Glöm kollektivavtal, skyddsombud och MBL. Vänj dig vid begrepp som social dialog, fördrag och direktiv istället. När Europas gränser suddas ut förändras också förutsättningarna för det fackliga arbetet.Glöm kollektivavtal, skyddsombud och MBL. Vänj dig vid begrepp som social dialog, fördrag och direktiv istället. När Europas gränser suddas ut förändras också förutsättningarna för det fackliga arbetet.
I ett Europa som präglas allt mer av öppna gränser, både när det gäller lagar och kriminalitet, måste även facket arbeta över gränserna. Det gör en stor del av Europas polisfackliga organisationer genom Eurocop. Organisationen beskriver sig själv som polisens röst i Europa. Det är en hög ambitionsnivå, med tanke på att man numera har 34 medlemsorganisationer från 26 länder i Europa. Å ena sidan ger det stora medlemsantalet styrka, men å andra sidan kräver det mycket arbete. Särskilt eftersom tradition och kultur kan skilja mycket mellan medlemsländerna. I vissa länder är det fortfarande kontroversiellt att vara fackligt engagerad som polis, medan exempelvis de nordiska länderna har haft alla fackliga rättigheter i över hundra år.
Fick Schweiz att ändra lagen
Sedan förra året har Eurocop fått en tyngre roll på den fackliga arenan i Europa – då fick organisationen en hett eftertraktad plats i Europafackets (EFS) styrelse.
– Det betyder att vi fick en formell plattform på Europanivå, säger Jan Velleman, som är Eurocops kanslichef.
– I och med det blir det tydligt att det är vi som ska representera polisen. Tidigare var vi som vilken annan organisation som helst, bland tusen andra. Men nu har vi fått en annan status, och kan till exempel kräva att kommissionen svarar om vi skriver till dem i något ärende.
Eurocop driver sina frågor på flera olika sätt. Dels med opinionsbildning som vilken organisation som helst, dels i Europafacket och dessutom med direkta kontakter med viktiga organ, som exempelvis Europakommissionen. Ett konkret exempel på hur organisationen har arbetat med en principiellt viktig fråga var när Schweiz i vintras ville lägga över en del av polisverksamheten på privata säkerhetsföretag.
– Vår ståndpunkt är självklar. Det är polisen som ska stå för den inre säkerheten. Bevakning kan förstås skötas av privata företag, men de ska inte ha polisiära befogenheter, säger Eurocops ordförande Heinz Kiefer.
Det som hände i Schweiz var att man ville privatisera ”järnvägspolisen” och låta privata säkerhetsföretag ta över arbetsuppgifterna. Därigenom skulle privata aktörer även få tillgång till information ur Schengenländernas register. Helt oacceptabelt, ansåg Eurocop.
– Vi vände oss till kommissionen, som insåg allvaret i frågan. Det kom ett uttalande därifrån, som fastställde att det inte är okej att göra som Schweiz ville göra. Nu ändras den schweiziska lagen så att det blir tydligt att brottsbekämpning bara får utföras av polis, säger Heinz Kiefer.
Stöttar enskilda medlemsorganisationer
En annan viktig uppgift för Eurocop är att arbeta inåt, det vill säga att stötta de egna medlemsorganisationerna så att de kan driva viktiga frågor. I vissa fall handlar det om att försöka vara en förebild både för hur en facklig organisation kan vara uppbyggd, och för hur polisen som sådan ska struktureras. Ett aktuellt exempel är ett projekt där Eurocop tillsammans med det slovenska och ett av de tyska polisförbunden stöttar bulgariska och rumänska förbund i det fackliga arbetet.
– Vi ska också vara ett stöd när medlemsorganisationerna vill få in information från de andra länderna. Till exempel när Irland ville veta hur det ser ut med användning av elpistol i övriga Europa, då kunde vi hjälpa till att skicka ut en förfrågan. Det är bara ett av flera liknande exempel, berättar Jan Velleman.
Internationell samverkan kräver ett fack
Att poliser kan verka i andra EU-länder än det egna är inte längre bara ett scenario för framtiden. Det är redan verklighet, om än inte i full skala. I och med det så kallade Prümfördraget, som undertecknades av sju EU-länder för ett par år sedan, har länderna förbundit sig att stötta varandra polisiärt vid särskilda händelser och stora evenemang. Och då handlar det inte bara om att finnas på plats, utan om att faktiskt kunna verka med polisiära befogenheter i ett annat land. I det perspektivet är det ett måste för facket att hänga med och bevaka sina intressen.
Det är en anledning till att Eurocop anser det väldigt viktigt att polisen är civil och inte militär. En annan fråga som blir aktuell när det handlar om att ”låna ut” poliser från ett land till ett annat är poliskårens storlek.
– Det betyder till exempel att man måste stoppa nedskärningar inom polisen på nationell nivå, om man ska klara att skicka poliser till insatser i andra länder. Här måste Eurocop vara aktivt och tydligt stötta att man arbetar tillsammans. Men det måste finnas tillräckligt många poliser, understryker Heinz Kiefer.
Fakta om Eurocop
Eurocop står för European Confederation of Police. Organisationen bildades 2002 och består idag av 34 medlemsorganisationer från 26 länder. Sammanlagt representerar Eurocop över 500 000 poliser från hela Europa.
Ordförande är tysken Heinz Kiefer. Polisförbundets första vice ordförande Lillemor Melin Sving sitter i styrelsen. Hon är även Eurocops representant i Europafackets styrelse.
Eurocop är politiskt och religiöst obundet. Huvudkontoret ligger i Luxemburg.
Eurocop arbetar bland annat för att polisen i Europa ska vara civil (inte militär), öppen och demokratisk, professionell, att poliser ska ha rätt att organisera sig fackligt och att polisen inte ska privatiseras. Ett av huvudmålen är att bistå medlemsförbunden i arbetet med att tillvarata medlemmarnas intressen på Europanivå.
Organisationen strävar också efter att poliser i olika länder ska kunna samarbeta i den utsträckning som krävs när nationsgränserna suddas ut och att poliser i Europa ska vara representerade genom en enda stark organisation.
Läs mer om Eurocop på www.eurocop-police.org