”Om polisutbildningen blir en högskola måste studenterna läsa mer teori och mindre praktik”
I Norge förlängdes polisutbildningen till tre år, och det blev mer av både teori och praktik. Där läser studenterna först ett år på polishögskolan innan de har ett helt år med praktik. Därefter återvänder de till skolan för ett avslutande år, där det läggs stor vikt vid reflektion över det man lärt sig under praktikåret. När det gäller de teoretiska inslagen i utbildningen handlar det främst om att man nu läser mer samhällsinriktade ämnen, för att bli bättre förberedd på att möta till exempel gränsöverskridande kriminalitet.
Arne Johannessen , ordförande för Politiets Fellesförbund (Polisförbundet) i Norge: ”Det blev mer av både teori och praktik. Polisen har inte ont av mer teori.”
Anna-Karin Eklund , ordförande i Vårdförbundet: ”Mer teori betyder också mer kunskap. Men det behöver inte betyda att det blir mindre praktik.”
”De poliser som har gått en högskoleutbildning vill bara bli chefer”
Det finns inte något belägg för att det skulle vara så. Tittar man på sjuksköterskorna i Sverige, så är det stora flertalet inte chefer. Bland poliserna i Norge är det likadant – de flesta poliser vill inte bli chefer, oavsett om de är högskoleutbildade eller inte.
Arne Johannesen: ”Nej, men det finns en del som inte tycker att de går tre år på högskola för att patrullera på gatorna, de är mer karriärinriktade. Men det har inte med högskoleutbildningen att göra, tror jag. Det är mer en mentalitet hos ungdomar idag, de är målmedvetna och vill framåt.”
Anne-Marie Kveli , senior rådgivare på Polishögskolan i Oslo: ”Nej, det stämmer inte. Men den myten har levt länge hos oss också.”
Anna-Karin Eklund: ”Nej. De vill använda sin kunskap i praktiken. Att det är akademiskt betyder inte att det är en chefs- eller ledarskapsutbildning.”
”Det rekryteras fel sorts människor till polisen om utbildningen blir en högskola”
I Norge är polisutbildningen populär, även om antalet sökande har sjunkit något de senaste åren. Både facket och företrädare för polisutbildningen säger att de som kommer in på utbildningen idag är väldigt motiverade. De har ofta någon form av tidigare akademiska studier eller en annan yrkesutbildning med sig. Dessutom är de ofta lite äldre, vilket uppfattas som positivt.
Arne Johannessen: ”Nej, definitivt inte! Jag är rädd att det skulle blivit motsatt om det inte blivit högskola, mer likt väktarbranschen. Vi behöver reflekterande människor. Visst är det skillnad på poliserna idag jämfört med tidigare, men det har inte med utbildningsformen att göra, utan med samhällsutvecklingen.”
Anne-Marie Kveli: ”Nej, jag tror inte att det är någon särskild skillnad på de sökande. Bortsett från att de är lite äldre och att många har studerat tidigare – vi får vuxna studenter idag.”
”De som söker till en högskoleutbildning vill inte arbeta i yttre tjänst”
Det här är en oro som även har funnits i Norge. Många trodde att den som gått på högskola inte skulle ha lust att vara ute och till exempel ta hand om onyktra personer. Man trodde inte att det var den delen av polisyrket som lockade. Men nu, när utbildningen haft högskolestatus i mer än tio år, ser man att oron var obefogad. Däremot har de utvärderingar visat att de högskoleutbildade poliserna är mer reflekterande och ställer högre krav på till exempel sina chefer, än poliserna gjorde tidigare.
Arne Johannessen: ”Nej, det stämmer inte. Däremot är det många som ser alternativa karriärvägar inom polisen. Men där tror jag inte att det är någon skillnad om utbildningen är högskola eller inte. Många har en önskan om personlig utveckling i yrket.”
Anne-Marie Kveli: ”Nej, vi ser nästan motsatsen. De flesta vill jobba ute, de har en väldigt idealistisk syn på yrket, en önskan om att hjälpa människor och bidra till ett tryggt samhälle.
”Det räcker om akademiker går en snabbutbildning för att bli polis”
Den här uppfattningen förs fram titt som tätt, både bland politiker och personer inom polisorganisationen. Det sägs att det här är en av de saker som Anders Danielssons utredning innehåller – ett förslag om att utbilda akademiker med en annan examen så att de får polisiära befogenheter. Men den vägen har man valt bort i Norge. Och på sjuksköterskefronten vore det otänkbart att en person med annan akademisk examen skulle kunna ta en kurs på ett år för att sedan få kalla sig för sjuksköterskaÖ
Arne Johannessen: Nej. Det behövs minst 3 år för att bli polis. Här pratar vi snarare om att polisutbildningen skulle behöva förlängas, till fyra år. Yrket har blivit allt mer komplext.”
Anne-Marie Kveli: ”Nej, absolut inte. Här är det inte någon som pratar om en kortare polisutbildning.”
Anna-Karin Eklund: ”Nej, polis är ett eget yrke, precis som sjuksköterska. Att vara akademiker är ingen genväg till ett annat yrke.”
”Alla kan ju inte forska – vi måste jobba också”
Så är det ju, det kan inte vara forskningen som utgör basen i yrket. Exemplen från Norge visar att det bara är en liten del som går vidare till forskning, och när det gäller de svenska sjuksköterskorna är bilden den samma. Den som söker till polisutbildningen gör det inte i första hand för att kunna forska, utan för att han eller hon vill bli polis.
Arne Johannessen: ”Ja, visst måste vi det. Det är inte många som forskar, de flesta jobbar som poliser.
Anne-Marie Kveli: ”De flesta går inte vidare till forskning. Här har vi nyligen startat en masterutbildning (en påbyggnadsutbildning för poliser som har gått högskoleutbildningen) som kan leda vidare mot forskning. Men hittills har bara ett tjugotal poliser börjat.”
Anna-Karin Eklund: ”Så är det förstås. Men fler skulle behöva forska! Vi har ju sett att forskningen inom vårt eget ämne har stärkt oss som yrkesgrupp. Statusen höjs när vi kan visa på effekterna av vårt yrkeskunnande. Och även om det bara är ett fåtal som forskar, så blir alla sjuksköterskor forskningskonsumenter. Man lär sig var man ska hitta fakta om sitt yrkesområde.”
Högskolefrågan viktig för facket
Polisutbildningen har alltid varit en viktig fråga för Polisförbundet. På kongressen 2002 beslutade man att driva högskolefrågan och sedan 2004 har det arbetet varit intensivt.
– För mig är det ganska självklart att det är nödvändigt med en högskoleutbildning för poliser. I en framtida konkurrens och för utvecklingen av yrket är det avgörande att vi har en utbildning som matchar andra yrkesgrupper, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.
Jan Karlsen lyfter också fram kritisk analys och ett reflekterande tankesätt som viktiga faktorer för att utveckla yrkesrollen.
– Det är starka bitar i högskoleutbildningen. Får vi inte den riskerar vi att hamna på efterkälken och utarma yrket.
Positiva politiker
Nu, 2008, är alla riksdagspartier utom moderaterna uttalat positiva till att polisutbildningen ska få högskolestatus.
Hillevi Engström är gruppledare för moderaterna i justitieutskottet och hör till dem som inte tror att det är nödvändigt med högskolestatus på polisutbildningen.
– Utbildningen måste ses över och ändras, därför är det bra med en utredning. Jag är inte negativ till högskola i sig, bara utbildningen blir bättre.
Men det finns en övertro på de positiva effekterna av en högskoleutbildning, menar Hillevi Engström.
– Det är så mycket fokus på att allt blir bättre bara det blir högskola. Till exempel tror många att yrkets status kommer att höjas och att det skulle betyda att lönerna ökar. Den fördelen kommer man inte att komma åt, tror jag.
Fotnot: Myterna bygger bland annat på svar som kommit fram i undersökningar om hur Polisförbundets medlemmar ser på frågan om högskoleutbildade poliser.
