Hur bör du agera när pressen ringer? Är reportrarna illvilliga? Hur vänder du underläge till övertag? Använd proffsens knep för framgångsrikt journalistumgänge.Hur bör du agera när pressen ringer? Är reportrarna illvilliga? Hur vänder du underläge till övertag? Använd proffsens knep för framgångsrikt journalistumgänge.
Samspelet mellan journalister och poliser måste fungera men är det sällan helt friktionsfritt. Mot allmänhetens krav på rapportering står faktumet att mycket av polisens arbete av nödvändighet är sekretessbelagt. För journalisternas del är hemlighetsmakeri frustrerande – eller lockande. Samtidigt tycker många poliser att reportrarna intresserar sig för småsaker – eller för sådant som är hemligt.
Resultatet blir i värsta fall avlagda telefonlurar, spekulationer i stället för fakta och ett tyst krig mellan nyhetsredaktioner och poliser. Medan polischeferna skolas medialt måste medarbetarna ute i organisationen klara sig på egen hand. Ändå är det de som möter journalisterna på fältet eller blir uppringda – ofta när ett brott just begåtts, när känslorna svallar och adrenalinet pumpar. Eller när passet är slut och det är dags att gå hem.
– Generellt gäller att du aldrig ska se kontakten med en journalist som något betungande, säger Anna Erhardt, pressansvarig på Polisförbundet.
Hon tillägger:
– Var istället öppen och tillgänglig och passa på att få ut ett positivt budskap.
Journalistens metoder
Anna Erhardts arbete bygger till stor del på kontakter med tidningar, radio och teve. Lika viktigt som att förbereda sig själv tycker hon att det är att vara beredd på det hon kallar journalisternas yrkesknep. Hon nämner smicker, tystnad, att låtsas att intervjun är över, prata ”off the record” och hemlig inspelning av intervjun som vanliga medel att få information.
De fyra B:na är den intervjuades försvar och samtidigt chans att ta initiativet. Metoderna är lika användbara vid avspärrningarna då en jourbutik rånats, som i samband med en planerad intervju.
? Brygga: Att styra (brygga) över frågorna till det man helst vill prata om.
? Blocka: Konstatera till exempel att det ”strider mot vår policy att uttala sig om enskilda fall” eller ”innan utredningen är färdig kan jag inte kommentera uppgifterna”.
? Beta: Släng fram ovidkommande information som verkar så spektakulär att journalisten ändrar fokus helt.
? Betona: Framhäv vad du vill ha sagt genom att betona det med ett kraftfullt och värdeladdat ord.
Personer som ofta intervjuas blir inte sällan väldigt duktiga på att hantera de fyra B:na. Men gränsen är hårfin – medieträningen får inte lysa igenom. Blir det för uppenbart att en rutinerad politiker ”bryggar” och ägnar sig åt ett spel istället för att svara på frågor vinner han eller hon inga sympatier. Polisen som intervjuas i radio om mögel i arresten men envisas med att prata om att många cykelstölder blir lösta är också ute på hal is.
Klantiga uttalanden lever kvar
Det finns lika många sätt att göra bort sig medialt som det finns intervjupersoner.
– Björn Rosengrens uttalande om den sista Sovjetstaten har gått till historien. Bosse Ringholm gjorde också ett klassiskt misstag när han klagade på polisen utan att kontrollera om telefonen var pålagd, säger Anna Erhardt.
Hon understryker att alla som träffar journalister i jobbet bör vara noggranna med tekniken. En påslagen telefon i fickan under ett möte kan resultera i en katastrof. Dessutom är det klokt att kontrollera att journalisten verkligen har gått efter intervjun.
– Tänk om han eller hon dröjt sig kvar i hallen och lyssnar på ditt konfidentiella samtal.
Som Polistidningen tidigare skrivit är poliser generellt duktiga på att förmedla positiva nyheter till press, radio och teve. Det är forskarna Palm och Skogesson vid Växjö universitet som fastslagit att bara 18 procent av medias rapportering om polisarbete är negativ.
Peter Karlsson, mångårig kriminalreporter på tidningen Barometern i Kalmar, är ändå förvånad över att polisen inte är ivrigare att nå ut med positiv information om den egna organisationen.
– Som journalist förstår man ju att det finns mycket som inte går att berätta. Men det är alltid något som kan förmedlas till läsarna. Inga kommentarer är ett riktigt dåligt svar.
Utrymme för mer självberöm
Narkotikaärenden tycker han är ett typiskt exempel. Antingen berättar polisen utförligt, eller så beslutas om ”locket på”. Något mellanting är det sällan tal om.
– Varför slår man sig inte lite för bröstet även om det inte finns så mycket konkret att säga? Både journalister och läsare är intresserade av uppgifter om lyckade polisinsatser, säger Peter Karlsson.
Han anser att rättssystemet bitvis har blivit mera slutet under senare år. Rättegångsdörrarna stängs oftare och ”inga kommentarer” blir vanligare. Men han tror inte att det är en linje som enskilda poliser driver.
– Min uppfattning är att det snarare är åklagarna som stramat åt.
Rikskriminalpolisens pressekreterare, Varg Gyllander, arbetade tidigare som kriminalreporter och journalist på TT. Då upplevde han det som ett problem att han ofta blev runthänvisad och inte fick raka besked.
– Det och att det var svårt att få information direkt från en källa utan omvägen via informationschefen kändes jobbigt, säger Varg Gyllander.
Kom ihåg rollerna
I dag när han lär ut mediestrategi brukar han framhålla det viktiga i att ha rollfördelningen klar för sig. Han tycker att alla poliser som pratar med journalister ska tänka efter före, vara tydliga och framför allt aldrig gissa eller spekulera.
– Kolla gärna citat men lägg dig inte i hur en artikel utformas. Det handlar återigen om rollfördelning, säger Varg Gyllander.
Dessutom understryker han att journalister, liksom poliser, alltid är i tjänst.
– Det spelar ingen roll om det är fest och du känner journalisten. Allt du säger kan publiceras.
Att tänka på i samband med en intervju
? Förbered max tre budskap som du vill framföra. Inled med huvudbudskapet.
? Använd aldrig uttrycket ”off the record”. Allt du säger kan publiceras.
? Om du anar att journalisten är tyst för att du ska prata mer – avvakta lugnt. Det är du som ska intervjuas.
? Håll dig till ämnet. Om intervjun ska handla om ungdomskriminalitet men journalisten är mer intresserad av vad du tycker om chefen kan det vara läge att vänligt men bestämt säga stopp.
? Om du vill kan du begära att få se dina citat.
? Om journalisten säger att intervjun spelas in upplev det inte som något hotfullt. Tvärtom är det ett tecken på att reportern arbetar seriöst. Räkna alltid med att intervjun spelas in.
? Bli inte arg. Även om frågorna är provokativa, journalisten elak och fotografen hänsynslös har du allt att förlora på att tappa behärskningen.
Journalisternas yrkesetik kan du läsa på Journalistförbundets hemsida: www.sjf.se