Annons

Annons

Tryggare tunnelbana när storebror ser dig?

25 augusti 2008, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Anställda och resenärer inom lokaltrafiken i Stockholms övervakas snart av 20 000 kameror. Meningen är att tryggheten ska öka. Men inte på bekostnad av den personliga integriteten.Anställda och resenärer inom lokaltrafiken i Stockholms övervakas snart av 20 000 kameror. Meningen är att tryggheten ska öka. Men inte på bekostnad av den personliga integriteten.

Drygt 64 miljoner kostar kamerorna. Det är pengar som SL tror sig få igen genom minskad skadegörelse. Jan Ekström på SL:s säkerhetsavdelning säger att syftet med kamerorna ändå främst är brottsprevention och assistans vid olyckor. Han poängterar dock att integriteten måste skyddas.

– Därför råder stränga regler om hur bilderna ska hanteras. På SL har bara tre personer tillstånd och vi arbetar under tystnadsplikt.

Justitiekanslern (JK), Göran Lambertz, håller med om att integriteten är viktig.

– Det är märkligt att den personliga integriteten inte är grundlagsskyddad, utan bara nämns i den vanliga lagen. Det viktiga är att kamerorna fyller ett behov och gör nytta. Vi kan inte acceptera övermått.

Hur är det då med nyttan? Madeleine Blixt är utredare på Brå:

– En viss brottsförebyggande och trygghetsskapade effekt kan de ha. Fast man måste alltid väga nyttan mot intrånget i integriteten. Vissa studier visar att stöld och rån gått ned åttio procent sedan kameror satts upp. De visar också att andra typer av brott inte går ned alls eller åtminstone inte lika mycket.

Länsstyrelsen har hur som helst sagt ja till kameralinjen, fast Ulf Eriksson på tillståndsenheten uppger att han hade synpunkter på att SL ville låta kamerorna gå dygnet runt:

– Vi ansåg att brotten i huvudsak begås på kvällar och nätter.

Men SL överklagade och fick rätt.

Inom polisen är det Bildanalysgruppen och Länskommunikationscentralen som hanterar bildfrågorna.

Gruppen leds av John Bäckström och fyra bildanalytiker.

– Utredare, eller polis på plats, kontaktar oss efter ett brott, det kan vara ringa eller grovt, och vill ha bilder som underlag eller bevis. Vi diarieför förfrågan och skickar en order till SL om vilka bildsekvenser vi vill ha.

Bilder som har tagits av kameror på bussar och tåg finns kvar i fordonen i max tre dagar. Kameror på stationer och har polisen direkt tillgång till via fiberkabel. De uttagna bilderna läggs på cd och förs över till utredaren.

När det gäller den personliga integriteten säger John Bäckström att bildgruppen jobbar under tystnadsplikt.

Han pekar vidare på att det rent allmänt inte tittas särskilt ofta på realtidsbilder från övervakningskameror eftersom ingen har tid.

Polisen tar ut cirka 500 bilder per år, de flesta av hög kvalitet och i färg. Av integritetsskäl är de ljudlösa. Motiven är dels av översiktskaraktär och dels närgående, identifierade.

Arne Spångberg

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst