Annons

Annons

Tala är silver, lyssna är guld

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

I Danmark köar poliserna för att lära sig kognitiv förhörsteknik. Barn som berättar om sexbrott, vanliga vittnen och till och med gärningsmän minns bättre när utredaren är en lyssnare istället för utfrågare.I Danmark köar poliserna för att lära sig kognitiv förhörsteknik. Barn som berättar om sexbrott, vanliga vittnen och till och med gärningsmän minns bättre när utredaren är en lyssnare istället för utfrågare.

Kognitiv förhörsteknik har sitt ursprung i USA och målet med den är att förbättra resultaten vid förhör med vittnen, målsägare och misstänkta. Istället för att ställa direkta, ofta ledande, frågor och sitta böjd över ett tangentbord ska den förhörande polisen i ett första steg skapa förtroende och vara en god lyssnare.

I Sverige intresserade sig polisen tidigt för metoden, men i Skandinavien var det Norge som först tog metoden i bruk. Sedan följde Danmark efter. Där satsade polisen på mer praktik och mindre teori. Nu har närmare 400 danska poliser skolats i kognitiv förhörsteknik under veckolånga internat och 500 poliser står i kö för att gå utbildningen.

Under senare tid har metoden använts allt oftare för att få barn som utsatts för sexbrott att minnas och vilja berätta.

– Som så ofta började det med att vi sneglade på Norge. Nu vågar jag säga att vi har hittat en egen linje och ligger före vad gäller praktisk tillämpning, säger kriminalassistent Johnni Bindslev vid Rikspolitiet.

För tre år sedan började han intressera sig för kognitiv förhörsteknik. Nu håller han, tillsammans med en psykolog, ett tiotal kurser per år.

I korthet går metoden ut på att polisen hjälper gärningsmannen, brottsoffret eller vittnet att minnas. Tio faser tränas under utbildningen och är också centrala vid ett kognitivt förhör.

Kontaktetableringen, eller den så kallade introduktionen, måste bli bra så att personen som ska utfrågas känner förtroende för den som ställer frågorna. Vittnet ska förstå processen och vad som kommer att hända. Personkemin ska stämma.

En mental rekonstruktion görs. Dofter, ljud och övrig miljö är av betydelse. Allt som lockar fram svårnåbara minnesfragment används.

Därefter får förhörspersonen utveckla vad han eller hon har varit med om – detta kallas “en fri förklaring”. Istället för att, som ofta under ett vanligt förhör, ställa uppföljningsfrågor, skriva och kanske omgående konfrontera vittnet är polisen passiv.

– Den delen har många kollegor svårt för. Det sitter i ryggmärgen att fråga och gå på, men då bromsar man lätt informationsflödet och då är det kört.

Enligt Johnni Bindslev presterar ett vittne 40-60 procent bättre i samband med en fri förklaring jämfört med ett vanligt förhör. Men ett gott resultat är inte en självklarhet. För många poliser handlar det om ett helt nytt arbetssätt som tar tid att lära in. Därför föreslår Bindslev och andra kursledare att deltagarna ska träna på vanligt förekommande och inte så komplicerade fall när de är tillbaka på arbetet.

Den fria förklaringen går att likna vid en trål. Men allt som kommer upp finns det ingen användning för.

– Därför låter vi sedan vittnet koncentrera sig på till exempel vapen eller gärningsmän. Målet är nu att helt tömma personen på all väsentlig information.

Konfronterande frågor och summering är nästa steg. Alla poliser världen över känner igen situationen. Det nya är att man alltid använder de föregående teknikerna först.

I Danmark har arbetet med kognitiv förhörsmetod visat sig fungera bra inte bara när vittnen förhörs. Också gärningsmän minns bättre med denna metod än vid en vanlig utfrågning. Det krävs dock att personen i fråga vill samarbeta och har erkänt.

– Då är det inte sällan en stor lättnad för gärningsmannen att gå tillbaka, minnas och bearbeta ett ofta skrämmande händelseförlopp.

Men det är i förhållande till vittnen och offer som metoden kommer bäst till sin rätt. Kritikerna hävdar att den kognitiva utfrågningen är för tidskrävande och oekonomisk för att kunna användas i stor skala. Johnni Bindslev menar däremot att samhället inte har råd att låta bli att satsa på den förhörsmetod som ger bäst resultat.

– Både i Sverige och i Danmark blir det vanligare att tungt kriminella har som strategi att aldrig erkänna. Därför är det extremt viktigt att vittnena minns. I längden är det god ekonomi att hjälpa dem med det.

Skådespelare anlitas vid utbildningen

Målgruppen för kurserna i kognitiv förhörsmetod är poliser som är specialiserade på att förhöra. Maximalt 18 deltagare samlas under en veckas internat. I utbildningen ingår bland annat psykologisk teori som krävs för att förstå vad metoden går ut på. Dessutom anteckningsteknik, vittnes- och förhörspsykologi, orientering om tekniska hjälpmedel för dokumentation och praktisk träning.

Deltagarna övar i mindre grupper på att förhöra varandra med hjälp av den kognitiva metoden. Målet är att skapa förståelse för hur svårt det kan vara att komma ihåg händelseförlopp och samtidigt inpränta att det finns effektiva sätt att hjälpa minnet på traven.

En psykolog förklarar hur minnesprocessen fungerar. Sedan tar sig skådespelarna an verkliga fall och gestaltar dem. Varje deltagare förhör offer, gärningsman och vittne. Examen är ett av dansk kriminalhistorias klurigaste rättsfall, ett misstänkt mord som visar sig vara något helt annat.

Efter kursen samlar Johnni Bindslev in feedback från deltagarna när de är tillbaka på sina arbetsplatser. Hans förhoppning är att de ska sprida sina nyvunna kunskaper till nyfikna kollegor.

– Det är det som är den praktiskt inriktade danska metoden. En vanlig invändning, främst bland poliser med många år i yrket, är att det tar för mycket tid. Men tvärtom går det snabbare att förhöra om man inte missar viktig information, säger Johnni Bindslev.

Fakta

Kognitiv psykologi är en psykologisk vetenskap som innebär forskning om hur människans tankeprocess fungerar. Framför allt studeras minne, varseblivning, språk, problemlösning, intelligens och medvetande.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser