Annons
Annons

Bättre samarbete mellan polis och psykvård efterlyses

30 augusti 2007, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Under politikerveckan på Gotland, den så kallade Almedalsveckan, fanns Polisförbundet på plats även i år för att träffa politiker. Förbundet anordnade dessutom ett seminarium tillsammans med Vårdförbundet på temat Hur fungerar samarbetet mellan polisen och psykiatrivården?Under politikerveckan på Gotland, den så kallade Almedalsveckan, fanns Polisförbundet på plats även i år för att träffa politiker. Förbundet anordnade dessutom ett seminarium tillsammans med Vårdförbundet på temat Hur fungerar samarbetet mellan polisen och psykiatrivården?

Förutom förbundens respektive ordföranden Jan Karlsen och Anna-Karin Eklund , deltog polisen Joel Gerdin från Östergötland och Sasa Sacopovic , psykiatrisjuksköterska och avdelningschef för rättspsykiatrin i Varberg. De fyra deltagarna diskuterade kring hur polisens och psykiatrivårdens arbete ska ge bästa effekt. Något som efterlystes var bättre utbildning i ämnet, både under grund- och vidareutbildningen.

Polisen Joel Gerdin vittnade om rädsla för sin egen okunskap i en svår situation med en självmordsbenägen kvinna, där den fyra veckor långa utbildningen på Polishögskolan inte räckte långt. Mer utbildning skulle öka kunskapen, som i sin tur ökar tryggheten, menade Gerdin. Även Polisförbundets ordförande Jan Karlsen oroades över det faktum att många poliser inte känner sig trygga inför mötet med psykiskt sjuka:

– Det är inte tillräckligt att bara lära sig av sina egna misstag och av äldre kollegors erfarenhet. Karlsen efterlyste mer egen forskning på området för att kunna bli bättre, men det kräver att polisutbildningen blir högskoleutbildning.

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund tyckte att förbunden kunde initiera ett gemensamt forskningsprojekt för att utvärdera de erfarenheter som finns på området. Hon såg även andra områden där de två yrkesgrupperna kan samarbeta bättre, till exempel genom att hålla vissa delar av grundutbildningen gemensamt.

Psykiatrisjuksköterskan Sasa Sacopovic var också inne på mer samarbete mellan polis och psykvård. Han betonade vikten av god kommunikation mellan polis och psykiatri och att polisen alltid får veta om en person bedöms vara farlig. Joel Gerdin ansåg att det största problemet är att personal med psykiatrisk kompetens ofta saknas när polisen ska ge handräckning, vilket kan göra informationen om den sjukes tillstånd bristfällig.

Anna-Karin Eklund återkom flera gånger till vikten av att öka kompetensen och resurserna på andra områden inom vården, i syfte att inte behöva hamna i så många tvångsåtgärder. Ett exempel är att öka den psykiatriska kompetensen i närsjukvården. Sasa Sacopovic i sin tur var orolig för bristen på slutna vårdplatser och det faktum att ribban för att bli intagen för psykvård har höjts de senaste 15 åren.

Fakta:

Under sommaren tog Polisförbundet fram en undersökning om hur medlemmarna uppfattar mötet med psykiskt sjuka och med psykvården. Enligt denna framkom att 47 procent av poliserna regelbundet kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa, 36 procent gör det då och då, 9 procent gör det sällan, medan 7 procent aldrig gör det. Av de poliser som kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa känner 15 procent vanligtvis obehag i dessa möten, medan 81 procent känner sig trygga. När det gäller utbildning säger sig 60 procent ha fått någon utbildning inom området medan 40 procent uppger att de inte har fått det, alternativt att de inte kommer ihåg om de fått det.

Läs mer i rapporten som finns på www.polisforbundet.se

Ulrika Walldén

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst