Annons

Annons

Stora löneskillnader mellan poliser

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Det kan skilja mycket i lön mellan poliser, trots att de har arbete med samma svårighetsgrad. Det visar färsk lönestatistik från Arbetsgivarverket.Det kan skilja mycket i lön mellan poliser, trots att de har arbete med samma svårighetsgrad. Det visar färsk lönestatistik från Arbetsgivarverket.

Siffrorna som Polistidningen har tagit del av är Arbetsgivarverkets statistik över polisernas löner för december 2006. Statistiken är indelad i olika nivåer enligt det så kallade Bestasystemet, som används inom staten för att gruppera befattningar efter innehåll och svårighetsgrad.

Statistiken visar att det kan skilja upp till omkring tio tusen kronor i månaden mellan poliser i samma nivå. Det gäller exempelvis för poliser i åldersgruppen 30-49 år som är grupperade i nivå två. Detta är en väldigt stor grupp, med fler än 5000 individer. Att ålderspannet är stort gör att det finns såväl relativt unga och nyutbildade poliser som äldre polismän med lång erfarenhet inom gruppen.

– I den här gruppen ingår också väldigt många funktioner, allt från radiobilspolis till sådana som har mer specialiserade arbetsuppgifter. Det är en av flera anledningar till att spridningen är stor, förklarar Bengt Sundberg, ombudsman och ansvarig för lönestatistik på Polisförbundet.

Statistiken tar enbart hänsyn till arbetsuppgifter och arbetets svårighetsgrad. Däremot säger den ingenting om titlar, eftersom samma titel kan betyda olika saker i olika myndigheter. Den säger inte heller något om hur bra individen är på att utföra sitt arbete, vilket spelar roll när lönen sätts.

Systemet är framtaget tillsammans med de centrala fackliga organisationerna. Syftet med Bestakodningen av lönerna är bland annat att det ska bli lättare att analysera lönerna inom ett specifikt område, till exempel inom polisen. Det ska också kunna användas för att göra lönekartläggningar.

– Den här typen av statistiskt underlag är närmast en förutsättning för att kunna göra bra analyser av löneläget och justera sådant som behövs, säger Polisförbundets förhandlingschef Jan Wallin.

Fakta om statistiken

· Siffrorna är indelade i nivåer enligt det så kallade Bestasystemet. Det är Arbetsgivarverkets sätt att gruppera befattningar inom olika arbetsområden i den statliga sektorn.

· De olika nivåerna anger svårighetsgraden i arbetet. Det vill säga arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, självständighet och de erfarenheter som krävs för att kunna utföra arbetet.

· De siffror vi redovisar är från området “Polisarbete“. Hit räknas befattningar inom polisen som innebär att leda, planera eller utföra polisarbete med polisiära befogenheter.

· Statistiken visar heltidslönerna i december 2006. Anställda som är deltidsanställda på minst 40 procent har fått sina löner omräknade till heltidslöner.

· De redovisade lönerna är fast lön, dvs summan av månadslön och fasta tillägg.

· Statistiken är partsgemensam, det vill säga facket och arbetsgivaren är överens om hur lönerna har redovisats.

· Statistiken är indelad i två tabeller, en där cheferna är inräknade och den där de inte är med. Anledningen till det är att statistiken annars riskerar att bli missvisande, eftersom chefernas löner i allmänhet ligger en bra bit över de andra medarbetarnas.

· Bestasystemet bedömer inte individens skicklighet eller resultat.

Statistiska mått:

· Median = Innebär att 50 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 50 procent har högre lön än medianlönen.

· 10:e percentil = Innebär att 10 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön än den 10:e percentillönen.

· 90:e percentil = Innebär att 90 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 10 procent har högre lön än den 90:e percentillönen.

Exempel på arbetsuppgifter i de olika nivåerna:

Nivå 2

– Övervakar allmän ordning och säkerhet. Ingriper vid störningar, misstanke

om brott, eller i annat kontrollsyfte.

– Utför spaning.

– Utreder enklare brott, medverkar i brottsutredningar.

– Utvecklar relationer och samarbete med allmänhet, företag, myndigheter och

organisationer i brottsförebyggande syfte.

– Svarar i förekommande fall för praktisk arbetsledning.

Nivå 3

– Planerar, leder och samordnar löpande verksamhet där arbetsuppgifterna i

huvudsak är av likartad natur. Ansvarar för arbetsledningsbeslut och prioriteringar

i den löpande verksamheten.

– Leder förundersökningar av enklare beskaffenhet.

– Genomför brottsutredningar.

– Svarar för utveckling av problemorienterat arbetssätt inom arbetsområdet.

Nivå 4

– Planerar, leder och samordnar löpande verksamhet som omfattar arbetsuppgifter

med stor bredd och/eller stort djup. Ansvarar för arbetsledningsbeslut och

prioriteringar i den löpande verksamheten.

– Leder förundersökningar.

– Genomför omfattande och komplicerade brottsutredningar.

– Svarar för utvecklingen av ett problemorienterat arbetssätt inom arbetsområdet.

Nivå 5

– Planerar, leder, samordnar och följer upp verksamhet inom ansvarsområdet i

enlighet med uppsatta verksamhetsmål.

– Ansvarar för utveckling av ett problemorienterat arbetssätt inom verksamhetsområdet.

Nivå 6

– Har övergripande lednings-, samordnings- och uppföljningsansvar för polisverksamheten.

Källa: Arbetsgivarverket. Läs mer om Besta på www.arbetsgivarverket.se

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser