Att jobba fackligt på Europanivå är något helt annat än det vi är vana vid. Den fackliga organisation som vill driva frågor på europeisk nivå gör det bäst via Europafacket.Att jobba fackligt på Europanivå är något helt annat än det vi är vana vid. Den fackliga organisation som vill driva frågor på europeisk nivå gör det bäst via Europafacket.
Europafacket är den enda möjlighet fackliga organisationer har till reella förhandlingar på europanivå. I och med den så kallade sociala dialogen (se nedan) måste EU-kommissionen fråga både EFS och arbetsgivarna innan de lägger nya förslag som berör arbetsmarknaden. EFS kan sluta avtal med arbetsgivare och kommissionen, vilket man till exempel har gjort när det gäller föräldraledighet. På parternas gemensamma begäran kan avtalen sedan bli EU-direktiv, som därefter ska tillämpas och gälla i alla medlemsstater. En annan möjlighet är att avtalen blir så kallade oberoende avtal som ska genomföras enligt praxis i respektive land, det vill säga genom kollektivavtal i Sverige.
Bra med en lägsta EU-nivå
Om ett avtal på Europanivå skulle vara sämre än de lagar och överenskommelser som gäller i de enskilda länderna är det inte någon grund för att försämra villkoren. Det menar Leif Dergel, som är internationell sekreterare på TCO.
– Hittills har alla avtal som har träffats på europanivå blivit ”golv” som ligger lägre än villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Men vi tycker att det är bättre att det i alla fall finns en lägsta europeisk nivå, än att det inte är reglerat alls.
Svenska Eurocops representant i ESF
Europafacket representerar mer än 60 miljoner löntagare. De är med i EFS genom sina central- och branschorganisationer. Från svensk sida är både LO, TCO och Saco med. Och Eurocop representerar hela den europeiska polisen som ”bransch”. Eurocops representant i EFS är Lillemor Melin Sving, första vice ordförande i Polisförbundet.
På arbetsgivarsidan företräds den offentliga sektorn av en organisation och de privata arbetsgivarna av en annan. Dessutom finns kommissionen med som en tredje part i förhandlingarna, vilket är en stor skillnad mot fackligt arbete i exempelvis Sverige. Det är ungefär som att regeringen skulle vara med när facket och arbetsgivarna förhandlar.
De senaste åren har Europaparlamentet fått mer makt än tidigare inom EU och kan numera stoppa förslag till nya direktiv. Därför bedriver många fackliga organisationer ett omfattande lobbyarbete i Bryssel, för att försöka få parlamentarikerna att rösta i den riktning som gynnar de egna medlemmarna.
Fakta:
Sociala dialogen
Det europeiska samråds- och förhandlingssystemet för arbetsmarknaden. Den sociala dialogen innebär att arbetsmarknadens parter kan yttra sig om kommissionens förslag på ett tidigt stadium. Det är viktigt i EU eftersom det är då det fortfarande finns möjlighet att påverka kommande beslut.
Den sociala dialogen finns reglerad i EU-fördraget.
Läs mer på www.tco.se
Europafacket EFS
EFS står för ”Den europeiska fackliga samorganisationen”, i dagligt tal kallat Europafacket. EFS representerar över 80 fackliga organisationer och 12 branschorganisationer från hela Europa. EFS är den officiella fackliga plattformen i EU-sammanhang, det är den organisation som har rätt att förhandla och sluta avtal på Europanivå med arbetsgivarorganisationerna och med EU-kommissionen. Ordförande är Wanja Lundby-Wedin.
Läs mer på www.etuc.org
Prümfördraget
En överenskommelse från 2005 mellan sju EU-länder om samarbete över gränserna för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism.
Fördraget kan på sikt även komma att gälla i hela EU på områden som exempelvis samarbete kring sökning och jämförelse av DNA och fingeravtryck. Länderna ska också kunna utbyta information vid misstanke om terroristbrott. Men fördraget innehåller också skrivningar om gemensamma polisinsatser. Om ett medlemsland begär hjälp från andra medlemsländers polis, ska det vara möjligt att arbeta polisiärt i ett annat EU-land.
Den möjligheten har redan använts av till exempel tysk och fransk polis.
Sverige har ännu inte anslutit sig till Prümfördraget.
