Annons

Annons

Polisiära befogenheter på glid

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Framtiden är redan här med kommunala väktare och internationella säkerhetsföretag. Men hur mycket av våldsmonopolet kan säljas ut med bibehållen rättssäkerhet?Framtiden är redan här med kommunala väktare och internationella säkerhetsföretag. Men hur mycket av våldsmonopolet kan säljas ut med bibehållen rättssäkerhet?

Ordningsvakter, civila utredare och anställda inom tullen och kustbevakningen med flera. Alla har de befogenheter som gränsar till, eller till och med överlappar, en del av de uppgifter som sedan länge har varit polisens. Därtill kommer till exempel säkerhetsfirmor och detektivbyråer från andra EU-länder som vill verka i Sverige, med hänvisning till det fria utbytet av tjänster. Inom en snar framtid kommer utländska väktare att kunna jobba i Sverige utan svensk auktorisation. Det är en av följderna av EU:s utbildningsdirektiv – en remiss från justitiedepartementet är för närvarande ute på cirkulation.

– Vår bestämda uppfattning är att maktbefogenheter och det institutionella våldet ska hållas på så få händer som möjligt. Det måste finnas en mycket snäv cirkel runt dem som får använda tvångsmedel, säger Jan Karlsen, ordförande i Polisförbundet.

Privata vaktbolag – politiskt misslyckande

Men mer än var fjärde kommun hyr in vaktbolag eller stödjer privata organisationer som till exempel ägnar sig åt patrullering. Enligt Jan Karlsen rör det sig om både ett politiskt och polisiärt misslyckande.

– En polisiär frånvaro innebär alltid en närvaro av någon annan. Det är en felaktig slutsats att tro att lågbudgetvarianter blir billigare på sikt.

Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) samägs av bevakningsföretagen och Transport. Lars Oscarsson, projektledare med ansvar för information och samhällskontakt, tycker att dialogen med Polisförbundet är bra. Man har ungefär samma syn på viktiga frågor som rör polisen och bevakningsbranschen.

– Vi kommer bra överens. Med RPS är det en annan sak. I den mån man kan tala om en uppluckring av våldsmonopolet tycker jag att det är polisernas arbetsgivare som ligger bakom, säger Lars Oscarsson.

Som exempel nämner han att väktare numera kan frige en gripen person utan att kontakta polisen.

Enligt Lars Oscarsson var RPS pådrivande bakom ändringen. Varken Polisförbundet eller väktarna var förtjusta över utvecklingen och bevakningsbranschen går nu ut med en egen rekommendation om att polisen alltid ska kontaktas.

Väktare vill inte ha större befogenheter

Också kommunernas behov av privata väktare är föremål för återkommande diskussioner. Det rör sig inte bara om vanlig bevakning av byggnader enligt ett fastslaget schema. Istället områdesbevakar väktarna genom att patrullera, framförallt nattetid.

– Vi fyller ett tomrum men vill inte ha polisiära uppgifter. Det handlar snarare om observationstjänst än om att ingripa.

Lars Oscarsson betonar att varken enskilda väktare eller branschen i sin helhet vill få större befogenheter eller beväpnas. Formellt sett kan en väktare bära skjutvapen redan i dag. Men det är ovanligt och sker nästan bara i samband med personskydd. Efter uppmärksammade värdetransportrån höjs dock röster om beväpnade vakter.

– Det är absolut ingenting som vi ställer oss bakom. Se vad som händer i Centraleuropa där vakter med vapen utsätts för mycket grovt våld.

Istället förespråkar säkerhetsbranschen teknik som ska göra rånen meningslösa. Färgpatroner nämns oftast men är enligt Lars Oscarsson inte den optimala lösningen. Klister tycker han är bättre, men säger att RPS motsätter sig den lösningen.

Nya direktiv upprör

Han fastslår att branschen som han företräder vill ha tydliga gränser mellan polisens och väktarnas arbete. Samtidigt konstaterar han återigen att förhållandet till RPS bitvis är ansträngt. RPS direktiv om att väktare måste anmäla brott mot deras kunder upprör.

– Det handlar om en polisiär uppgift som inte ska läggas på väktare. Man riskerar att rågången mot polisen blir mindre tydlig.

Lars Tonneman, chef för rättssektionen vid RPS, tycker att kritiken är felaktig på alla punkter.

– Det rör sig om missuppfattningar som är så cementerade att det finns skäl att tro att man missförstår med vilje.

Han påpekar att den omtalade uppfattningen att väktare inte behöver kontakta polis vid frigivande inte uttalats av RPS. Bakgrunden är istället en ändring i gällande rätt. Den hänger samman med att justitiedepartementet fick bakläxa av lagrådet som tolkade RB 24:7 § om envarsgripande på ett annat sätt än departementet .

– Rätt förstådd syftar regeln enbart till att gripna inte ska hållas frihetsberövade. Bara det faktum att polisen inte har möjlighet att överta gripandet får inte vara skäl till fortsatt frihetsberövande.

