Högskoleutbildade poliser vill bara bli chefer, inte arbeta i yttre tjänst och kommer inte att ha tillräckligt mycket praktik. Så kan det låta när man frågar vad poliser tycker om att utbildningen ska få akademisk status. Men stämmer det?Högskoleutbildade poliser vill bara bli chefer, inte arbeta i yttre tjänst och kommer inte att ha tillräckligt mycket praktik. Så kan det låta när man frågar vad poliser tycker om att utbildningen ska få akademisk status. Men stämmer det?
I slutet av mars kommer regeringens utredare, säpochefen Anders Danielsson, att presentera sin utredning om polisutbildningen. Vad den innehåller står fortfarande skrivet i stjärnorna (i alla fall är den ännu inte offentlig), men allt tyder på att utbildningen kommer att få högskolestatus.
Frågan om polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning eller inte har varit på tapeten i några år nu. Polisförbundet har varit pådrivande och har med tiden fått allt mer gehör för frågan. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som leddes av Agneta Stark, men den las ner när Beatrice Ask tog över rodret som justitieminister. Istället tillsattes en ny utredning.
Justitieministern har inte velat binda sig i frågan om den nya utbildningen ska få högskolestatus eller inte. När Polistidningen intervjuade henne för drygt ett år sedan sa hon så här: ” Vi ska lyfta upp frågan på bordet och lyssna. Jag är inte beredd att låsa mig vare sig vid längd eller form på utbildningen. Annars är det ingen mening med en utredning.”
Även om inte justitieministern vill säga vad hon tycker i frågan, så är det många andra som har åsikter. Företrädaren på posten och numera ordföranden i justitieutskottet, Thomas Bodström, sa till exempel på Polisförbundets representantskap i höstas att ”det är inte fråga om det blir en högskoleutbildning för poliser utan när”.
Samtidigt florerar en mängd föreställningar och myter kring vad en akademisering av polisutbildningen skulle innebära. För att försöka få klarhet i om det ligger något i dessa, har Polistidningen tittat på hur det blev för poliserna i Norge. Där har polisutbildningen haft högskolestatus sedan början av 1990-talet. Ett annat exempel som vi har tittat på är sjuksköterskeyrket. Det är ett praktiskt, så kallat professionsyrke, där utbildningen också har högskolestatus. Så har det varit sedan slutet av 1970-talet, men då var utbildningen bara två år. På 1990-talet förlängdes den till dagens tre år. Även om det är ett annat yrke, så finns det många likheter. Myterna och föreställningarna kring vad en akademisering av yrket innebär har varit de samma som inom polisen.
Faktum är att det numera hör till ovanligheterna att praktiska yrken inte har högskoleutbildning. Ett av de senaste exemplen i raden är officersutbildningen, som precis har fått akademisk status.
