Annons
Annons

Årets hjälte
tar plats i manlig värld

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Hon utsågs till årets hjälte av tidningen Damernas Värld efter gripandet av Hagamannen. Som en av tre kvinnliga chefer i landet för polisiär underrättelseverksamhet sticker Inga-Lena Jonasson ut på en traditionellt manlig arena.
– Jag tror att vi som är kvinnor och söker chefsjobb inom polisen är av en viss typ. Vi tar ganska mycket plats och gillar utmaningar, säger Inga-Lena Jonasson.Hon utsågs till årets hjälte av tidningen Damernas Värld efter gripandet av Hagamannen. Som en av tre kvinnliga chefer i landet för polisiär underrättelseverksamhet sticker Inga-Lena Jonasson ut på en traditionellt manlig arena.
– Jag tror att vi som är kvinnor och söker chefsjobb inom polisen är av en viss typ. Vi tar ganska mycket plats och gillar utmaningar, säger Inga-Lena Jonasson.

När Inga-Lena Jonasson går på stan i Umeå blir hon igenkänd som en kändis. Efter att hon och hennes kollegor i mars 2006 lyckades ringa in Hagamannen efter en gigantisk kartläggning så har hon synts i både tidningar och TV och fått berätta om utredningen om och om igen.

– När de sedan ringde från Damernas Värld och sa att jag hade utnämnts till årets hjälte så trodde jag att de skojade. Jag skrattade så förfärligt att den stackars människan som ringde blev alldeles förnärmad, berättar Inga-Lena Jonasson och kan inte hålla tillbaka ett gapskratt när hon berättar om samtalet.

Det var Inga-Lena Jonasson som utsågs till presstalesman i utredningen och det blev stor uppmärksamhet kring just hennes person, något som hon inte vill göra så stor sak av i efterhand.

– Det är på gott och ont. Polisen fick i alla fall en del gratisreklam och vi hade gjort ett bra jobb, säger hon.

Blev chef utan ledarerfarenhet

Inga-Lena Jonasson är född i Boden och uppvuxen i Umeå. Att hon skulle bli polis visste hon redan på högstadiet, det var arbetet med människor som lockade. Efter utbildningen blev hon kvar i Stockholm i sjutton år och kom tillbaka till Norrland först 1996. Flytten hem blev nödvändig efter en skilsmässa, för att vara ensamstående med småbarn i storstan med långa resor till jobbet var inte en livsstil som Inga-Lena Jonasson ville ha. Men hon betonar att hon stormtrivdes med jobbet som spanare i Stockholm och hade inte några stora förväntningar på vad Västerbotten kunde erbjuda yrkesmässigt.

– Men där fick jag ju fel, konstaterar hon. Bara för att det var en mindre myndighet så innebar det inte en försoffad tillvaro.

Efter flera år som spanare och handläggare på narkotikaroteln blev Inga-Lena Jonasson 2005 erbjuden jobbet som chef för Kriminalunderrättelsetjänsten i Västerbotten. ”Kutens” uppgift är att bearbeta och analysera all underrättelseinformation som kommer in till myndigheten och sedan presentera det för den operativa ledningen. Befattningen som chef för ”kuten” är det bara två kvinnor till i landet som har. Och utan tidigare erfarenheter av chefsjobb och med en känsla av att inte ha en aning om vad jobbet innebar, tackade Inga-Lena Jonasson ja. Det första hon sedan gjorde var att gå en ledarskapsutbildning på universitetet för att, som hon själv säger, få någon slags kunskap eller verktyg för att klara det hon gett sig in i.

– Men jag blev mest ledsen i ögat av de bilder av manligt och kvinnligt ledarskap som gavs på kursen, säger hon och brister i skratt igen.

Starka individer med social kompetens

Hon tycker att dagens ledarskap utgår från manliga normer och det får till följd att kvinnliga ledare stöps i samma form som männen. Bättre vore att bortse från könet och utgå från individen när chefers insatser ska diskuteras. Då kan chefen påverka utifrån sin egen person och skapa en bra arbetsplats utan att det har någon betydelse om det är en man eller en kvinna som står bakom besluten.

Inga-Lena Jonasson menar att det är en viss typ av kvinnor som söker chefsjobb inom polisen, ofta starka individer som vet vad de vill och som har stor social kompetens. Men det måste vara goda ledaregenskaper som ger chefsjobb, kvotering är hon helt emot. Tjejer måste peppas att söka tjänster som ledare och få utbildning så att de får klart för sig vad jobbet handlar om.

