Är det okej att använda uppgifter från polisens it-system för att mäta hur enskilda poliser arbetar? Ja, tycker polismyndigheten i Västmanland, där man redan arbetar på det här sättet. Nej, anser facket, som fruktar att det här är ytterligare ett steg i pinnjakten.Är det okej att använda uppgifter från polisens it-system för att mäta hur enskilda poliser arbetar? Ja, tycker polismyndigheten i Västmanland, där man redan arbetar på det här sättet. Nej, anser facket, som fruktar att det här är ytterligare ett steg i pinnjakten.
Det är i Sala i Västmanland som polismyndigheten har infört ett nytt sätt att registrera enskilda polisers arbetsprestation. För att göra det har man samkört uppgifter från ärendesystemet DurTvå med uppgifter från personalsystemet Palasso. Dessutom har myndigheten kunnat lägga in kommentarer om hur arbetet har utförts. Uppgifterna har lagts in i ett nytt register som har konstruerats lokalt i myndigheten. Det har sedan använts i samband med medarbetarsamtal, bland annat för att se vad varje individ har gjort, till exempel hur många förhör personen har hållit eller hur många ärenden som är avslutade. Från Palasso har man hämtat uppgifterna om de anställda, till exempel vilka utbildningar de gått, frånvaro från jobbet och hur länge de arbetat vid en viss enhet.
Länspolismästaren i Västmanland, Ann-Marie Orler, är den som har fattat beslut om att man ska arbeta på det här sättet.
– Det är ju inte något nytt datasystem det handlar om, utan en del i den individuella uppföljning som vi har krav på oss att göra. Det underlättar för både den enskilde och arbetsgivaren att få en bättre överblick över hela flödet. Sedan så kan man förstås också se om någon individ till exempel håller färre förhör än någon annan. Då ser man det tidigt och kan gå in och stötta och ta reda på vad det beror på.
Tanken är, enligt Ann-Marie Orler, att uppgifterna ska användas främst som en grund för utvecklingssamtalen. Det handlar egentligen inte om att kontrollera medarbetarna, utan mer om att få en överblick av hela verksamheten, menar hon.
– Den som är orolig för det kanske är rädd att bli kontrollerad. Men jag tycker inte att den enskilde medarbetaren behöver känna sig särskilt orolig.
Oro och kritik från facket
Men Polisförbundet i Västmanland är kritiskt. Man är oroad över hur uppgifterna kommer att användas och hur de värderas. Ordföranden för Polisförbundet i Västmanland, Roy Cederbäck, pekar bland annat på risken att samkörningen av uppgifter kommer att användas som grund för lönesättning.
– Jag tror att det finns risk för slentrian, eftersom det inte är fastslaget vad som är kvalité i till exempel förhör. Är det bättre att hålla 100 snatteriförhör än två barnförhör? Och om det här ska vara grund för lönesättning så kan man fråga sig om det verkligen stämmer överens med det som står i avtalen, säger Roy Cederbäck.
Från början ville myndigheten även kunna lägga in uppgifter från utvecklingssamtalen. Men det lyckades facket sätta stopp för, enligt ett muntligt avtal. Men möjligheten att göra det står kvar i den anmälan om att använda uppgifter enligt personuppgiftslagen (PuL) som myndigheten har gjort.
Roy Cederbäck är också oroad för hur de anställdas integritet skyddas.
– Vi har väldigt starka regler kring vad och hur vi får registrera uppgifter om våra ”klienter”. Men hur är det med uppgifter om oss själva? Kan mina arbetskamrater begära att få läsa det som står om mig? Och kan uppgifterna bli offentliga?
Från den första oktober är det meningen att hela polismyndigheten i Västmanland ska ha infört den nya metoden för uppföljning av arbetet.
Tveksamt klartecken från Datainspektionen
Enligt Datainspektionen (DI) är det inte olagligt att samköra uppgifter från två register på det här sättet. Men det betyder inte nödvändigtvis att det är bra, säger juristen Jens Västberg på DI.
– Det viktigaste är att det finns ett tydligt ändamål med att samla in uppgifter om medarbetarna på det här sättet. Som anställd ska man känna till att det görs, vilken typ av uppgifter det handlar om, och framförallt varför. Det är arbetsgivaren skyldig att informera om, helst skriftligen, säger Jens Västberg.
Det är också viktigt att känsliga uppgifter, som omdömen om hur de anställda utför sitt arbete, är skyddade så att inte vem som helst kan komma åt dem. Och uppgifterna får inte sparas hur länge som helst.
– Ibland finns det en ”bra att ha-attityd”. Man sparar uppgifter för att de kanske kan vara bra att ha någon gång. Men om man till exempel ska använda information om personer till medarbetarsamtal så bör de förstöras efter samtalet, säger Jens Västberg på DI.
