Vi får inte glömma bort de vanliga medlemmarna. Det var den dominerande åsikten som kom fram när Förbundsområde Stockholm och Polisförbundets förbundsstyrelse samlades till en gemensam framtidskonferens i maj.Vi får inte glömma bort de vanliga medlemmarna. Det var den dominerande åsikten som kom fram när Förbundsområde Stockholm och Polisförbundets förbundsstyrelse samlades till en gemensam framtidskonferens i maj.
Tanken med dagen var att under öppna former skapa en dialog och bättre förtroende mellan förbundsstyrelsen och förtroendevalda i Stockholm. Upplägget var det samma som på höstens förbundsråd, som hölls i direkt anslutning till representantskapet i Malmö. Då var ombuden från Stockholm inte med, eftersom de åkte hem direkt efter representantskapet.
På framtidskonferensen deltog omkring 60 förtroendevalda från Stockholm, både från förbundsområdesstyrelsen och från lokala föreningar. Deltagarna valde tillsammans med förbundsstyrelsen ut tio diskussionsfrågor som är viktiga för Polisförbundets utveckling. Exempel på ämnen som kom upp var pensioner, rättvisa löner, högskolefrågan och hur man ska jobba för att få nya personer att engagera sig fackligt. Något som engagerade många var demokratin i förbundet, om det är högt i tak och vad det egentligen var som hände på representantskapet i Malmö.
I diskussionen blev det tydligt att det finns väldigt olika uppfattningar om vad det var som hände under representantskapet och inför ordförandevalet. Några medlemmar i förbundsområdesstyrelsen tyckte att demokratin hade satts ur spel när representantskapet röstade emot förslaget om en hearing inför ordförandevalet. Man var också kritisk till att ledamöterna i den dåvarande förbundsstyrelsen inte stod till förfogande för omval om Stockholms ordförande Lars Ericson skulle nomineras. De som deltog från förbundsstyrelsen förklarade sin syn på det inträffade. Bland annat berättade Lillemor Melin Sving och Mats Johansson hur de hade resonerat när de talade om för valberedningen att de inte ville sitta i styrelsen med Ericson. De betonade att det inte var ett kollektivt beslut, vilket flera i Stockholm hade uppfattat det som.
I diskussionen deltog också ett flertal yngre ledamöter från föreningarna. Flera av dessa ville lämna historien och istället blicka framåt. Risken är annars att man skrämmer bort yngre medlemmar som skulle kunna ta på sig ett förtroendeuppdrag. Men gruppen var inte enig om ifall det är dags att lämna de här frågorna bakom sig eller om det är läge att skapa ett nytt forum för att diskutera vidare.
Trots att man inte var överens om allt, så var stämningen god under dagen.
– Det är positivt varje gång det ges tillfälle att diskutera framtidsfrågor. Den här metoden ger möjlighet för varje enskild individ att tänka fritt och forma sin uppfattning. Ur detta växer det fram lösningar, både på gamla och nya frågor. Jag tar till mig alla positiva krafter som vill vara med och påverka, sa Jan Karlsen efter seminariet.
”Hur är dina intryck från dagen?”
Sara Stening
Söderort
Det har varit en väldigt kreativ dag, tycker jag. Det är stora frågor vi har behandlat och det var ett väldigt bra upplägg. Jag tycker att det både har funnits möjlighet att formulera vad man själv tänker men också att ta del av vad andra tycker.
Nu hoppas jag att vi ska kunna enas, för jag tror inte att vi klarar oss utan varandra. Det här känns som ett startskott för bättre samarbete och bättre klimat. Nu behöver vi en gemensam framtidssyn och mindre fokus på det som har varit.
Jyrki Väliharju
Nacka
Jag är positiv till att vi samlas och är här. Men samtidigt känner jag att positionerna är lite låsta mellan förbundsstyrelsen och Stockholms styrelse. Jag satt i den gruppen där diskussionerna handlade om ifall vi har högt i tak i Polisförbundet och där det fanns en del som ville rensa luften från representantskapet i Malmö. Diskussionen var bra, men min förhoppning är att det här mötet leder fram till en handlingsplan för att lösa det här. Det kan vi inte göra här idag, det är för kort tid.
Cecilia Närfors
Söderort
Jag är rätt ny, har suttit i vår styrelse sedan i februari. Det här är jättekul, även om jag mest har lyssnat. Jag var med i den grupp som diskuterade det som hänt i Malmö och relationerna mellan Stockholm och förbundsstyrelsen. Det var intressant att höra båda, eftersom jag ju hittills mest hört hur man har upplevt det från Stockholms sida.
Det märks att det har varit infekterat och hur otroligt känsligt det är. Det kan nog ta tid, för det är en svår situation. Samtidigt måste vi gå vidare och den viljan finns också. Man går ju med och engagerar sig i facket för att förbättra för sina kamrater och för sig själv, inte för att hålla på med konflikter.
