Annons

Annons

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Har det blivit farligare att ställa upp och vittna? Om man ska döma av den lavinartade ökningen av personer som blivit dömda för övergrepp i rättssak så är svaret ett entydigt ‘ja’.Har det blivit farligare att ställa upp och vittna? Om man ska döma av den lavinartade ökningen av personer som blivit dömda för övergrepp i rättssak så är svaret ett entydigt ‘ja’.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) lagfördes år 2000 sammanlagt 65 personer under brottsrubriceringen ‘övergrepp i rättssak’. I fjol var antalet 430 personer, det vill säga en ökning med 562 procent på sex år. Att den relativa ökningen bland ungdomar är ännu större antyds av hur många som dömdes till vård inom socialtjänsten. År 2000 var det 6 stycken, förra året hade siffran stigit till 85. Altså en ökning med över 1300 procent.

Har det blivit farligare att vittna?

– Jag ställer mig tveksam till att det skulle ha blivit farligare, frånsett i samband med vissa grupperingar inom den organiserade brottsligheten, som alldeles uppenbart sätter i system att hota vittnen. Däremot tror jag att rädslan att vittna har blivit större, säger Stefan Eurenius, sektionschef på enheten Utredning och lagföring vid Rikspolisstyrelsens polisavdelning.

Vad ska man då dra för slutsatser av statistiken från Brå?

– Här är ju svårigheten att veta om det rör sig om en faktisk ökning av övergrepp i rättssak eller om det är den dolda brottsligheten som har minskat. Att antalet polisanmälningar har ökat kan bero på den stora fokusering som frågan fått på senare tid och som automatiskt leder till fler anmälda brott.

Behöver vi förstärka vittnesskyddet i Sverige?

– Vi har ju ett rättssystem som bygger på att folk vågar vittna. Det är en del av rättssäkerheten. Det är oerhört viktigt att samhället tar hand om vittnen och målsägare på ett sätt som gör att man kan vittna. Vi har nyligen startat upp en översyn av vittnesskyddet. Det särskilda personsäkerhetsarbetet berör främst bevispersoner – det vill säga personer som har vittnat inifrån den organiserade brottsligheten eller annan grov brottslighet. Det allmänna personsäkerhetsarbetet omfattar det stora flertalet vittnen och målsägare som lever under hot, men även förföljda kvinnor och offer för hedersvåld, säger Stefan Eurenius.

Inte bara i Varberg – röster från andra håll

“Det talas mycket om DNA, förfinad kriminalteknik och övervakningskameror, men det räcker inte långt när målsägare och vittnen tystas. Vi kan inte utreda brott som ingen vill tala om.”

Roland Friberg, kommissarie, Landskrona

“Vittnen skräms till tystnad, ingen törs ställa upp på någonting. Detta är det största problemet för polisen i Hovsjö och det var samma sak i Ronna – det finns aldrig någon som har sett någonting!”

Niclas Johansson, gruppchef för poliskontoret i stadsdelen Hovsjö, Södertälje

“En klar tendens är att det blir allt svårare att få ungdomar att prata – ‘man golar inte’. Ordet ‘gola’ fanns inte för10-15 år sedan.”

Magnus Lindegren, utredningsbefäl för ungdomsbrott i bl a stadsdelarna Backa och Biskopsgården i Göteborg

Ulf Eliasson

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser