Rädsla för myndigheter eller för hämnd och repressalier avhåller många från att anmäla brott. Crimestoppers är organisationen som tar emot anmälningar, men som varken är en myndighet eller frågar efter namnet på anmälaren. Utomlands har organisationen varit framgångsrik, men i Sverige är intresset ljummet.Rädsla för myndigheter eller för hämnd och repressalier avhåller många från att anmäla brott. Crimestoppers är organisationen som tar emot anmälningar, men som varken är en myndighet eller frågar efter namnet på anmälaren. Utomlands har organisationen varit framgångsrik, men i Sverige är intresset ljummet.
– Anonymiteten är viktig, den gör att vi når många som annars skulle vara rädda för att ringa, förklarar Guus Wesselink som är ordförande för Crimestoppers i Europa och chef för den nederländska upplagan av Crimestoppers, eller M som den kallas där.
Budskapet är att den som känner till att ett brott har begåtts ska vända sig till polisen, men att den som inte vågar kan vända sig till Crimestoppers. Organisation en f inns på 500 ställen i världen, varav 300 i USA.
Polisen, skattemyndigheten, försäkringskassan och försäkringsbolag är alla beroende av tips och information för att komma tillrätta med fusk och lösa brott. Det är också den typen av myndigheter och organisationer som brukar gå samman och finansiera Crimestoppers. Exakt hur finansieringen och organisationen ser ut skiljer sig något från land till land.
Lösta mord och många arresteringar
Nederländska M har funnits sedan 2002 och opererar via ett centralt call center där civila hanterar de tips som kommer in via ett nationellt, avgiftsfritt nummer. Intressanta tips skickas vidare till polisen eller någon annan av de aktörer som berörs, resten lämnas därhän.
Under 2006 ledde tipsen till M till över 1400 arresteringar och drygt 1000 lösta fall, bland dem fem mord. Knappt hälften av alla tips som kommer till M handlar om narkotikahandel, vilket samma år ledde till beslag av nästan fem ton tunga droger. Detta samtidigt som de ordinarie anmälningarna till polisen inte påverkades. Enligt en brittisk undersökning skulle bara 17 procent av de tillfrågade vända sig till polisen om de hade information om ett brott. Däremot skulle så många som 76 procent lämna information om det var möjligt att vara anonym.
De som hör av sig till Crimestoppers är i första hand de människor som annars inte skulle kontakta polisen alls. Många av dem är själva kriminella.
- Det är vanligt att kriminella ligor tipsar om varandra, säger Guus Wesselink.
Han menar att framgångarna beror på att organisationen lyckats skapa tillit, kan erbjuda anonymitet och visar på resultat.
Förutom tipstelefon arbetar Crimestoppers också med riktade kampanjer. I Nederländerna har det bland annat handlat om att motarbeta vapen i skolorna och illegala fyrverkerier. I Storbritannien finns en webbsida där bilder på efterlysta människor läggs ut av polisen, med goda resultat.
”Svårkontrollerade andrahandsuppgifter”
Men inom det svenska rättsväsendet är intresset ljumt. Enligt Thord Modin som är sektionschef för nationella underrättelsesektionen på Rikskriminalpolisen finns det för närvarande inga planer på att införa Crimestoppers i Sverige.
– Problemet med ett system som Crimestoppers, är att värdet på informationen sjunker dramatiskt när det handlar om andrahandsuppgifter, eftersom det blir svårt att kontrollera informationen, säger han.
Thord Modin ser också en risk för att anonymiteten kan medföra fler falska angivelser.
– Det öppnar upp för rättshaverister och för att oskyldiga människor ska pekas ut, säger han.
Jan Andersson är generaldirektör på Brottsförebyggande rådet och en av dem som tittat på Crimestoppers för Sveriges räkning. Också han tror att risken för okynnesanmälningar och att tipstelefonen utnyttjas till förföljelse är stor.
– Trycket på polisen kan bli onödigt stort, eftersom det kommer in en hel del anmälningar av typen ”jag misstänker att min granne slår sin fru” när det är konflikter människor emellan, säger han.
Jan Andersson är allmänt tveksam till Crimestoppers breda ansats men imponerad av en del av de riktade kampanjer som organisationen genomfört.
– Kampanjformatet bidrar minst lika mycket till brottsförebyggande effekter som till att få in tips.
Som exempel nämner han ett bostadsområde där det var stora problem med ungdomar som slogs och vandaliserade. Crimestoppers gick ut med lokala anslag och lappar i brevlådor och bad om upplysningar från de som visste vilka ungdomarna var. Responsen blev god, men inte i form av anonyma tips. Däremot lugnade ungdomarna ner sig när de insåg att samhället mobiliserade.
– Det gav en tydlig signal till ungdomarna att de hade ögonen på sig, säger Jan Andersson.
När det gäller möjligheten att ringa anonymt finns redan liknande verksamheter i Sverige, om än i miniformat. Jan Andersson nämner Narkotikatipset som är ett samarbete mellan Tullverket, Kustbevakningen och Polisen som ett exempel på det.
Polisen har också en tipstelefon som är ett nummer dit allmänheten kan ringa med tips om specifika utredningar. Tipstelefonen har bland annat använts för att få hjälp att förhindra spritlangning till unga, hitta rattfyllerister och få tips om förrymda fångar. Det går också att ringa till tv-programmet Efterlyst med anonyma tips.
Fakta
Crimestoppers startade i USA 1976, men finns numera över hela världen, bland annat i Storbritannien, Australien, Canada och Nederländerna.
Enligt organisationen själv arresteras någon för mord var femte dag i världen tack vare Crimestoppers.
Annette Wallqvist
