltagna. Varje vecka avslöjas emellertid två eller tre försök till människosmuggling. Smugglarnas bilar brukar innehålla mellan en och tre flyktingar, varav 90 procent är irakier. Den senaste tiden har flera stora tillslag gjorts och Malmöpolisens häkte är tidvis fullt av misstänkta människosmugglare.

Enligt irakierna som lämnat sitt härjade hemland kostar det ungefär 100 000 kronor för den som tar hjälp av människosmugglare.

– Många kommer med tåg också, egentligen är det konstigt att inte alla gör det. Smugglingen blir ju svår att bevisa om den sker i en fullsatt kupé, påpekar Anders Svensson.

Polisarbetet svårt efter Schengen

Det polisiära arbetet på bron präglas av viss uppgivenhet. Sedan Schengenavtalet trädde i kraft är regelrätta kontroller inte längre tillåtna. Istället är det misstankebaserade insatser som gäller, men Anders Svensson och hans kollegor kan inte agera på egen hand utan är i stor utsträckning beroende av samarbete med tullen. Till exempel är det bara tulltjänstemännen som på ett okomplicerat vis kan undersöka stoppade bilar. För polisens del krävs tillstånd om husrannsakan.

– Ett annat problem är att misstankar om flyktingsmuggling ofta är kopplade till människors utseende, säger Anders Svensson. Samtidigt får vi inte agera utifrån det faktumet.

Migrationsverket varnar innan polisen anländer

Liksom flera andra poliser som Polistidningen har talat med tycker inte Anders Svensson att samarbetet med Migrationsverket fungerar optimalt. En utlänning vars identitet är okänd ska alltid lämna fingeravtryck i samband med ansökan om politisk asyl. Uppdraget att ta fingeravtrycken är huvudsakligen lagt på Migrationsverket. Numera är det också Migrationsverket som beslutar om avvisning. Ett beslut som går att överklaga i domstol och som även kan ändras av Migrationsverket om den enskildes situation ändras.

– Det är den praktiska handläggningen som blir fel, säger Anders Svensson. Migrationsverket varnar exempelvis personer som vi ska hämta i samband med utvisningar. Naturligtvis inträffar det då att personen i fråga är försvunnen när vi anländer.

Situationen är ett resultat av den så kallade ”fällandedebatten” som rasade för några år sedan. Den fick sin näring från uppgifter om att Migrationsverket lockat utländska medborgare i polisfällor under falska förespeglingar. I efterdyningarna utfärdades nya direktiv. De går i korthet ut på att om verkets anställda kontaktar polisen i samband med en utvisning så ska de också berätta för den utvisade att polisen är på väg.

– Ofta slutar det med att vi får börja leta på gator och torg. Till slut löser det sig men visst tar det tid, säger Annica Warngård, kommissarie vid utlänningsroteln i Malmö.

Hon berättar att 45 procent av de irakier som når Europa söker sig till Sverige, som är ett av få länder som ger uppehållstillstånd också till anhörighetsinvandrarna. De beräkningar som polisen och Migrationsverket hänvisar till tyder på att mellan 35 000 och 40 000 irakier kommer att få uppehållstillstånd i Sverige under 2007.

– Jag ser det som en modern folkvandring. Människor på flykt och samtidigt fattiga mot rika, säger Annica Warngård.

Polisarbetet lider av avsaknad av kontroll

När hon berättar om sin yrkeskarriär använder hon ordet nutidshistoria flera gånger.

Chile, Iran, Libanon, Jugoslavien och nu Irak. Lidandet är detsamma men var krigshärdarna blossar upp varierar och Annica Warngård har sett effekterna vid flera tillfällen. Även om orsakerna bakom tragedierna påminner om varandra har polisens och därmed flyktingarnas situation förändrats.

– Ett stort problem är att samarbetet med Migrationsverket inte fungerar längre. Vi lider av att vi inte har kontrollen, säger hon.

Det är numera Migrationsverket som intervjuar de 7 000 irakier som för närvarande väntar på asyl. Många av irakierna är också vittnen till brott, de har information om människosmuggling. När polisen ska hålla förhör har vittnena ofta hunnit utlokaliseras och finns på tillfälliga boenden.

– Migrationsverket sitter på den bank med fingeravtryck som vår underrättelsetjänst borde ha. Ännu värre är att vi blir utan kunskap om resvägar och vilka personer som smugglats in.