När Inga-Lena Jonasson själv utbildade sig till polis togs ledarskap inte upp överhuvudtaget och hon konstaterar att det hittills inte heller funnits någon särskild rekrytering för att fånga upp de chefsämnen som finns. Men en förändring är på gång och hos Polisen i Umeå finns nu möjlighet att gå vid sidan om polismästaren under ett halvår för att lära sig hur myndigheten fungerar, vad chefsjobbet innebär och hur det är att sitta med i operativa ledningsgruppen. Det ger intresserade en chans att känna efter om chefsjobbet är intressant och också vad det kräver, säger Inga-Lena.

– Det finns oftast ingen manual för chefsjobbet, plötsligt sitter man bara där i ett rum med ärvda pärmar och förväntas fixa jobbet. Det gäller oavsett om du är man eller kvinna.

Nio av tio chefer är män

Många har uppfattningen att kvinnor inte törs söka chefsjobben, men det är en förlegad uppfattning, tror Inga-Lena Jonasson. Tvärtom tycker hon att det nu finns många unga tjejer som är kompetenta och som tror på sig själva.

Inga-Lena Jonasson räknar efter hur många kvinnliga chefskollegor hon har bland poliserna i polishuset i Umeå. De är inte många. Rättsenheten har en kvinnlig chef, på ledningscentralen finns några vakthavande befäl och det finns också en kvinna som har tjänst som inre befäl. Men det är bara Inga-Lena Jonasson som är rotelchef på krimsidan. Det här stöds av Rikspolisstyrelsens statistik för Västerbotten som visar att nio av tio polischefer är män.

Att vara ensam bland många manliga kollegor är egentligen inget problem, tycker Inga-Lena Jonasson, men hon tror att det mycket har att göra med hur hon själv är som människa och ledare. Hon tar mycket plats och säger vad hon tycker.

– Jag tror att de egenskaperna är gemensamma för alla ledare, oavsett kön, säger hon. Det krävs att du har det här med ”hallå, här är jag, följ mig”, i dig. Men visst, det är inte så roligt när alla går i bastun efter ett möte och man sitter ensam kvar. Bubbelpoolen går ju bra, men till bastun vill jag inte hänga med. Det är väl då det märks mest att man är ensam och då hade det varit trevligt om det var någon mer kvar att prata med.

Det som Inga-Lena Jonasson ser som chefens viktigaste uppgift är att skapa en god arbetsplats med bra stämning och hon tycker att man på ”kuten” i Västerbotten är på väg åt rätt håll. Där är högt i tak och mycket skratt, något som är nödvändigt. Men ledarskapet kan också vara svårt och jobbigt. Mår någon dåligt vet kollegorna oftast vad det beror på men svårare är om det är något i gruppen som inte stämmer, så att den drar åt olika håll. Då tycker Inga-Lena Jonasson att det är chefens uppgift att prata med de andra och rådbråka hjärnan för att hitta en lösning. Det är viktigt att komma ihåg att resurserna finns hos oss själva, alla är lika viktiga och behövs för att hjulet ska snurra, säger hon. Ingen är starkare än den svagaste länken, faller någon bort så märks det för alla.

Simultanförmåga och god planering

Till skillnad från tidigare tycker Inga-Lena Jonasson att hon bland sina kollegor börjar se en mer vidsynt inställning till familjelivet och utrymmet det får ta. Som ensamstående har hon alltid varit tvungen att gå hem klockan fem och det har accepterats. Men hon tycker ändå att det har varit tuffa år.

– Jag hade aldrig klarat mig utan det nätverk jag har här i Umeå. Min mor har fungerat som min andra hälft och hjälpt mig enormt mycket. Hon har gått med ungarna till tandläkaren och doktorn och varit hemma med dem när de varit sjuka. Men man springer ju ändå alltid runt med ett dåligt samvete.
– Samtidigt har jag varit tvungen att se möjligheter istället för svårigheter och har lärt mig att ha tio bollar i luften samtidigt. Dessutom har jag blivit jäkligt bra på att planera och allt det där är ju användbara egenskaper för en ledare.

Namn: Inga Lena Jonasson

Ålder: 48 år

Familj: Två barn, 14 och 15 år

Bor: I centrala Umeå

Bakgrund: Född i Boden, uppvuxen i Umeå.

Började Polishögskolan i Solna1979. Aspiranttjänst på Norrmalmspolisen och sedan vaktdistriktsjouren på Östermalm 1986. Övergick till spaningsroteln och krogpatrullerna 1993 men valde att flytta till Umeå och ta tjänst som utredare på narkotikaroteln 1996.
Sedan 2005 chef för kriminalunderrättelsetjänsten i Västerbotten.

Clara Osvald

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser