I Stockholms tunnelbana arbetar 38 poliser och runt 400 ordningsvakter. De ska hålla reda på nästan en halv miljon stockholmare, som gör drygt en miljon resor med tunnelbanan – varje dag. Det ställer stora krav på ett bra samarbete.I Stockholms tunnelbana arbetar 38 poliser och runt 400 ordningsvakter. De ska hålla reda på nästan en halv miljon stockholmare, som gör drygt en miljon resor med tunnelbanan – varje dag. Det ställer stora krav på ett bra samarbete.
Det är tisdagskväll i slutet av april. Vårens första fotbollsderby mellan AIK och Hammarby ska snart gå av stapeln på Råsunda stadion i Solna. Fotbollsderby är fest och folkligt, men det kan också betyda slagsmål, misshandel och upplopp. För tunnelbanepolisen innebär fotbollsderbyn av den här kalibern att nästan alla poliser på enheten är i tjänst. Att stå för ordning och säkerhet när tusentals fotbollsfans ska ta sig till och från arenan via tunnelbanan, hör till vardagen för enheten.
Tunnelbanepolisen är egentligen ett missvisande namn. Det är långt ifrån bara tunnelbanan som är arbetsplatsen för de 38 poliser som ingår i enheten. Men för de flesta av dem är tunnelbanan ändå en speciell plats, det finns en lockelse i världen under ytan. Här samlas allt och alla i storstaden. Här möts tiggare, hemlösa, narkomaner, Svensson och en och annan Östermalmsdam i päls. Här kommer man som polisman nära allmänheten på ett sätt som få andra gör.
– Om man ska bli en riktigt bra polis ska man vara van att jobba nära folk. Här är det verkligen så – allt blir så påtagligt i den här miljön och då måste man vara säker i uniformen och klara av att möta alla sorters människor. Vi har till exempel jättemycket rapportering om folk som röker och dricker i tunnelbanan, säger Dan Lindqvister som är planerare på tunnelbanepolisen.
Tio gånger fler ordningsvakter
När Dan Lindqvister började arbeta som tunnelbanepolis var det 1980-tal och en helt annan organisation. Då fanns det runt 200 tunnelbanepoliser som till stor del gjorde det ordningsvakterna gör idag. Det vill säga upprätthåller ordningen i och omkring tunnelbanestationerna. Då fanns det dessutom några hundra Ababvakter som hade till uppgift att hålla ordning i exempelvis vänthallarna, men inte fick gå ner på perrongerna.
Idag utgör ordningsvakterna ett viktigt komplement till polisen. De är tio gånger så många som tunnelbanepoliserna och fungerar många gånger som polisens förlängda arm. Ordningsvakterna får omhänderta, avvisa och avlägsna personer. De får också gripa personer med envarsrätt, precis som vilken Svensson som helst. Både polis och ordningsvakter säger att de tycker att gränsen är tydlig när det gäller vem som får göra vad. Polisen ska fungera som arbetsledare för ordningsvakterna i vissa fall och kan till exempel vara med när de har utsättning inför ett arbetspass. Varken polis, ordningsvakter eller SL anser att det skulle vara bra om ordningsvakterna fick större befogenheter. Rågången är tydlig idag, och bör så förbli, anser de.
När det är högriskmatcher i fotbollsallsvenskan, som den här tisdagskvällen, måste ordningsvakterna hålla sig i bakgrunden. För något år sedan, efter ett derby mellan Hammarby och Djurgården, råkade ordningsvakter och polis hamna mitt emellan fansen som drabbade samman på Fridhemsplans tunnelbanestation. Ordningsvakterna har varken utbildning eller utrustning för den typen av händelser och får inte längre delta. Ingen blev allvarligt skadad den gången, men ordningsvakternas fack, Transport, satte stopp på grund av allt för stora risker.
Letar våldsamma supportrar
Ungefär tre timmar före matchstart samlas dryga tjugotalet poliser för utsättning. Kommenderingschefen Tomas Hellgren går igenom förutsättningarna för kvällen. Lokalen är polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Därifrån ska de sedan åka ut till olika delar av tunnelbanenätet för att försöka hitta i första hand Hammarbys så kallade C-supportrar, de mest våldsamma.
– Jag vet att det är många som har väntat på den här kvällen, säger Tomas Hellgren. Det är ju det första derbyt och fint väder. Hotbilden är en trea, ganska stark och det är stor risk för konfrontation. Men vi kör utan skydd till att börja med, avslutar han och önskar alla lycka till inför kvällen.
En halvtimme senare sitter Tomas Hellgren och tre av hans kollegor i en polisbuss utanför Fridhemsplans tunnelbanestation och börjar sakta köra runt mellan de krogar som brukar samla de mest våldsamma supportrarna. I baksätet sitter Paul Hansson som är biträdande kommenderingschef. Han har kontakt med gruppchefer, ordningsvakter och SL över radion.
– Vår roll nu är att tråla och hitta kategori C. Om vi stöter på dem går vi in och pratar och kollar läget. Ibland stannar vi kvar med dem för att de inte ska kunna sticka iväg och ställa till bråk med det andra lagets supportrar i samma kategori, säger Paul Hansson, samtidigt som han söker av gatorna med blicken genom bilrutan.
Gamla stan, Slussen och Medborgarplatsen passeras på några minuter. Vid Medborgarplatsen är det fullt av grön-vita Hammarbyfans. ”Det är lugnt, bara julgranar”, säger Paul Hansson till kollegorna via radion.
Kan styra om tågen
Tunnelbana och fotboll kan tyckas ligga långt från varandra. Men i tunnelbanepolisens värld är kopplingen självklar. Fotboll drar mycket folk och de måste transportera sig till arenorna på något sätt. I Stockholm handlar det oftast om tunnelbanan, oavsett om matchen är på Råsunda, Söderstadion eller Stadion. Även om matchen är en lågriskmatch uppstår det lätt farliga situationer när tusentals, kanske tiotusentals, människor ska ner i tunnelbanan samtidigt. Det finns alltid en risk att någon ska falla ner på spåret om folkmassan blir för stor och tät.
För att reglera hur mycket folk det är nere på perrongerna har tunnelbanepolisen inte bara ett tätt samarbete med ordningsvakterna, utan också med SL och de entreprenörer som kör tågen. I polisbussen med kommenderingsledningen sitter också den operativa chefen för blå linjen. Han kan styra om tunnelbanetågen efter direkt kommunikation med Tomas Hellgren och Paul Hansson. Blir det för stökigt kan han till exempel beordra tunnelbaneföraren att köra förbi en station utan att stanna, eller hålla kvar ett tåg på en annan station. Samverkan sker smidigt och är enligt alla inblandade helt nödvändig.
Så här inför matchen håller en grupp av tunnelbanepoliserna koll på Fridhemsplans tunnelbanestation. Det är lugnt och stillsamt, några enstaka personer blir av med sina ölflaskor. En annan grupp finns vid Solna centrum, den station som ligger närmast Råsunda. Från t-centralen får de regelbundna rapporter av ordningsvakterna över radion. Ett par hundra AIK:are står och dricker öl där innan de tar blå linjen mot Solna. En grupp från Söderortspolisen kommer att eskortera Hammarbys supportrar på ett pendeltåg som går direkt från Södra station till Solna. Allt för att hålla de olika lagens supportrar så långt ifrån varandra som möjligt.
Snabb insats mot propra huliganer
Plötsligt bryts lunken på perrongen på Fridhemsplan av radioanrop. Klockan är halv åtta och det är en halvtimme kvar till avspark. Det är bråk vid Råsunda och Paul Hansson och Tomas Hellgren kommenderar samtliga tunnelbanepoliser till stadion. Där råder en stunds förvirring innan de kommer fram till restaurang Nirvana, ett kvarter från stadion.
– Det där är Sveriges mest kända huliganer, säger en av poliserna och nickar över axeln mot en grupp på drygt tjugo killar i mycket propra kläder.
En ovan betraktare skulle inte lägga märke till dem. Men det är de här som poliserna har letat efter, Hammarbys C-fans. Kännetecknen är diskreta, dyra märkeskläder, som Fred Perry och Stone Island, samt vita sneakers. Killarna hålls kvar utanför Nirvana, det blir visitation och identitetskontroll. När AIKs motsvarighet plötsligt dyker upp vid husknuten blir det en stunds oro och anspänning, både bland poliser och supportrar, innan de vänder om och går åt ett annat håll.
När matchen blåser igång inne på Råsunda kommer en grupp narkotikaspanare och kollar killarna . De som misstänks för narkotikabrott får åka till närmaste polisstation för vidare utredning, medan de andra blir ivägskjutsade och avsläppta några kilometer från arenan.
Under sommarhalvåret blir det mycket fotboll och andra stora evenemang för tunnelbanepoliserna. Samtidigt måste de andra delarna av uppdraget skötas, som att finnas tillhands i tunnelbanan och den övriga kollektivtrafiken när det är något som händer.
– I år har vi cirka hundra publikevenemang. Det går mycket kraft dit, men det är kul och gör att det här är en mycket omväxlande tjänst, säger Göran Bolinder som är chef för tunnelbaneenheten.
Få kvinnor vill jobba i tunnelbanan
Majoriteten av poliserna på enheten är relativt unga och de flesta är män. Man gör aktiva försök att rekrytera fler kvinnor, men det är svårt. Vad det beror på vet man inte säkert, men det finns en del fördomar och föreställningar om tunnelbanepolisen som hänger kvar. Som till exempel att det skulle vara mycket hårda fysiska krav eller att det är en bufflig stämning.
– Det har funnits en syn att det här är en machovärld, säger Göran Bolinder. Men nu har vi ny ung personal, vi har fått omkring 30 nya poliser de senaste två åren. Visst är det fortfarande nästan bara män här, men det är en annan typ av poliser nu än förr.
Synlighet är viktigt för tunnelbanepolisen. En stor del av arbetstiden ligger på helgkvällar och nätter, då det är viktigt att polisen syns i kollektivtrafiken. Till exempel gör de så kallade tågkontroller på tunnelbana eller pendeltåg för att kolla att det inte är bråkigt eller stökigt. Tågkontrollerna görs tillsammans med ordningsvakter för att det ska bli mer effektivt och för att insatsen ska märkas.
Ordningsvakter ger känsla av trygghet
För att ge människor en känsla av trygghet har ordningsvakterna fått ta över den plats som polisen tvingats lämna. De jag pratar med menar att det här är en utveckling som det inte finns något alternativ till, men att det är en känslig balansgång. Å ena sidan är det inte försvarbart att ha poliser som patrullerar på alla tunnelbanestationer, å andra sidan får man inte glömma att ordningsvakterna tillhör privata företag som betalas av SL.
– Det är bra att man ser så många ordningsvakter ute. Men det är bedrövligt att man ser så få poliser. Det skär i mitt polisiära hjärta när jag tänker på t-centralen till exempel. Det är ju nästan aldrig man ser poliser på det som är Sveriges största knutpunkt, säger Göran Bolinder.
I samband med de stora fotbollsmatcherna syns dock polisen, både tunnelbaneenheten och de närpolisområden som de samarbetar med. Det är de lokala distrikten som ”äger” stationerna och områdena däromkring, medan tunnelbanepolisen biträder och utgör kontaktlänken till SL.
När vårens första derby är slut ska Hammarbys supportrar åka hem till Söder som förlorare. De släpps ner stötvis till den blå linjen, som slingrar sig fram djupt nere under marken. Utmed hela perrongen är tunnelbanepoliserna utplacerade för att hålla ordning och se till att ingen kommer till skada. Längst fram står Paul Hansson tillsammans med två trafikledare från företaget som kör tunnelbanetågen. Han håller ständig radiokontakt med Tomas Hellgren som står mitt på perrongen, för att avgöra när tågen ska köras iväg. Det är hela tiden en avvägning mellan att köra så fulla tåg som möjligt utan att det uppstår bråk, vare sig inne i tunnelbanevagnarna eller på perrongen. Stämningen kan lätt slå över. Om det sitter Hammarbyare på tåget och AIKs fans är på väg ner med rulltrappan är det ibland bättre att köra iväg innan tåget är helt fullt.
Plötsligt blir det rörigt. Några killar med märkeskläder vill inte åka med tåget och försöker dröja sig kvar på perrongen. Tomas Hellgren och hans kollegor gör bedömningen att det inte är lämpligt att de stannar, eftersom det är risk för bråk när AIK kommer ner. ”De måste på tåget nu! In med dem, de ska åka nu” låter det i radion. Efter en kort stunds tumult åker tåget iväg med den lilla gruppen potentiella bråkmakare ombord.
Faktaruta tunnelbanepolisen
– Stockholmspolisens tunnelbaneenhet består av 38 poliser.
– Tunnelbanepolisen är en länsövergripande operativ enhet, som ska bistå de lokala polisdistrikten när det gäller brott och ordningsstörningar inom Storstockholms lokaltrafiks (SL) nät.
– I uppdraget ingår att vara en länk mellan SL och polisen.
– På enheten finns det en klotterkommission, med bland annat en samlad databank om klotter och skadegörelse mot kollektivtrafiken.
– Tunnelbanepolisen ska prioritera synlighet och ingripande mot ordningsstörningar i kollektivtrafiken.
– De ansvarar för ledning och styrning av ordningsvakterna i samverkan med SL och andra företag i kollektivtrafiken. Dessutom ska tunnelbanepolisen medverka vid utbildning av ordningsvakterna och vid behov leda deras arbete.
– I uppdraget ingår även att vara med vid stora publikevenemang som kan medföra påfrestningar i kollektivtrafiken. Till exempel fotbollsderbyn, konserter och demonstrationer där enhetens kompetens behövs.
Faktaruta ordningsvakter i tunnelbanan
– I SL-nätet arbetar omkring 400 ordningsvakter, anställda i tre olika bolag. De har avtal som löper på tre år, med möjlighet till tre års förlängning. Sedan ska en ny upphandling göras.
– En helgkväll är ungefär 150 ordningsvakter i tjänst.
– Ordningsvakterna ska avlägsna, avvisa eller omhänderta personer i vid behov. De har vissa polisiära befogenheter som regleras i polislagens paragrafer 13, 17 och 19. De får även omhänderta personer med stöd av LOB och göra ingripanden med envars rätt.
– Omkring 90 procent av arbetstiden ägnas åt att ge olika typer av service till resenärer.
– SL har en egen larmcentral med egna operatörer. Därifrån styrs arbetet och där har man också möjlighet till direkt kontakt med polisen.
– Polisen ser ordningsvakterna som sin förlängda arm.
– Ordningsvakterna får inte vara med vid så kallade högriskmatcher i fotboll, de har inte tillräcklig utbildning och kompetens och riskerar att bli skadade.
Faktaruta lokaltrafiken i Stockholms län
– En vanlig vardag har SL 675 000 resenärer.
– Varje dag görs sammanlagt 2 392 000 resor med buss, tunnelbana och pendeltåg.
– Enbart i tunnelbanan görs 1 072 000 resor om dagen.
– Varje dag har SL 25 000 avgångar (en avgång är när bussen, tunnelbanan eller pendeltåget lämnar en ändhållplats).
– Det finns 100 tunnelbanestationer och 51 pendeltågsstationer. Totalt finns det 13 000 hållplatser (inklusive busshållplatser i båda riktningarna).
– Sammanlagt finns det 415,6 kilometer räls i SL-nätet.
– Ett fullt tunnelbanetåg av nyaste modellen rymmer ungefär 1200 personer. I ett fullt pendeltåg av nyaste modellen får det plats 1800 personer.
