Har du en kollega som går dig på nerverna och som du skulle vilja säga åt på skarpen? Eller är du själv den som ständigt får tillsägelser? Att ge, eller ta emot kritik är svårt, men med rätt taktik kan du lära dig att bemästra det.Har du en kollega som går dig på nerverna och som du skulle vilja säga åt på skarpen? Eller är du själv den som ständigt får tillsägelser? Att ge, eller ta emot kritik är svårt, men med rätt taktik kan du lära dig att bemästra det.
Poliser är vana att samarbeta. Många gånger är det en förutsättning att relationen till kollegorna är bra, för att arbetet ska fungera.
− Säkerheten står ju på spel om man inte är samspelt och ett dåligt polisarbete går dessutom ut över andra.
Det förklarar Titti Lundin, som är lärare och kursutvecklare på vidareutbildningen på Polishögskolan Sörentorp och arbetar med konflikthantering och kommunikation.
Konflikter är en del av vardagen
Titti Lundin möter poliser i alla åldrar med olika mycket erfarenhet och som arbetar i yttre tjänst. Konflikter hör till vardagen på de allra flesta arbetsplatser. Inte sällan rör det sig om att arbetssätt och synen på polisrollen skiljer sig åt.
Oavsett konfliktens karaktär anser Titti Lundin att det är bra att ha kunskap om hur du kan ge och ta emot kritik och hon skulle gärna se att klimatet inom poliskåren överlag blev ännu mer öppet för utvärderingar och feedback.
− Om du håller inne med vad du tycker riskerar du att bli allt mer frustrerad. Till slut leder det till att du gör en sämre arbetsinsats. Åsikterna riskerar också att sippra ut på andra sätt, ofta genom skitsnack bakom ryggen, vilket skapar en allmänt dålig stämning på jobbet.
Men hur ska du då framföra din kritik? Den du ska tala med kan bli ledsen och arg och ni ska fortsätta arbeta ihop, så du vill ju inte förvärra situationen ytterligare. Titti Lundin har tillsammans med Thomas Jordan, forskare och lärare vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, arbetat fram riktlinjer som kan vara bra att förhålla sig till för att samtalet med kritiken ska bli givande.
− Tanken är ju att kritiken ska leda fram till en förändring till det bättre och då gäller det att vara förberedd och börja med att gå till sig själv, förklarar Thomas Jordan.
Var klar över bilden först
Först ska du ta reda på vad du anser bör ändras så att situationen kan bli bättre. Vad är det du vill att din motpart ska göra annorlunda så att det fungerar för dig? Thomas Jordan medger att det kan vara lättare sagt än gjort att besvara frågan. Ofta fastnar man i att bara hitta fel hos den andre i stället för att fokusera på det egentliga problemet.
Först när du gått igenom situationen för dig själv och har bilden klar för dig ska du försöka få tid till samtalet. Det finns kanske inget optimalt tillfälle för när ett sådant samtal ska äga rum, men din motpart ska ha möjlighet att ta in det du säger och inte vara fullt upptagen med något annat. Thomas Jordan menar även att du bör undvika att framföra din kritik när du är som mest irriterad. Då är det lätt att det blir glåpord och ogenomtänkta påhopp. Ytterligare ett tips är att ta upp det ganska snabbt efter det att problemet dykt upp så att inte motparten ifrågasätter varför du kommer dragandes med det så långt efteråt.
Var konkret och ge exempel
Exakt hur du öppnar upp för samtalet beror på vilken relation ni har sedan tidigare, men att helt enkelt förklara att det är en sak du vill ta upp med din kollega är ett bra sätt att påbörja dialogen.
− Innan du börjar samtalet bör du också kolla med din motpart att det är okej att tala om saken och bjuda in till samtalet, poängterar Titti Lundin. Att få tillstånd att diskutera problemet.
Under samtalet ska du vara saklig och konkret. Använd inte svepande ord som ”alltid” och ”aldrig”, utan precisera och ge exempel. Utgå också från dig själv och säg ”jag” och inte ”man”, tipsar Titti Lundin.
− Säg till exempel inte ”man blir så trött på att du alltid kommer för sent” utan säg i stället ”igår när du kom för sent innebar det att jag hamnade i en svår situation” och så förklarar du på vilket sätt det blev jobbigt för dig.
Thomas Jordan tillägger att det är betydelsefullt att lyssna på vad motparten har att säga under samtalet.
− Det finns en risk att man går in i ett samtal och bara ser det ur sin egen synvinkel. Då är det svårt att komma vidare.
Och råden är i princip desamma när det handlar om att ta emot kritik. I stort handlar det om att försöka bena ut det faktiska problemet och förstå och, i de bästa av världar, dra nytta och lärdom av varandras olikheter. Men även om inte motparten håller med dig tycker Titti Lundin att det finns vinster med att ta upp saker till diskussion. Personen kanske kan komma till insikt med problematiken senare i livet och genom att diskutera problemet vinner du respekt.
− Det blir mycket värre om man inte pratar alls, avslutar hon.
Tänk på det här när du ger kritik:
– Kritiken ska vara konkret och rakt på sak, det vill säga den som blir kritiserad ska veta exakt vad för slags beteende och vilka situationer du syftar på.
– Kritiken ska bara handla om sådant som den som blir kritiserad har möjlighet att förändra.
– Kritiken bör formuleras i jag-form så att det klart framgår att det handlar om dina egna bedömningar, känslor och önskningar. Gör klart hur du själv drabbats av det kritiserade beteendet och tala om vilka känslor detta väckt hos dig.
– Samtalet bör ha tonvikten vid hur saker bör fungera i framtiden, snarare än att kretsa kring fördelning av skuld för det som inträffat i det förflutna.
– Kritiken ska framföras vid ett lämpligt tillfälle, det vill säga då den som blir kritiserad har en rimlig chans att lyssna och reagera.
Tänk på det här när du får kritik:
– Försök att sätta värde på kritiken och se det som en möjlighet att lära och utvecklas.
– Sätt dig in i vad det är som driver honom eller henne att kritisera dig. Inblick i drivkrafterna bakom kritiken kan bidra till att du inte tar kritiken lika personligt.
– Innan du svarar på kritiken, ta reda på viktiga omständigheter och fakta. Ställ gärna frågor för att få mer klarhet i vad din kritiker syftar på och varför frågan är viktig för honom eller henne. Be om konkreta exempel.
– Om du kan, bortse från svepande omdömen om din person och koncentrera dig på det som faktiskt hänt i det konkreta fallet. Håll med om det som är berättigat och led in samtalet på vad du kan göra bättre i framtiden.
– Om du blir överrumplad eller mycket upprörd kan det vara bra att säga till den andre att du har hört vad han eller hon har att säga, att det kom överraskande för dig och att du behöver tänka över saken innan du svarar. Bestäm i så fall helst en tid när ni tar upp diskussionen igen.
Anna-Karin Andersson
