Civila utredare ges större befogenheter genom en lagändring. Förslaget som presenteras i en ny utredning får skarp kritik av Polisförbundet.Civila utredare ges större befogenheter genom en lagändring. Förslaget som presenteras i en ny utredning får skarp kritik av Polisförbundet.
Genom författningsändringar kan civila utredare snart få lagstöd för att: Agera direkt på åklagarens uppdrag utan förankring hos polischef, hålla så kallat 24:8 förhör med nyligen gripna samt genomföra slutdelgivning, det vill säga att lämna över material från en utredning till en misstänkt.
Det är Holger Radner, polismästare i Skåne, som på uppdrag av RPS har lett utredningsarbetet. Målet har varit att brett belysa – utifrån ett arbetsmiljömässigt perspektiv – hur polisens samlade kompetens inom brottsutredning kan utnyttjas effektivare. En referensgrupp bestående av representanter från Polisförbundet, SEKO, ST och JUSEK har sagt sitt under utredningens gång.
Polisförbundets andra vice ordförande, Lars Bergman, poängterar att rapporten lyft flera viktiga frågor och innehåller konstruktiva förslag. Han nämner krav på höjd kompetens hos utredare, vikten av att ta vara på yngre poliser med akademisk examen och, sist men inte minst, betydelsen av att större polisiär effektivitet betonas i utredningen.
Samtidigt är han den enda i referensgruppen som är kritisk mot de föreslagna lagändringarna.
– Av drygt tolv förslag är det ett som vi invänder emot, men då är invändningarna desto kraftigare, säger Lars Bergman.
Rättssäkerheten i fara
Dels tycker han inte att det ingår i utredarens uppdrag att föreslå författningsändringar, dels anser han att rättsäkerheten offrats med hänvisning till ökad effektivitet.
– Dessutom tror jag inte att effektiviteten blir bättre. 24:8 förhör hålls av poliserna som kommer in med en gripen person. Varför skulle en civil utredare skickas ner till arrestavdelningen för att hålla det förhöret? säger Lars Bergman.
Men de viktigaste invändningarna tycker han handlar om allmänhetens rättssäkerhet och polisernas arbetsmiljö. Enligt de föreslagna lagändringarna ska ordet polisman i rättegångsbalken bytas ut mot ”tjänsteman vid polismyndigheten”. I praktiken kan därmed anställda utan annan utbildning än gymnasiekompetens få möjlighet att utreda brott och förhöra misstänkta. I utredningen motiveras denna förändring med att det redan fungerar så i praktiken. En motivering som Lars Bergman inte tycker håller.
– Att legitimera ett beteende som inte är tillåtet är helt åt skogen. Det finns ett skäl till att lagstiftaren skrivit polis och det går inte att plötsligt bortse ifrån, säger han.
Också Holger Radner understryker att utredningsarbetet flutit bra. Han säger sig ha förståelse för Polisförbundets invändningar. Men han betraktar dem som en partsinlaga.
– Polisförbundet är inte ljusets riddarvakt utan tillvaratar medlemmarnas särintressen. Det ska man ha i åtanke.
Hopp om effektivare polis
Någon risk för att rättssäkerheten ska bli lidande tror han inte föreligger. Tvärtom hoppas han att polisen ska bli framgångsrikare om det som han beskriver som hinder i lagstiftningen tas bort.
– Jag har full förtröstan inför chefernas förmåga att leda och fördela arbetet. Ingen som inte har adekvat utbildning kommer att sättas på utredningsjobb.
Rikspolisstyrelsen har i skrivande stund inte tagit ställning till innehållet i utredningen. Rapporten är för närvarande på remiss hos polismyndigheterna och personalorganisationerna.
