För att möta framtidens brottsling måste polisen ha en stabil utbildningsgrund att stå på. Den slutsatsen drog flera debattörer på Polisförbundets seminarium om hur brottsligheten kan se ut i framtiden.För att möta framtidens brottsling måste polisen ha en stabil utbildningsgrund att stå på. Den slutsatsen drog flera debattörer på Polisförbundets seminarium om hur brottsligheten kan se ut i framtiden.
– Jag tycker att polisutbildningen är bra redan idag, men kan bli ännu bättre. I min värld jobbar polisen för medborgarna och de måste få möta en välutbildad polis som har en bra plattform att stå på, sa Mostafa Alshawi, som precis har avslutat polisutbildningen i Växjö och var en av deltagarna i debatten.
Mycket av diskussionerna, både i politikerdebatten och den efterföljande debatten med bland andra Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, utredaren av polisutbildningen Anders Danielsson och rikspolischef Stefan Strömberg, kom att handla om att polisutbildningen idag inte har högskolestatus. Åsikterna går fortfarande isär, och varken utredaren eller rikspolischefen vill binda sig vid någon ståndpunkt innan utredningen är klar.
– Nu har vi en utredning som ser på polisutbildningen från grunden. Det är viktigt att vi har en bra allmän utbildning till polis och samtidigt funderar på andra specialutbildningar som komplement. Den här frågan går inte att koka ner till om utbildningen ska ha högskolestatus eller inte. Vi måste istället fråga vilken uppgift vi har, hur den ska lösas och utifrån det komma fram till vilken kompetens som krävs för det, sa rikspolischefen Stefan Strömberg.
Polisförbundets ordförande Jan Karlsen är däremot övertygad om att en högskoleutbildning för poliser skulle innebära ännu mer kompetenta poliser än idag. Han tog bland annat Norge som exempel, där utbildningen sedan några år har högskolestatus.
– Där har man sett att myten att akademikerna inte vill vara ute och jobba verkligen inte stämmer. Det som däremot har hänt är att de nya poliserna ställer helt andra, och högre, krav på ledarskapet. Och det blir en effekt som heter duga!
Polisförbundet tittar in i framtiden
Polisförbundet har tagit fram rapporten ”Morgondagens brottsbenägna person” i samarbete med analysföretaget Kairos Future. I rapporten beskrivs bland annat miljön som de kriminella lever i, ett antal trender som ger en bild av hur samhället kan komma att utvecklas och fyra framtidsscenarier. Till grund för rapporten ligger en omfattande omvärldsanalys.
Enligt analysen kommer de kriminella (och alla andra) i framtiden att leva i en värld med mer gränsöverskridande brottslighet och brottsbekämpning, mer utanförskap, mer avancerad teknik (både för att begå brott och för att skydda sig mot dem), mer droger och en brottslighet som i större utsträckning än idag är organiserad.
För att ge en bild av hur samhället kan komma att se ut i framtiden (år 2020) beskriver rapporten fyra tänkta scenarier:
Folkhemmet :
Samhället har blivit mer integrerat, människor med olika bakgrund lever tillsammans på ett närmare sätt än idag. Olika typer av övervakning av medborgarna är mer regel än undantag, det handlar både om övervakningskameror, väktare och personkontroller. Det finns dock kritiker som menar att det blivit ett storebrorssamhälle. På det stora hela har klyftorna minskat och tryggheten ökat.
Medborgarnas inställning till polisen är positiv, man stöder polisens arbete.
Bullerbyn :
Lokala ”byalag” har fått stort inflytande och har tagit över mycket av det som tidigare var statens eller EUs roll. En omfattande regionalisering av samhället har skett, exempelvis av Skatteverket. I och med det har behovet av staten och EU som finansiärer minskat. Nu är det gräsrötterna som tagit plats. Segregation och utanförskap har minskat och den lokala förankringen är stark.
Småkriminaliteten har minskat, men till exempel den ekonomiska brottsligheten har blivit mer omfattande. I Bullerbyn har man problem med medborgargarden samtidigt som det finns en misstänksamhet gentemot polisen.
Nattväktarstaten :
Samhället har blivit allt mer centraliserat. De statliga myndigheterna har samlat sina verksamheter på ett fåtal centrala platser och kontakten med kunderna/medborgarna sköts med hjälp av teknik och elektronik. Samhället har genom åren blivit mer polariserat; storstad mot landsbygd, fattiga mot rika, invandrare mot infödda.
Den centrala makten är stark men enbart fokuserad på de allra viktigaste områdena, exempelvis det nationella försvaret och bekämpning av den grövsta brottsligheten. På alla andra områden måste medborgarna hitta andra lösningar. Den utvecklingen har bland annat lett till starka lobbygrupper för liberalare vapenlagar för att kunna ”försvara hus och hem”. Marknaden för säkerhetsprodukter har ökat.
Den lokala ordningsmakten består antingen av en slags kommunal polis, stora privata väktarbolag eller medborgargarden.
Klansamhället :
Starka spänningar och ett motstånd mot centralmakten, både på EU-nivå och i enskilda stater, gjorde att myndigheterna bland annat sattein militär för att få kontroll. Genom åren blev tonen allt hårdare och våldet skruvades upp. Resultatet blev att centralmakten tvingades förskansa sig i stora, svårforcerade, välbevakade byggnader. Ingen obehörig kommer i närheten. Politiker och tjänstemän förskansar sig i byggnaderna och är inte väl sedda av allmänheten. Centralmakten är frånvarande. Mycket av det dagliga löses av lokalsamhället, det finns lokala ”småpåvar” som samverkar med centralmakten. Brottsbekämpningen sköts på lokal nivå av väktarbolag medan den grova brottsligheten tas om hand av central polis i Stockholm eller Bryssel.