Risk att vaktbolag gör egna utredningar

Vad gäller väktares plikt att anmäla brott mot kunderna är det enligt Lars Tonneman företag som anlitar väktare som värnas. Om polisen inte kopplas in anser han att det finns en risk för att vaktbolaget utnyttjar situationen och startar egna utredningar för att tjäna pengar.

– Det handlar ju om vinstdrivande bolag som mycket väl kan tänkas säga till en brottsutsatt kund: Ingen idé att anmäla det där, polisen har inte tid. Låt istället oss lägga några timmar på det.

Lars Tonneman anser inte att polisens våldsmonopol är i fara. Däremot tror han att EU:s utbildningsdirektiv kan medföra att väktare som är sämre utbildade än vad de svenska väktarna är börjar arbeta i Sverige.

– Men att polisens våldsmonopol är på väg att övertas av andra stämmer bara inte. Det är väktarbranschen och i någon mån Polisförbundet som på grund av okunskap, eller annat, för folk bakom ljuset.

Andra aktörers befogenheter utökas

Jan Karlsen reagerar starkt och tycker att åsikten från RPS är helt felaktig.

– Den tolkningen kan jag inte acceptera, säger Jan Karlsen. Jag uppfattar det som en grov anklagelse som inte är riktig. Vi har en klar uppfattning, och den är vi ju inte ensamma om. Nämligen att det har skett en förändring i inriktningen i de här frågorna, bland annat genom att utvidga andra aktörers befogenheter.

Polisens civila utredare som till exempel förhör vittnen och misstänkta är ytterligare ett exempel på att andra än poliser sköter traditionellt polisjobb. Jan Karlsen tycker att det är olyckligt så länge det finns riktiga poliser som sysslar med rent administrativa uppgifter.

– Då är min enkla tanke att det vore bättre att poliser inte utför den sortens arbete. Poliserna ska göra polisarbete.

Trots utvecklingen tror Jan Karlsen inte att det finns någon medveten vilja att ge andra än poliser möjlighet att använda tvångsmedel i ökad omfattning. Kortsiktigt tänkande och okunskap ser han som mera tänkbara orsaker.

Större befogenheter för tull och kustbevakning

Men det finns personer som kan gå längre än poliser i sin yrkesutövning. Tull och kustbevakning har befogenheter som till viss del är vidare. Ett exempel är möjligheten till husrannsakan utan att det finns fängelse i straffskalan. Tjänstemän inom dessa organisationer kan dessutom besluta om kroppsbesiktning under samma förutsättningar som polismakten.

– Det rör sig om något som har fungerat väldigt länge och bra. Där ser jag ingen fara. Men här bör man harmonisera så att poliser inte har sämre befogenheter än andra aktörer, säger Jan Karlsen.

Björn Hartvigsson är ordförande för fackförbundet Tull-Kust. Själv beskriver han sitt jobb inom Kustbevakningen med orden:

– Otroliga befogenheter.

En del av befogenheterna används sällan. Inom andra områden har dock Kustbevakningens arbetsbelastning ökat i takt med att sjöpolisen försvunnit. För närvarande pågår en utredning om Kustbevakningens framtida roll.

– Det rasar in förslag, förhoppningen är att man ska lyckas reda ut vilken mössa vi ska ha. Polisens eller vår egen?

Fakta: Vem får göra vad?

Väktare

– Regleras i Lagen om bevakningsföretag och genom RPS anvisningar (FAP).

– Har inga befogenheter utöver vad som tillfaller den vanliga medborgaren.

– Får gripa en person och sedan frige honom eller henne utan att kontakta polisen (envarsgripande).

– I efterhand måste väktaren dock lämna in en skriftlig rapport till polismyndigheten.

– Av rapporten ska det framgå varför den gripne frigavs, vilka brott den gripne begått, vem som stod för gripandet, om kroppsvisitation utförts samt om/varför våld brukats.

Ordningsvakter

– Regleras i Lagen om ordningsvakter och genom RPS anvisningar FAP.

– Har ett samhälleligt uppdrag att hjälpa polisen med att hålla ordning på gator och torg.

Tull/Kustbevakning

– Får i brådskande fall, och i avvaktan på beslut om anhållan, gripa en person som misstänks för tullbrott, smugglingsbrott och narkotikasmuggling.

– Kan genomföra husrannsakan enligt samma premisser som polisen. Dessutom har de befogenhet som är större än polisens då de kan genomföra husrannsakan även om fängelse inte finns i straffskalan.

– Har möjlighet att kroppsvisitera och utföra ytlig kroppsbesiktning samt ta urinprov i de fall då någon i omedelbart samband med inresa eller utresa uppehåller sig i gränsområde eller motsvarande.

– Tullverket har samma möjligheter som en förundersökningsledare har enligt Rättegångsbalken att inleda en förundersökning.

– Får enligt smugglingslagen besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning under samma förutsättningar som polisen.

Civila brottsutredare

– Vanligtvis personer med akademisk bakgrund.

– Får under ledning av en förundersökningsledare på egen hand handlägga och utreda brottsärenden.

– Har befogenhet att förhöra målsäganden, vittnen och misstänkta.

– Får inte vara förundersökningsledare.

Källa: RPS, BYA

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser