Ändringarna i arbetstidslagen påverkar för närvarande inte polisen. Men frågan är komplex och ännu saknas klargörande praxis.Ändringarna i arbetstidslagen påverkar för närvarande inte polisen. Men frågan är komplex och ännu saknas klargörande praxis.

Vad kommer den nya arbetstidslagens regler att innebära för polisens arbete? Den frågan ställde sig många innan lagen trädde i kraft vid årsskiftet. Skulle lagstiftningen om elva timmars sammanhängande vila varje dygn vara förenlig med typiska skift- och beredskapsyrken?

John Pettersson, regeringens expert på arbetstidslagen, tycker inte att förändringarna har haft någon större formell betydelse.

– De har snarast klargjort vad som redan gällde.

Med facit i hand står det klart att speciellt polisarbetet hittills har påverkats väldigt lite. Till exempel sjukvården och brandkåren måste ändra sina rutiner i större utsträckning. Orsaken till att så inte har varit fallet för polisen är att förbundet har valt att genom kollektivavtal frångå lagen. Samtliga regler, utom en i det EG-direktiv som är den ursprungliga orsaken till lagändringen, är nämligen dispositiva. Inga avtal som rör arbetstid får emellertid vara sämre än vad direktivet stadgar.

– Men vår utgångspunkt är att direktivet ska tillämpas fullt ut, säger Lars-Göran Stålberg, ombudsman på Polisförbundet.

Han tycker att det är olyckligt om en lagstiftning som är till för att anställda ska få bra arbetsvillkor ses som ett problem av de anställda själva.

– Tecken tyder på att vissa medlemmar upplever det så.

Som läget är nu måste varje förbundsområde bevaka både att direktivet och kollektivavtalet följs. Sammanlagt har ett drygt 20-tal lokala arbetstidsavtal granskats på detta sätt.

Situationen kompliceras genom lagens regler om undantag från direktivet om sammanhängande vila. Bland annat nämns något som beskrivs som typisk polisverksamhet.

– Men formuleringen är så vid att det är omöjligt att säkert säga vad som avses. Jag kan inte tänka mig ett enda fall.

Lars-Göran Stålberg tycker inte ens att hypotetiska nöd- eller katastrofsituationer är bra exempel på då undantag kan bli aktuella.

– Det blir bara ett akademiskt resonemang. Nöd bryter som bekant lag.

Bara om ett svenskt fall drivs och avdöms i Europadomstolen kan säker praxis skapas. Men Lars-Göran Stålberg tror inte att det är en trolig utveckling.