Med en ökad turism till fattiga länder följer också barnsexturismen. I Sydostasien är den marknaden, både vad gäller utbud och efterfrågan, enorm. Där arbetar nu europeisk polis för att hitta västerlänningar som åker dit och utnyttjar barn.Med en ökad turism till fattiga länder följer också barnsexturismen. I Sydostasien är den marknaden, både vad gäller utbud och efterfrågan, enorm. Där arbetar nu europeisk polis för att hitta västerlänningar som åker dit och utnyttjar barn.
– Där det finns utsatta barn finns det alltid personer som är beredda att utnyttja dem, till exempel barnsexturister, säger den brittiske polisen Tim Gerrish, som jag intervjuar i Kambodjas huvudstad Phnom Penh i mitten av oktober.
Tim Gerrish är i Phnom Penh för att utbilda kambodjansk polis i hur de ska samla in kriminaltekniska bevis när barn har blivit sexuellt utnyttjade. Utbildningen hålls av den brittiska fristående polisorganisationen Ceop (Child Exploitation and Online Protection Centre) och Unicef. Det är inte bara poliser, utan också läkare, domare och åklagare som utbildas, för att hela rättsväsendet ska bli bättre på att säkra bevis som kan leda till fällande domar.
Hittills är det inte många utländska medborgare som har blivit dömda för att ha utnyttjat barn sexuellt i den här delen av världen. I Kambodja greps 13 utlänningar 2006 för att ha förgripit sig på barn. Tre av dem dömdes i landet till fängelse i mellan ett och arton år. En amerikansk medborgare åtalades i USA. Och under hösten rapporterade tidningarna i Kambodja om en rysk man som arresterades i badorten Sihanoukville 2007 för att ha utnyttjat ett tjugotal unga flickor sexuellt. För detta är han dömd två gånger, först till 13 års fängelse. Andra gången sänktes straffet till 6 år. Nu väntar en tredje rättegång, som skjuts upp gång på gång, senast för att han inte hade fått tag på advokat.
I Thailand har det förekommit ett flertal fall de senaste åren, där utländska medborgare har gripits av polisen för att ha köpt sex av barn. Bland annat en 47-årig norrman som greps för två år sedan för att han hade utnyttjat en 11-årig gatupojke i Bangkok. Norrmannen åtalades i Norge och dömdes till rättspsykiatrisk vård i sju år.
Tips till nordisk polis i Bangkok
I Bangkok har de nordiska polismyndigheterna två sambandsmän placerade. En av deras uppgifter är att koordinera uppgifter om misstänkta barnsexköpare från de nordiska länderna. Sambandsmännen, Annethe Ahlenius från Sverige och Henning Arly Jensen från Danmark, är kontaktlänken till de nationella polismyndigheterna i regionen. Men de har också ett tätt samarbete med andra länders motsvarighet till sambandsmän.
Sedan ett och ett halvt år har sambandsmännen en särskild mejladress som turister och andra, som misstänker att de har sett en nordbo utnyttja ett barn, kan använda för att tipsa polisen.
– Men vi är inte operativa, vi har inga polisiära befogenheter här. Däremot är tidsaspekten viktig i de här fallen. Vi kan omedelbart kontakta den thailändska eller kambodjanska polisen om det verkar finns substans i tipsen. Vi kan också kontakta andra länders polis om vi tror att det handlar om annan nationalitet än nordisk, säger Annethe Ahlenius.
Omkring 15 tips har kommit in via mejl-länken. Om de har varit användbara eller inte är svårt att säga, eftersom sambandsmännen inte utreder själva. Om det verkar vara en nordbo det handlar om så skickas informationen till Rikskriminalen eller motsvarande i något av de nordiska länderna.
Vanligast med sexturister från Asien
Samtidigt är det inte de västerländska sexturisterna som är vanligast i länder som Thailand och Kambodja. Den största gruppen, över 85 procent, sexturister kommer från andra asiatiska länder, som Korea, Kina och Japan. Och enligt flera källor, bland andra den danske sambandsmannen Henning Arly Jensen, är det de inhemska männen som är de absolut vanligaste köparna av sexuella tjänster av barn.
På gatorna i Phnom Penh syns inte någon öppen barnsexturism. Däremot finns det många fattiga, ensamma och tiggande barn på gatorna. Tanken att de skulle bli utnyttjade ligger nära till hands. De är i alla fall lätta offer för den som vill dem illa. I turistorten Sihanoukville vid kusten sägs det att det sker mer öppet. Och i Siem Reap, där världsarvet Angkor Wat lockar miljontals turister varje år, förekommer det också barnprostitution.
Organisationen Ecpat arbetar mot sexuell exploatering och utnyttjande av barn. Kambodjachefen Chin Chanveasna berättar att barnprostitutionen har ändrat karaktär de senare åren. Det sker inte lika öppet längre, det är inte bara att ta med sig ett barn från gatan till hotellrummet.
– Visst är gatubarnen fortfarande utsatta, det är stor risk att de kommer att hamna i prostitution. Men nu finns det så många NGO-arbetare som håller koll och de rapporterar direkt till polisen om de ser att en turist tar med sig ett barn till exempel till ett hotell. Och i de fallen är polisen faktiskt aktiv.
Det har istället ar blivit vanligare att utlänningar bygger upp en relation med barnet och hela familjen. Stöttar till exempel skolgång under en begränsad tid, eller med materiella saker, som hjälp med bostad.
– De försöker komma nära barnen. Och familjen litar på dem, och blir beroende av dem på grund av fattigdomen. Sedan vill de inte tro att barnen verkligen har blivit utnyttjade av turisten, det är väldigt svårt att komma åt, säger Chin Chanveasna.
Fattigdom en riskfaktor
Tim Gerrish på brittiska Ceop menar också att det är fattigdomen som är en av de största orsakerna bakom barnprostitutionen i Kambodja. Och att många är så fattiga att de måste sälja sina egna eller sina barns kroppar för att överleva.
– Fattigdomen ökar risken, det är mycket lättare att utnyttja ett barn som ingen bryr sig om eller tar hand om.
Fattigdomen är också den indirekta orsaken till att det är så svårt att komma åt problemet den legala vägen. En polis i Kambodja tjänar ungefär 25 dollar i månaden. Då är det inte svårt att förstå varför korruptionen är utbredd inom poliskåren. Det verkar finnas hur många exempel som helst på poliser som säljer barn vidare till bordeller, eller som är inblandade på något annat sätt.
Kamaryam Soeng är chef för den juridiska avdelningen på organisationen Afesip. Hon berättar hur Afesip kartlägger och samlar in information om minderåriga flickor på bordeller, undersökningar som de lämnar till polisen. Ofta händer inte något mer, antingen lägger polisen ner utredningen i brist på bevis. Eller så går det vidare, men det blir inget åtal. Brist på bevis verkar vara vanlig orsak att skylla på.
– Det är egentligen inte något fel på lagen, men hur den följs av polis och rättsväsende. Korruptionen är det absolut största problemet, säger Karmaryam Soeng lite uppgivet.
Förbjudet i lagen
Enligt den kambodjanska lagen är det förbjudet att ha sex med barn under 18 år. Och genom en ny lag är det numera möjligt att döma alla personer som är inblandade i en traffickingkedja, både den som sålt ett barn och den som till exempel skött en transport. Sammanlagt kan en person som döms för flera brott i kedjan få upp till 20 års fängelse. Däremot är straffet för den som enbart utnyttjar ett barn sexuellt förhållandevis lågt, det kan handla om fängelse i upp till tre år.
I Thailand förbjuder lagen prostitution, både när det gäller vuxna och minderåriga. Och det är hårda straff för sexbrott mot barn. Ändå fortsätter det. Både i Bangkok, särskilt runt järnvägsstationen Hua Lampong, och i turistorten Pattaya vid kusten.
– Jag har hört av en poliskollega som har jobbat med spaning i Pattaya att efterfrågan på barn är jättestor där. Varje kväll efterfrågas runt 500 barn, och där ser man män som sitter tillsammans med personer som helt klart är minderåriga, säger Henning Arly Jensen.
Ändå är det ytterst sällan som thailändsk polis gör razzior i de områden där det förekommer pedofiler och sexhandel med barn. Henning Arly Jensen säger att han undrar varför det inte sker lite oftare.
Omvärlden kan göra mer
Många EU-länder har poliser i regionen. USA har en person på sin ambassad i Phnom Penh som arbetar med barnsexturism och det pågår flera projekt för att höja kompetensen inom rättsväsendet. Men alla jag pratar med anser att det går att göra mer.
– Det här går inte för ett land att bekämpa ensamt. Om vi ska vara framgångsrika behövs resurser, kompetens, hårt arbete och kontinuitet, säger Tim Gerrish.
Han anser bland annat att fler länder i EU borde följa det brittiska exemplet med ett register över dömda sexualbrottslingar. Enligt lagen måste de anmäla sig om de ska resa utomlands. På så sätt kan man åtminstone hålla koll på dem som redan har begått den här typen av brott, och varna den lokala polisen. Dessutom får myndigheterna en bättre uppfattning om vilka länder som lockar sexturisterna.
I Sverige antog regeringen i vintras en ny handlingsplan mot sexuell exploatering av barn. Där står bland annat att inga barn i andra länder ska utsättas för sexuell exploatering av personer från Sverige. Det ska ses som en slags nollvision, menar socialminister Göran Hägglund, som också säger att Sverige kommer att ta upp frågan om barnsexturism under ordförandeskapet i EU 2009. Men på sambandskontoret i Bangkok har man inte fått några nya direktiv eller resurser för att leva upp till handlingsplanen. Göran Hägglund kommenterar via sin pressekreterare att regeringen har betonat att frågorna är viktiga, men att det är upp till RPS och polismyndigheterna att fördela pengar utifrån de uppdrag de har.
Fakta: Om barnprostitution i Kambodja och Thailand
Det finns inte någon tillförlitlig statistik på hur många prostituerade barn det finns i Kambodja. En siffra som nämns i en forskningsrapport* är att minst 900 nya barn mellan 14 och 18 år kommer in i prostitutionen varje år. En annan siffra är att minderåriga utgör ungefär fyra och en halv procent av det totala antalet prostituerade i landet. Hur många prostituerade det finns totalt är också osäkert, men en uppgift är omkring 55 000. Det skulle i så fall betyda att det finns drygt 2 000 prostituerade barn i Kambodja. Enligt en ny lag är prostitution förbjudet i Kambodja, men det förekommer ändå.
Kunderna är mestadels kambodjanska män, men det finns också en omfattande sexturism. Den största andelen sexturister kommer från andra asiatiska länder**, men det förekommer också män från andra delar av världen. Till exempel ett aktuellt fall med en ryss som väntar på att ställas inför rätta för tredje gången för att ha utnyttjat flera unga flickor.
I Thailand finns det inte heller någon tillförlitlig statistik. Myndigheterna för inte någon sådan, eftersom prostitution är olagligt även där. Hjälporganisationer försöker föra statistik, men siffrorna varierar väldigt mycket. På svenska Unicefs hemsida refererar man till siffran 200 000- 250 000 barn i sexindustrin i Thailand.
*Situation Analysis of Commercial Sexual Exploitation of Children in the Kingdom of Cambodia 200 6-2007. John L. Vijghen, utgiven av NGO Coalition to address (sexual) exploitation of Children i Cambodia (COSECAM).
**Källa: Who are the child sex tourists in Cambodia? Dr Frederic Thomas och Leigh Mathews, utgiven av Child Wise (Ecpats avdelning i Australien)2006.
