Annons

Annons

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Hundförarna i Umeå är unga, både i ålder och i tjänsteår, och de flesta är kvinnor. De jobbar som ordningspoliser och ingår i de ordinarie turlagen. Engagemanget för de fyrbenta kollegorna är på topp och yrkeskunskapen hög.Hundförarna i Umeå är unga, både i ålder och i tjänsteår, och de flesta är kvinnor. De jobbar som ordningspoliser och ingår i de ordinarie turlagen. Engagemanget för de fyrbenta kollegorna är på topp och yrkeskunskapen hög.

1) Över stock och sten

Träning, träning och åter träning. För att vara i toppform är det många timmar som hundförarna lägger ner på sina skyddslingar, både under arbetstid och under fritid. Men trots allt verkar de flesta överrens om att det ger mycket tillbaks.

En stulen bil står slarvigt parkerad på en enslig skogsväg. Det är sent på kvällen, molnen ligger som en låg grå massa tätt över trädtopparna och regnet faller tungt mot marken. Hundföraren Jenny Backlund står bredvid sin bil och möter upp när de två kollegorna Ulf Dahlberg och Ewa Lisa Berglund hoppar ur en målad bil.

– En trolig rattfylla lämnade bilen här och sprang in i skogen åt det hållet, säger Jenny Backlund. Bilen är dessutom rapporterad stulen.

Ulf Dahlberg öppnar bakluckan och sätter på schäfern Carelin spårselet. Carelin är ivrig att komma iväg. För honom är det arbete som väntar, men också något som han verkligen gillar att göra. Han sätter nosen mot undervegetationen och springer i zick-zack fram och tillbaka tills han får upp vittringen. Sedan bär det av rakt in i skogen. Ewa Lisa Berglund stannar vid bilen, medan Jenny Backlund och Ulf Dahlberg ger sig av klafsande i ilfart över myrmark, upp på hällmarken, över stenblock, trädvältor och röjd ungskog. Allt i ett fasligt tempo.

Snart ute i skarpt läge

De hittar ingen rattonykter biltjuv, däremot en skinnbit. Det hela är ett påhittat scenario för att testa hur väl Carelin kan spåra ute i terrängen. Det är en del av det prov som Ulf Dahlberg och Carelin avlägger för att se om de är färdiga att börja arbeta tillsammans ute i skarpt läge.

Tidigare på dagen har de gjort andra delar av provet. Några av dem var att gå fot, både med och utan koppel. Att Carelin kommer när man ropar på honom, att han kan hoppa hinder på befallning och ligga kvar när husse lämnar honom. Det enda moment som misslyckades var det när hunden ska ligga kvar när man skjuter bredvid den.

– Vi hade egentligen inte tränat så mycket på platsliggning vid skott, så jag trodde nog att det inte riktigt skulle gå vägen, säger Ulf Dahlberg. Det är bara till att hem och träna.

Vågar inte räkna timmarna för träning

Att ha godkänt på tjänstbarhetsprov ett är minimikravet för att få arbeta som hundförare. Därefter finns det ytterligare två nivåer. De ska genomföras inom två år från att första provet gjorts, för att man ska kunna få fortsätta som hundförare. Men det är mycket träning som ligger bakom innan man är redo att genomföra ens det första tjänstbarhetsprovet.

– Vi har åtta timmar i veckan för träning på arbetstid, berättar Ulf Dahlberg. Det räcker givetvis inte.

– Jag har aldrig tordats räkna efter hur lång tid man lägger på träning i veckan, skjuter Ewa Lisa Berglund in. Man är ju med hunden dygnet runt.

– Som nu har jag tränat intensivt inför provet minst tre timmar om dagen under en längre tid, säger Ulf Dahlberg. Och är man ute och spårar så kan det ta hela dagen.

– Det är tur att jag har en familj som är förstående när det gäller all tid som läggs ner på hunden och jobbet, säger Ewa Lisa Berglund. Som polis, och hundförare i synnerhet, är det ju dessutom inte alltid man bara kan gå av sitt pass. Man kan vara ute på ett eftersök som tar betydligt längre tid. Eller så kanske man spårar någon som har gått bort sig.

Det är många moment att öva även som färdig hundförare, som spår, lydnad, räddningssök och brottsplatsundersökningar. Och träningen är en färskvara. Det är inget som någonsin blir färdigt. Men det är också viktigt att hunden bara får vara hund ibland. Har man haft det intensivt en tid är det viktigt att de får ledigt från all träning och jobb. För unga hundar måste vilan vara kortare än för de äldre, eftersom de lättare tappar sin toppform vid för långa pauser.

Hund med högt kilopris

All träning ger dock belöning när man ser hur väl den kommer till nytta. Ewa Lisa Berglund berättar om ett räddningssök som hon gjorde i vintras. Det var en medelålders och troligtvis förvirrad man som försvunnit från sitt hem en förmiddag. Det var snö och några grader kallt. Spårningen började vid 11-tiden på kvällen då Ewa Lisa Berglund, hennes hund Zippakks Ashra och en tvåbent kollega gav sig av.

– Vi pulsade fram med snö till midjan rakt in i skogen. Det var tungt och krävde alla krafter. Och vissa partier var vi tvungna att krypa på grund av den svåra terrängen. Efter en och en halv timme hör jag Ashra skälla i slutet av den 30 meter långa linan. Det är totalt tvärmörkt. Där står mannen totalt dyngsur och med bara en sko.

Mannen är förvirrad och Ashra tycker att han beter sig märkligt och är väldigt misstänksam mot honom. Ewa Lisa Berglund måste övertyga både hund och man att allt är som det ska.

– Jag hade GPS, karta och kompass och vi tog oss ner till en tjärn i närheten så att de lättare skulle hitta oss. Jag gjorde upp en eld med det vi hittade runt omkring. Sedan fick vi hålla honom vid den i upprätt läge eftersom han bara föll omkull.

Det visar sig att skogen är så tät i området att räddningsmanskapet måste hugga sig in till dem för att få in räddningssläden. Det tar flera timmar innan de är på plats och hela sällskapet kan ta sig hemåt igen.

– Det var en fantastisk känsla att veta att vi räddade den mannens liv. Då var det ett mycket högt kilopris på Ashra.

2) Ingen egen enhet

Från hundenhet, som bara åker på vissa uppdrag, till ordningspoliser med tjänstehundar. Det är den nya melodin i Västerbottens län. Nu riktar man in hundverksamheten främst mot mängdbrott och resultaten är goda.

– Vi startade om hundverksamheten för ett år sedan, berättar Harry Nilsson, hundinstruktör, besiktningsman och länshundbefäl. Tidigare låg hundförarna utanför den ordinarie verksamheten. Nu är det helt integrerat och fokus är på mängdbrott.

Harry Nilsson menar att det finns många fördelar med det nya arbetssättet både för verksamheten i stort, men även för de enskilda hundförarna. Fördelen för hundförarna är att de behåller sin polisiära kompetens. De hamnar heller inte utanför turlagen, något som i vissa fall vållat problem inom andra myndigheter.

– Det handlar inte om att använda hundarna mot grov brottslighet utan mot mängdbrotten i första hand, det är ju där vi har de största problemen, säger Lars Wahlberg, chef för ordningsavdelningen i Umeå.

Varför ska man satsa på hundar?

När hundverksamheten skulle göras om var den första och något oortodoxa frågan, “ska Västerbotten ha hundar överhuvudtaget?” Svaret på den frågan var “ja”. Nästa frågor var “varför” och “till vad”. Det tillsattes en grupp med såväl chefer, som hundinstruktör och fack. Det blev många livliga diskussioner.

– Vi gjorde ett aktivt vägval att verkligen satsa på hundarna, berättar Agneta Säll, biträdande länspolismästare. Det var inte alls självklart att göra det. Vi hade en del negativ erfarenhet sedan tidigare.

– Tidigare var föryngringen dålig och utvecklingen hade stagnerat, fyller Harry Nilsson i.

– För ökad effektivitet, men också för att slippa subkulturer och att hundförarna förlorar sin turlagsidentitet, valde vi att inte ha en enskild hundenhet, säger Agneta Säll. Jag tror att vi gjorde helt rätt. Samarbetsviljan hos hundförarna att jobba mer på nätter och helger underlättade också.

Agneta Säll påpekar också att hundverksamheten, förutom att göra ett gott polisarbete, är synlig för allmänheten och skapar goodwill för polisen.

Vill ha patrullhundar i Skellefteå också

Kenneth Fahlesson, ordförande i förbundsområde Västerbotten, menar att satsningen går åt rätt håll.

– Hundverksamheten har haltat under många år och problemen har suttit djupt. Nu börjar det äntligen fungera. Personligen tror jag att en viktig faktor till den positiva utvecklingen av hundverksamheten är att vi har jämn könsfördelning.

Det största molnet på himlen anser han vara att det inte finns några övervakningshundar på ordningen i Skellefteå. Det är något som har bidragit till en stor besvikelse där. Idag finns instruktörer i Umeå, men det behövs även hundinstruktör i Skellefteå som ligger drygt 13 mil norr om Umeå. Vidare så är det viktigt att omedelbart återbesätta vakanser som uppstår.

– Det finns fördelar med att ha hundarna ute på ordningen och inte i en särskild enhet, säger Kenneth Fahlesson. Men det har nu gått drygt ett år sedan beslutet togs och därför kan det vara dags att göra en uppföljning för att se om det eventuellt vore bättre för personal och verksamhet med en egen hundenhet i Västerbotten.

Svårt att få tag på bra hundar

Även om de ännu inte har alla hundar på plats finns det redan sex patrullhundar och ytterligare fyra specialsökshundar. Att inte alla som planerats in är på plats redan, beror delvis på att det har varit för få instruktörer för att hinna träna upp de hundförare och hundar som behövs. Bland annat vill man på sikt ha två specialutbildade brottsplatshundar i länet. Länge var Harry Nilsson den enda instruktören i länet. Nu har han dock fått förstärkning i och med att hundföraren Jenny Backlund slutfört sin instruktörsutbildning.

Just nu är det dessutom svårt att få tag i bra hundar. Myndigheten har ett eget fodervärdsprogram, med fyra valpar per år. Det fungerar även som en plantskola för eventuellt blivande hundförare. De får på så vis får känna på hur det är att ha hund och får vara med på träningar. Det är viktigt att den blivande hundföraren vet vad han eller hon ger sig in på och dessutom om personen är lämplig för uppgiften.

– Att vara hundförare är ett sätt att leva, säger Ronny Adolfsson, biträdande chef för ordningsavdelningen i Umeå, tidigare hundförare och instruktör. Därför är det viktigt vid rekryteringen att det är någon som förstår att hunden alltid finns där. Den går inte att bara lämna bort om man inte har tid.

Fler brott klaras upp

Entusiasmen hos cheferna går inte att ta miste på och alla är rörande överrens om att satsningen på hundarna har varit den rätta. Men har det blivit några konkreta resultat av satsningen?

– Hunden som verktyg är användbar, säger Lars Wahlberg. I år har vi haft ett antal ärenden där hunden har varit avgörande för om ett ärende blivit lagfört.

Det gäller både en större klottersatsning och spårning från brottsplats till lägenheter där inbrottstjuvarna befunnit sig i.

– Man kan inte prata bort att hunden spårar och det träffar ofta mitt i hjärtat på dem så att de bekänner på plats. Om man bara hade jobbat utredningsmässigt hade man inte hittat något gods. Så på detta vis har man klarat upp brott, fått igen gods och lagfört. Så det är bra för vardagsbrotten, mängdbrotten. För den enskilde kan det vara oerhört viktigt att få tillbaka godset även om det i sig inte är så mycket värt.

Viktigt att veta vilken hjälp de kan vara

Hundarna är också uppskattade på ordningen när det gäller att bringa ordning när det är mycket stök. Som på ungdomsfester som har spårat ur.

– En hund kan rätt använd göra 10 polisers jobb, säger Lars Wahlberg. Men det gäller att det är rätt taktik och kunskap bakom, för det är mycket som ska klaffa.

En annan viktig bit vid omgörningen var att alla på ordningen skulle lära sig när de kan ta hjälp av hundarna. Något som de nu har blivit mycket bättre på.

– Nu gäller det att LKC, utredare och åklagarna också lär sig, så att man gör bevisspårning till exempel, säger Harry Nilsson. Det har varit genomgång med åklagarna så att de ser hur det går till, det ger högre tilltro till vad hundförarna rapporterar och stärker upp bevisbilden.

I Västerbottens län är man nöjd med hur hundarna används i dag. Lars Wahlberg påpekar att man tidigare hade hund mest för att man skulle ha det och inte resonerade så mycket om varför. I dag görs uppföljningar och man kan se resultat.

– Hundar har alltid funnits hos oss, men i dag flyttar vi fram ambitionerna om hur hunden ska användas.

Fakta:

Västerbottens län

sex patrullhundar

fyra specialsökshundar

nio hundförare varav sex kvinnor i västerbotten

Planerar att ha:

nio patrullhundar, två brottsplatshundar, en brandhärdshund, fyra narkotika- i kombination med vapensökshundar.

Polishundar:

Fördelning av ras och kön

Blandras, hane 2

Border Terrier, hane 1

Boxer, hane 2

Cocker Spaniel, hane 1

Doberman, tik 1

Flatcoated Retriver, hane 3

Holländsk Herdehund, hane 2

Kelpie, hane 1

Labrador retriver, hane 4

Labrador retriver, tik 1

Malinois, hane 59

Malinois, tik 32

Rottweiler, hane 3

Schäfer, hane 248

Schäfer, tik 43

Springer spaniel, hane 11

Springer spaniel, tik 3

Totalt 417 hundar varav 19 är tikar.

11 raser + blandras

Schäfer 70%

Malinois 22%

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser