Annons

Annons

Går det att bota en psykopat?

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

En grupp dömda våldsbrottslingar ocm möradre har nyligen avslutat en unik behandling på Kumlafängelset. I kullen har även psykopater ingått, en grupp som hittills ansetts vara omöjlig att behandla. Men programmet är kontroversiellt och får nu kritik för att behandlingen är kontraproduktiv och kan skapa ännu farligare intagna.En grupp dömda våldsbrottslingar ocm möradre har nyligen avslutat en unik behandling på Kumlafängelset. I kullen har även psykopater ingått, en grupp som hittills ansetts vara omöjlig att behandla. Men programmet är kontroversiellt och får nu kritik för att behandlingen är kontraproduktiv och kan skapa ännu farligare intagna.

Det är sista dagen på behandlingen för de sju intagna på Kumla. De har träffats i samma lilla rum på Kumlafängelset utanför Örebro flera timmar i veckan under de senaste nio månaderna. Idag ska de redovisa inför gruppen hur de tänker om framtiden. En av de intagna går fram och ställer sig framför de andra och berättar om vilka konkreta verktyg han fått för att kunna undvika att komma i våldssituationer igen.

Nu känner han att det är möjligt att han kommer kunna låta bli att hamna i bråk i framtiden.

– De här sista dagarna var oerhört positivt laddade. De hade verkligen lagt ner hela sin själ i att skriva sina handlingsplaner. Jag blev förvånad över det enorma arbete de lagt ner i att skriva ner sin bild av framtiden, säger Daniel Eriksson, beteendevetare och ledare för gruppen intagna på Kumla.

Programmet som precis avslutats på Kumlafängelset är resultatet av ett unikt projekt inom Kriminalvården. Aldrig tidigare har det satsats på att behandla Sveriges hårdast belastade kriminella. De som gått programmet är de grövsta våldsbrottslingarna och mördarna. Och det råder sträng sekretess kring deltagarna, därför får inte Polistidningen vara på plats på Kumla.

Kumla har redan fått efterföljare

Programmet som de intagna gått heter VPP. Det står för Violence Prevention Programme och introducerades i Sverige förra året. Först ut att pröva metoden var Kumlafängelset. Men fängelserna Hall och Tidaholm, som har lika hög säkerhetsklassning, följde snabbt efter.

Behandlingsmetoden kommer ursprungligen från Kanada där den nått väldigt goda resultat, enligt svenska Kriminalvården.

Statistik därifrån visar att metoden resulterat i minskat antal återfall i brott. 500 intagna som genomgick programmet studerades under en femårsperiod och jämfördes med en kontrollgrupp.

Resultatet: återfallsfrekvensen var en nästan en femtedel lägre för dem som genomgått VPP-behandlingen.

– Det var den här typen av statistik som behövdes för att vi i Sverige skulle bli intresserade av att prova, säger psykolog Nils Gunnar Petersson på Kriminalvårdens huvudkontor och ansvarig för VPP i Sverige.

Lära in nytt agerande

Vad som skiljer den här behandlingsmetoden från andra, liknande program är bland annat längden. Att få våldsbrottslingar att vara motiverade i nio månader och orka hålla intensiteten uppe var utmanande och har aldrig tidigare prövats.

– Jag erkänner att jag var rädd att de skulle tappa intresset efter ett par månader. Men efter att första omgången intagna nu gått klart behandlingen så inser vi att de allra flesta är väldigt motiverade, säger Nils Gunnar Pettersson.

I beteendevetare Daniel Erikssons grupp på Kumla gick sju personer. För att få vara med ska man ha dömts för två våldsbrott och/eller mord. De flesta i gruppen på Kumla är dömda till livstids fängelse. Syftet med behandlingen är att deltagarna, som Daniel Eriksson väljer att kalla dem, ska förstå sitt beteende och hur de kan agera annorlunda i framtiden.

Hur lär de sig till exempel att känna igen signaler så att de kan ta alternativa vägar när konflikter uppstår. Istället för att, som alltid tidigare, ta konflikten? Han försökte få dem att försöka fokusera på annat än den personen som man är arg på, eller säga till personen att: ”Jag måste ta en paus en liten stund för jag känner mig så arg just nu.”

Skeptiker ifrågasätter metoden

Men det är inte alla som delar Kriminalvårdens optimism inför det här programmet. Henrik Belfrage är professor i tillämpad kriminologi och han arbetar bland annat med att riskbedöma intagna som sitter på fängelserna Kumla, Hall och Tidaholm.

Bedömningarna kan handla om allt från möjligheten att få livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff, till att medverka till underlag för beslut om permissioner, eller liknande. I dessa bedömningar ingår alltid en psykopatidiagnostik.

Att vara psykopat är enligt Henrik Belfrage en av de tyngsta riskfaktorerna att återfalla i våldsbrottslighet. Han känner till VPP och tycker det är bra att Kriminalvården gör ett försök, för det behövs hopp på området. Men statistiken gör att han tills vidare intar en något pessimistisk hållning. Än så länge har han inte sett något tungt vetenskapligt bevis som säger att man framgångsrikt kan behandla psykopater. Bland de över 500 våldsbrottslingar som han varit med och bedömt är omkring hälften psykopater.

– Risken med det här programmet där psykopater ingår är att det kan vara kontraproduktivt, alltså att deltagarna inte blir mindre återfallsbenägna utan tvärtom ännu farligare. Psykopatiska personer är ofta duktiga på att anpassa sig och tillägna sig ett terapeutiskt språk. Det gör att vi ibland har en tendens att bedöma dem mer positivt ur risksynpunkt än vad vi borde, säger Henrik Belfrage.

Han menar att det är en viss typ av kriminella som söker sig till den här typen av program. Nämligen kriminella ledartyper som har tålamod nog att genomgå ett program som är nio månader långt.

– Det är de förslagna psykopaterna som tar sig igenom programmet, inte de impulsiva, kortsiktiga med ADHD. De skulle aldrig orka.

Beteendevetare Daniel Eriksson på Kumla håller inte med. Han tror inte att de psykopater som går programmet skulle göra det för att stärka sig i sin fortsatta kriminella bana. De som går programmet gör det utifrån en önskan att förändras till det bättre. Förhåller det sig annorlunda så märks det.

– När man träffas så ofta och nära som vi gör under nästan ett helt år skulle vi som behandlare bli medvetna om deltagaren försökte manipulera oss. Och då får man jobba utifrån det. Men vi stänger inte av någon som visar sig försöka manipulera oss, säger Daniel Eriksson.

Djupintervjuer för att hitta motiverade

Problem med kort stubin och lättkränkthet är inte ovanligt bland de intagna. Därför måste de som söker sig till VPP visa att de verkligen vill förändra sitt beteende. Ett första steg är att låta sig djupintervjuas under tre timmar som visar om de är tillräckligt motiverade. När programmet väl startade och de sju intagna på Kumla plockats ut bland det 20-tal som sökte, inleddes kursen med att internerna fick diskutera sitt eget våldsbeteende. De resonerade kring hur de skulle kunna hantera sin inneboende ilska, ångest och stress.

– Många kriminella har ett behov av omedelbar behovstillfredsställelse, vare sig det gäller att få tag i pengar eller att få rätt i en dispyt. Under den här behandlingen ska de lära sig vikten av tålamod och kontroll över sina känslor och impulser, säger kursansvarige psykolog Nils Gunnar Pettersson.

Han säger också att de psykopater som går programmet är motiverade och det är inga problem att jobba med dem. Om de inte är alltför grava psykopater vill säga.

– Det finns en grupp som är extrema psykopater och de är svårare att behandla. Men samtidigt har vi fått mer kunskap om psykopati och de intagna får göra test av psykopati och det vägleder oss så vi kan hjälpa dem på ett adekvat sätt.

Succé för programmet

På Kumla är man glada och nöjda över att den första kullen är klar. Även om det inte finns någon statistik än så länge att falla tillbaka på tycker alla inblandade att VPP blivit succé.

– Nu kör vi på. Intervjuerna inför nästa kull påbörjas inom kort. Det är redan spikat att det blir en ny omgång på Kumla, säger Daniel Eriksson stolt.

Och även om det finns kritiker som kriminologiprofessor Henrik Belfrage, så säger han ändå att programmet säkerligen är bra för dem som inte är psykopater. De kommer att ha stor nytta av att förstå de sociala koder och sammanhang som de inte lärt sig tidigare i livet. Och han hävdar att om det här programmet visar sig vara framgångsrikt kommer det ge enorma vinster, både ekonomiskt och mänskligt:

– Om så bara en person lyckas hålla sig ifrån kriminalitet i framtiden tack vare programmet är det en stor framgång för samhället, säger Henrik Belfrage.

Fakta 

Programmet heter VPP och står för Violence Prevention Programme. Det är nio månader långt och riktar sig till intagna som begått minst två våldsbrott och/eller mord. De intagna som går programmet kan vara psykopater och bedöms ha hög risk för återfall i brott. Det är det senaste programmet inom Kriminalvården och det används just nu på anstalterna Kumla, Hall och Tidaholm.

Programmet är så nytt att det ska testas i ytterligare ett par omgångar innan Kriminalvården eventuellt lämnar in en ansökan om ackreditering.

Källa Kriminalvården

Anna Unsgaard

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser