Det är tvära kast för Sofia Ask på Rikspolisstyrelsen. Med ett förbundsområde som spänner över hela landet och som rymmer så skilda verksamheter som nationella insatsstyrkan och verksamhetsplanering blir bredden på frågorna stor.Det är tvära kast för Sofia Ask på Rikspolisstyrelsen. Med ett förbundsområde som spänner över hela landet och som rymmer så skilda verksamheter som nationella insatsstyrkan och verksamhetsplanering blir bredden på frågorna stor.
Sofia Ask arbetar i polisväsendets down town, Polishuset i Stockholm. Ett hus som fyller ett helt kvarter och rymmer polismyndigheter, häkten, tingsrättssal, restaurang och träningslokaler. Bland annat. Här ligger också Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen som båda ingår i förbundsområde RPS.
På frågan om hur den typiske medlemmen ser ut skrattar ordföranden bara. Med ett förbundsområde som innehåller så skilda verksamheter som Rikskriminalen, polishögskolorna, Ekobrottsmyndigheten, Polisflyget och Polisens verksamhetsstöd är frågan omöjlig att besvara.
– Möjligtvis skulle man kunna säga att vi har något högre medelålder här än på andra polismyndigheter, eftersom vi inte har några aspiranter.
Däremot finns ingen tvekan om de viktigaste frågorna för medlemmarna. Det är lönen och arbetstiden. Utöver det hör hon inte så mycket mer.
– Jag brukar tänka att om de inte klagar så är de väl nöjda.
Möjlighet att påverka
Sofia Ask har haft fackliga uppdrag sedan 1991. Då arbetade hon på specialroteln i Stockholm, en arbetsplats där de flesta var kvinnor, men det fackliga ombudet var en man.
– Han tyckte det var konstigt och frågade om jag ville ställa upp. Jag tackade ja under förutsättning att jag fick vara reserv.
Men Sofia Ask blev vald till ordinarie fackligt ombud, vilket visade sig passa henne bra.
– Jag har alltid varit en person som inte nöjer sig med att sitta i fikarummet och prata. Jag vill kunna påverka. Fackligt kan jag ju det, säger hon.
När hon för fyra år sedan valdes till förbundsområdets ordförande, och dessutom in i förbundets styrelse, valde hon att lämna sin tjänst på Rikskriminalens barnporrenhet för att bli fackligt aktiv på heltid. Ekvationen gick inte längre ihop, både polisjobbet och det fackliga arbetet är krävande verksamheter och Sofia Ask drogs med ständigt dåligt samvete .
Nu fylls en stor del av hennes dagar av förhandlingar och kasten kan vara tvära. Ena mötet kan handla om en ekonomisk omorganisation på en enhet, nästa kan vara om lönebilder för att sedan avlösas av ett rehabiliteringsärende.
– Det bästa med mitt jobb är att jag träffar så många medlemmar och att jag kan hjälpa personer som far illa till en ny chans. Det sämsta är arbetstiden. Vi strider mycket för att andra ska få bra löner och villkor, men glömmer lätt bort vår egen arbetssituation.
Polisyrkets status måste upprätthållas
En fråga som är viktig för Sofia Ask, som verkar i ett förbundsområde med många civilanställda, är polisyrkets status. Statusen är viktig för att upprätthålla allmänhetens och politikernas förtroende. Därför tycker hon att det är viktigt med en tydlig rågång mellan civilanställda och poliser. Det innebär bland annat att inte släppa ifrån sig våldsmonopolet och att polisen tar ett helhetsgrepp om brottsutredningar, istället för att dela upp dem i flera delar.
– Däremot har jag svårt att förstå dem som inte vill att civila akademiker ska arbeta inom polisen. Ibland krävs det helt enkelt en specialistkompetens som inte finns inom polisen. Det gäller att inse att vi drar mot samma mål, säger hon.
Det fackliga arbetet har förändrats genom åren. Tidigare var det mer ensidigt inriktat på lön, arbetstid och arbetsmiljö. Nu ingår det också i uppdraget att titta på helhetsbilden. Att granska arbetsgivarens budget och hur resurserna fördelas.
Det gäller att utifrån det tänka ett steg framåt för att förhindra att någon enhet hamnar i kläm när det ska satsas på ett speciellt område. Utan att glömma helheten. Det blir allt viktigare, eftersom organisationerna blir alltmer slimmade, med allt mindre resurser.
– Det går inte att se till att det blir lika för alla. Men vi försöker göra en bra bedömning om hur vi tycker att det ska se ut med resurserna utifrån regleringsbrev, mål och förordningar, säger hon.
Annars är det anställningstrygghet, försäkringsskydd och arbetsmiljö som för tillfället ligger henne närmast om hjärtat. Hon tycker exempelvis att det är viktigt att poliser inte jobbar för mycket.
– Det är ett yrke där både kropp och psyke kan ta stryk. Man orkar helt enkelt inte hur mycket som helst.
Eftersom Sofia Ask också är ledamot i Polisförbundets förbundsstyrelse sitter hon på sätt och vis på två stolar. Ibland kan uppdragen kollidera, därför gäller det att skilja de båda uppdragen från varandra. Lojal är hon mot båda.
– När jag sitter i förbundsstyrelsen fokuserar jag mer på helheten, vad som är det bästa för svensk polis och när jag är ordförande för RPS är det de egna medlemmarna som står i fokus.
Svårare än så behöver det inte vara menar hon.
Namn: Sofia Ask
Ålder: 47 år
Fackliga uppdrag: Ordförande i förbundsområde RPS, ledamot i förbundsstyrelsen.
Viktigaste fackliga frågan: Arbetsmiljön
Hobby: Handarbeta och läsa deckare som en verklighetsflykt.
Bor: Villa i Ösmo strax utanför Nynäshamn söder om Stockholm.
Fakta förbundsområdet RPS
Förbundsområde RPS är uppdelat i två föreningar, en för den öppna sidan med 781 medlemmar och en för Säkerhetspolisen där medlemsantalet är okänt.
Föreningarna förhandlar var för sig även om vissa frågor kan vara gemensamma.
Medlemmarna finns utspridda över hela landet, även om de flesta arbetar i Polishuset i Stockholm.
Fakta RPS
Rikspolisstyrelsen, RPS, är central förvaltnings- och tillsynsmyndighet för Polisen.
Vid Rikspolisstyrelsen finns ett huvudkontor som utarbetar strategier för Polisen och bevakar rättsutvecklingen. I huvudkontoret ingår fem avdelningar samt internrevisionen och staben.
Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd, Statens kriminaltekniska laboratorium, Polishögskolorna i Solna, Umeå och Växjö, Säpo och Rikskriminalpolisen med polisflyget, polisens utlandsstyrka och internationella sambandsmän.
Huvuduppgiften är tillsyn över Polisen och verka för planmässighet, samordning och rationalisering.
Antal anställda den 30 juni i år var 2617 personer, varav 971 var poliser.
Källa: Förbundsordförande Sofia Ask, Carolina Ekéus, rikspolisstyrelsen och www.polisen.se
Annette Wallqvist
