Annons

Annons

Riv murarna? Var går gränsen
för polisiärt arbete?

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Det brottsbekämpande arbetet genomgår en förändring. Vikten av ett gränsöverskridande samarbete myndigheter emellan betonas alltmer, inte minst i kampen mot den organiserade brottsligheten. Frågan är hur det påverkar polisrollen.Det brottsbekämpande arbetet genomgår en förändring. Vikten av ett gränsöverskridande samarbete myndigheter emellan betonas alltmer, inte minst i kampen mot den organiserade brottsligheten. Frågan är hur det påverkar polisrollen.

Samverkan är ordet för dagen, också inom Polisen. Det samverkas mot bidragsfusk, för trygghet och kring barn som far illa. Bland annat. På senare tid har flera nya utvecklingscentrum inrättats där polisen ska arbeta tätare med kontrollmyndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden i kampen mot organiserad och ekonomisk brottslighet. I Göteborg finns numera också ett kunskapscentrum mot organiserad brottslighet.

– Samhället har blivit mer komplext och myndigheter klarar inte längre av att lösa problemen var och en för sig enskilt, säger Bertil Claesson, kommissarie i Göteborg.

Han är själv ett levande exempel på en ny sorts polis. Han är anställd av polisen, men har sin arbetsplats på Stadshuset i Göteborg där det nya kunskapscentret har sitt säte. Därför är hans arbetskamrater inte poliser, utan tjänstemän på kommunen.

– Jag är här för att föra över det polisiära tänkandet till den kommunala förvaltningen, eftersom den saknar den kunskap som krävs för att se vilka konsekvenser deras verksamhet kan få för brottsligheten. Till exempel vid upphandlingar och avtalsskrivande, säger han.

Bertil Claesson menar att såsom brottsligheten utvecklas blir det förebyggande arbetet och samarbete mellan myndigheter blir allt viktigare.

– Vi måste göra allt för att utnyttja varandras kompetenser. Försäkringskassan kan agera mot enskilda gängmedlemmar, kommunen kan förhindra mc-gäng från att hyra en lokal. Bara fantasin, och vissa lagar, kommer att sätta gränser för den nya sortens polisarbete, säger han.

Tydlighet krävs för framgång

Men samarbete med andra gör också den polisiära kompetensen viktigare, menar han.

– För att samarbetet ska fungera krävs att vi har respekt för varandras kompetenser. Det gör gränsdragningen gentemot andra än viktigare. Så länge vi är klara med vad vi håller på med, tror jag banne mig att polisrollen på sikt kommer att stärkas, säger Bertil Claesson.

Göran Malmborg som är ombudsman på Polisförbundet menar också att samarbete mellan olika myndigheter krävs för att bekämpa brottsligheten. Men han ser också en risk för en glidning i de polisiära befogenheterna, när dessa sprids på flera olika myndigheter. Att det kan bli otydligt vem som är polis och inte. Däremot ser han en möjlighet i att man samlar all den brottsbekämpande verksamheten inom polisen.

– Det är viktigt med tydliga roller i samhället, att det står klart för människor vem som har polisiära befogenheter. Ju fler aktörer, desto oklarare blir det, säger han.

Rollkrockar fara för rättssäkerheten

Ola Björkholm, som är nationell facklig förtroendeman på Försäkringskassan, är orolig för att ett tätare samarbete med polisen får konsekvenser för medlemmarnas säkerhet. Att exempelvis jaga bidragsfuskare bland organiserat kriminella, och konfrontera dem med det, kan medföra en ökad hotbild mot enskilda försäkringskassetjänstemän.

– Ur ett samhällsperspektiv är samarbetet viktigt, Men det medför också att vi måste anpassa verksamheten och skydda våra medarbetare så gott det går, säger Ola Björkholm.

Det finns också ett problem med rollkrockar, eftersom Försäkringskassans främsta uppgift är att hjälpa medborgare, inte att bekämpa brottslingar.

– Den rollkonflikten hos enskilda medarbetare måste undvikas, det brottsbekämpande ska vara något man söker sig till.

Också mellan myndigheterna är det viktigt att de respektive rollerna hålls isär, annars finns en risk för att det blir rättsosäkert.

– Det gäller att hitta gränssnittet så att det inte flyter ihop, samtidigt som det är viktigt att inte sitta och skydda sina revir, tycker Ola Björkholm.

Polisinspektör Anders Larsson arbetar på det regionala underrättelsecentrumet i Skåne. Det innebär att han är en av de poliser som delar arbetsplats med tjänstemän från Skatteverket, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Någon dag i veckan kommer också tjänstemän från Försäkringskassan och Kronofogden dit.

Ett huvudmannaskap

Anders Larsson tycker att det är självklart att polisen måste förändras när nya samarbetspartners kommer till.

– Men samarbete kräver också att man har polisrollen klar för sig och vet var gränserna mellan myndigheterna går. Till stor del handlar det om vad man får göra och inte, men där sätter också respektive myndighets sekretess gränser, säger han.

Men någon konkurrens eller risk för att polisrollen slätas ut ser han inte.

– Jag ser det snarare som en möjlighet att vi alla spänner bågen åt samma håll. Nu kan vi samla kraft och kunskap på ett helt annat sätt än tidigare eftersom vi alla har ett gemensamt mål.

Också Göran Malmborg tycker att det är positivt att polisen genom ett samarbete tillförs specialistkunskaper de själva saknar, men att det samarbete som pågår inte är optimalt. Att det finns oklarheter i vem som ska leda och fördela arbetet.

– För att undvika oklarheter tycker vi att det brottsbekämpande arbetet ska ligga under ett och samma huvudmannaskap, säger Göran Malmborg.

Annette Wallqvist

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser