Kriminalpolitiken i Sverige har blivit strängare. Lagskärpningar har genomförts och straffen blir allt längre. Men amerikansk forskning visar att hårdare straff inte leder till lägre brottslighet.Kriminalpolitiken i Sverige har blivit strängare. Lagskärpningar har genomförts och straffen blir allt längre. Men amerikansk forskning visar att hårdare straff inte leder till lägre brottslighet.
Antalet fångar och häktade i Sverige ökar. Exempelvis har antalet livstidsfångar ökat från 35 personer 1991 till 154 personer 2006. Detta trots att motsvarande ökning inte skett när det gäller dödligt våld. Under 2000-talet har det dödliga våldet istället minskat.
I USA har kriminalpolitiken på senare år präglats av hårdare tag, bland annat genom principen ”three strikes and you´re out”. Den innebär att personer som döms för sitt tredje brott konsekvent får antingen tjugofems års fängelse eller ett livstidsstraff, utan möjlighet till tidigare frigivning.
Det är en satsning som har lett till att USA har den högsta andelen fångar i världen, cirka 750 personer per 100 000 invånare sitter i statliga, federala och lokala fängelser. Samtidigt har våldsbrottsligheten i USA minskat, vilket av vissa tolkats som att strategin varit framgångsrik. Men Albert Blumstein, professor vid Carneige-Mellon University i Pittsburgh, menar att det är ett ytligt sätt att se det och att förklaringen inte är så enkel. Enligt hans forskning är det bara en liten del av våldsbrottslighetens nedgång som beror på att straffen blivit längre.
Med fler i fängelse är det visserligen färre potentiella brottslingar som kan begå brott, men enligt Blumsteins forskning är en brottslig karriär oftast mycket kortare än 25 år. Därför är det inte särskilt meningsfullt med så långa straff för att förhindra en person från att begå nya brott, anser han. Dessutom pågår en ständig nyrekrytering av ungdomar till kriminella karriärer.
Som orsaker till färre brott pekar han istället på högkonjunkturen som medförde att antalet okvalificerade arbeten ökade under 1990-talet. Det har gjort det lättare för människor att avhålla sig från kriminalitet. Och framförallt har den lett till stora förändringar på den amerikanska narkotikamarknaden, eftersom försäljningen av crack gick ner, till förmån för marijuana. Därmed försvann beväpnade cracklangare från områden de tidigare bevakat, och det blev ovanligare med både rån och dödligt våld.
Fotnot: Alfred Blumstein är en internationellt erkänd forskare som bidragit till utformningen av lagar och rättstillämpning över hela världen. Förra året fick han Stockholms kriminologipris för sin forskning.
Annette Wallqvist