Speciellt jakten på de nyanländas rätta identitet påverkar polisens och andra inblandade myndigheters arbete.

Enligt Schengensamarbetet ska varje land som flyktingar passerar genom ta fingeravtryck. Men rutinerna fungerar dåligt och ofta är det först i Sverige som reella ansträngningar görs.

– Vårt problem är att en del personer försvinner på väg till hotellet där de ska bo och där fingeravtrycken ska tas.

Annica Warngård tror att det beror på att det inte är Sverige som är resans slutmål. Ofta är det USA eller Kanada som är den egentliga destinationen och den som lämnar fingeravtryck i Sverige kan då också lätt bli avvisad hit av de amerikanska myndigheterna.

Eller så har personen i fråga redan lämnat sina fingeravtryck i ett land som han eller hon inte vill avvisas till.

– Men för mig strider det mot grundläggande polisiära instinkter att inte försöka fastslå okändas identitet. Nu åligger den uppgiften Migrationsverket.

När vi talas vid någon månad senare säger Annica Warngård att situationen är tröstlös. Hon har tidigare poängterat att hon tycker om sitt arbete – annars skulle hon inte ha sysslat med det så länge. Men nu känns det tungt.

Jobbet påverkas av politik

Under de senaste tre månaderna har ett 20-tal människosmugglare avslöjats. Parallellt med de vanliga migrationsärendena måste hon hinna med alla frihetsberövade.

– Ibland tycker jag att det jobbigaste är att det politiska livet är så påverkande, att det har sådan bäring på polisens arbete.

Hon tillägger:

– Men vi är vana vid att förutsättningarna ändras ofta.

Identifieringen och fingeravtrycken är fortfarande en källa till irritation. Det är påfrestande att veta att människosmuggling pågår dagligen på bron utan att kunna göra mycket åt saken.

– Och visst sliter det i längden att bara hantera ärenden kopplade till personer som fått avslag. Men jag försöker sköta det proffsigt, det går inte att lägga känslor i det.

Veronika Lindstrand Kant, biträdande chef för Migrationsverket, håller inte med om att ansvarsfördelningen gentemot polisen är ett problem.

– Vi har ett väl fungerande samarbete med RPS. I höstas hade vi dessutom en konferens som alla polismyndigheterna var inbjudna till.

De nya direktiven som togs fram efter fällandedebatten tycker hon är bra.

– För övrigt rör det sig inte om så många fall av det slaget, säger hon.

Fakta flyktingstatus, asyl och uppehållstillstånd

– Sverige hör till de 130 länder som har skrivit på FN:s flyktingkonvention och förbundit sig att ge asyl åt personer som är flyktingar enligt konventionen.

– Konventionsflyktingar är personer som har skäl att frukta förföljelse i sitt hemland p.g.a. ras, nationalitet, religion, politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning.

– Även någon som inte är konventionsflykting kan få asyl om han eller hon har starka skäl att vara rädd för dödsstraff eller tortyr. Eller behöver skydd p.g.a. en väpnad konflikt i hemlandet.

– Mellan EU:s länder gäller Dublinförordningen som fastslår att en flykting måste söka asyl i det första trygga land som han eller hon kommer till.

– Enligt förordningen kan en asylsökande som kommer till Sverige skickas åter till ett annat EU-land om han eller hon varit där först.

– Hittills i år har det kommit omkring 1 600 asylsökande till Sverige varje månad. Merparten av dem är Irakier.

– Avvisning är ett beslut fattat av Migrationsverket efter att någon har sökt asyl och fått avslag.

– Domstol dömer till utvisning på grund av brott.

– Enligt Utlänningslagen 20:1 är det straffbart att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd. I straffskalan ingår ett års fängelse men normalpåföljden är dagsböter.

Fakta människosmuggling

– Människosmuggling är en global verksamhet som omsätter miljardbelopp.

– Bara i Skåne riktades misstankar mot ett 30-tal personer under tiden januari-mars. 90 procent av de avslöjade försöken har skett i anslutning till Öresundsbron.

– Grov människosmuggling konstitueras bl.a. av att brottsligheten är systematisk och att människors utsatta situation utnyttjas. Eller genom att transporterna sker på ett livsfarligt sätt.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser