Annons

Annons

Hatbrottsjour viktig för demokratin

5 mars 2008, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Det är för få hatbrott som anmäls och klaras upp. Nu ska fler poliser lära sig upptäcka brotten och i Stockholm finns sedan i somras en särskild hatbrottsjour. Sedan starten i juni förra året har jouren fått in cirka 150 ärenden att utreda.Det är för få hatbrott som anmäls och klaras upp. Nu ska fler poliser lära sig upptäcka brotten och i Stockholm finns sedan i somras en särskild hatbrottsjour. Sedan starten i juni förra året har jouren fått in cirka 150 ärenden att utreda.

Det vanligaste hatbrottet som anmäls till jouren är olaga diskriminering eller förolämpning. Ofta är det någon som känt sig förfördelad vid ett krogbesök. Ett annat vanligt brott är misshandel. Det är framförallt främlingsfientliga motiv bakom brotten, cirka 80 procent är av den typen. Men de riktigt grova brotten har oftast varit riktade mot HBT-personer, berättar utredaren Maria Axfeldt som tillsammans med fyra kolleger arbetar heltid på jouren.

Just nu utreder de bland annat ett mordförsök på en HBT-person som skedde på Södermalm strax före nyår.

Hatbrottsjouren är en del av ett större hatbrottsprojekt i City som polisinspektör Catharina Anstett samordnar. Första oktober i år ska både projektet och jouren utvärderas.

– Jag hoppas förstås att verksamheten ska bli permanent. Det känns otroligt viktigt, inte minst för att upprätthålla demokratin, säger hon.

En viktig del i projektet är att informera, både internt och externt. Dels om vad hatbrott är och dels om att hatbrottsjouren finns. En prioriterad målgrupp är ungdomar i olika åldrar, därför har poliserna som arbetar inom projektet varit ute på skolorna och informerat om hatbrott. För att öka anmälningsbenägenheten läggs det också mycket krut på att informera invandrarföreningar och HBT-föreningar om verksamheten. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, hör till dem som fått besök.

– Jag har stort förtroende för de poliser som arbetar på hatbrottsjouren. Dessutom välkomnar jag att polisen i Stockholm visar att hatbrotten är en viktig fråga, säger Sören Juvas som är förbundsordförande i RFSL.

Men också poliserna själva behöver information. Att upptäcka hatbrott kan vara svårt, det är inte säkert att de som utsätts självmant talar om motivet till att de blivit utsatta.

Det gäller att ställa rätts sorts frågor vid en anmälan för att upptäcka vad det rör sig om.

Så här långt är länspolismästare Carin Götblad, som tog initiativ till hatbrottsjouren, nöjd med satsningen. I förlängningen hoppas hon att jouren ska bli en etablerad verksamhet. Hatbrott är svåra brottstyper där det krävs hög kompetens för att snabbt komma framåt, säger hon.

– Men det går inte att säga något säkert förrän vi sett utvärderingen.

FAKTA HATBROTT:

Brott med främlingsfientliga, homofobiska, rasistiska, islamofobiska och antisemitiska motiv brukar kallas för hatbrott. Det är motivet till brottet som är avgörande för om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen. Hatbrotten angriper de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna om alla människors lika värde.

Enligt statistik från Brå identifierades under 2006 hatbrottsmotiv i totalt 3 259 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa, 2 189 anmälningar, var motiven främlingsfientliga. Mörkertalet när det gäller hatbrott antas vara stort.

Källa: Brå

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst