Yrkeskriminella påverkar samhället på alla nivåer. Nästa mål är kontroll över storföretag och politiker. För att vända trenden kräver polisen tydligare mandat och nya lagar.Yrkeskriminella påverkar samhället på alla nivåer. Nästa mål är kontroll över storföretag och politiker. För att vända trenden kräver polisen tydligare mandat och nya lagar.
Bland det sista Thomas Bodström gjorde som justitieminister var att genomdriva att polisen skulle avsätta 120 miljoner kronor till arbetet mot den organiserade brottsligheten. De så kallade Tjäderpengarna (efter polisen och åklagaren Peter Tjäder reds. anm) har pumpats ut i organisationen under nära tre år. Två projekt som delvis finansierats med hjälp av Tjäderpengarna har resulterat i stor medial uppmärksamhet:
– Alcatrazlistan – en sammanställning över de 100 mest aktiva grova brottslingarna i landet.
– Novagruppen – Stockholmspolisens arbete med att stoppa nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk.
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade en utvärdering i slutet av förra året. På det hela taget anser utredarna att de 14 projekt som hittills genomförts har varit framgångsrika. Dock hoppas Brå att polisen i framtiden ska arbeta mera innovativt och med större bredd. Dessutom anser rapportförfattarna att de så kallade targetlistorna (Alcatraz och Nova) fokuserar för mycket på mc-brottslingar.
Chefen för kriminalavdelningen på rikskriminalpolisen (RKP), Arne Andersson, konstaterar att det hade varit bättre att välja mindre dramatiska projektnamn. För många yrkeskriminella är det ett påtagligt steg i brottskarriären att definieras som en av landets mest samhällsfarliga personer.
– I vissa kretsar ses det som en merit att stå på Alcatrazlistan. Till en början var den hemlig, men namnen passerar genom många händer och har läckt ut, säger Arne Andersson.
Någon gång per år har listan uppdaterats. Men oavsett justeringar kan sammanställningen aldrig bli komplett. I toppen av brottspyramiden finns inte sällan personer som i princip är omöjliga att knyta till kriminalitet.
Pengarna investeras i företag
Vinsten som den organiserade brottsligheten genererar slussas i allt högre grad ut i samhället. Den tidigare högkonjunkturen innebar att det fanns ett sug efter finansiärer i en rad branscher. För brottslingarna väntade legal ekonomisk utdelning och därmed tvättade pengar.
– Det är inte lika illa som i en del andra länder, men farorna får inte underskattas, säger Arne Andersson.
Den italienske författaren Roberto Savianos öde är en koncentrerad vittnesbörd om den organiserade brottslighetens inflytande. Efter att ha skrivit en avslöjande bestseller om Neapels maffia – Camorran – tvingades Saviano lämna Italien och lever under ständigt dödshot. I samband med ett besök i Sverige nyligen berättade han om hur den organiserade brottsligheten infiltrerat politiken, storföretagen och människornas vardag i hans gamla hemland.
I Sverige är situationen en annan. Samhällsfunktionerna är inte beroende av mutor som smörjmedel. De flesta småföretagare betalar inte beskyddarpengar och rättsväsendet fungerar tack vara oväldiga tjänstemän.
Kanske är det därför som Sverige är ett av få länder som inte har förbjudit medlemskap i kriminella organisationer. Rikskriminalpolisen förespråkar ett sådant förbud, men det är inget enkelt ställningstagande. Andra länder har haft svårt att tillämpa en kriminalisering i praktiken. I Tyskland har åklagare misslyckats då de försökt bevisa att välkända medlemmar i kriminella mc-gäng verkligen är medlemmar.
– Å ena sidan vill vi inte att Sverige ska bli en fristad för kriminella. Det finns fall då vi inte kunnat utvisa maffiamedlemmar till Italien, något som hade varit en självklarhet i övriga Europa, säger Arne Andersson och tillägger:
– Å andra sidan är det en fördel att brottslingar frivilligt identifierar sig genom medlemskapet.
För att lösa uppgiften i framtiden hoppas Arne Andersson att lagstiftaren ska öppna vägar för en mera självständigt agerande rikskriminalpolis. Han vill att organisationen ska kunna initiera egna utredningar, lättare delta i arbetet ute i landet och få en egen FAP (Rikspolisstyrelsens författningssamling.)
– Det behövs ingen stor organisationsförändring, men tydligare mandat.
Som de flesta poliser får Arne Andersson något uppgivet i blicken när jag frågar om den förre rikspolischefens planer på det som kom att kallas ett svenskt FBI.
– Uttrycket svenskt FBI var en katastrof. Det har påverkat negativt och låst diskussionen.
Han är däremot övertygad om att det med små medel skulle gå att förbättra samarbetet mellan RKP och polismyndigheterna ute i landet. På ett övergripande plan är alla inblandade överens om hur verksamheten ska skötas. Det är på detaljnivå som problem uppstår. Ofta är de mindre myndigheterna snabbast med att kontakta riksmordskommissionen, gärningsmannaprofilgruppen eller RKP:s specialister på teknisk spaning.
Nya lagar och bättre datasystem
Samtidigt är teknikområdet ofta ett polisiärt sorgebarn. Myndigheterna har sällan gemensam tillgång till databaser. Dessutom släpar lagstiftningen efter. Tekniska hjälpmedel vid spaning uppfinns, testas och förbjuds i en oavbruten cirkelgång.
Ett annat exempel är situationen då polisen inte kan ingripa mot droger som modifierats på molekylnivå. När lagstiftaren hunnit i kapp är det dags för nästa förändring.
– Teknikneutral lagstiftning, tydligare mandat för RKP och en fungerande riksdatabas. Det står högst på önskelistan, säger Arne Andersson.
Han poängterar också att han anser att lagstiftningen bör ändras så att polisens informatörer garanteras full anonymitet. Informatören är till skillnad mot infiltratören inte underställd polisen, men befinner sig ofta i en kriminell miljö. För närvarande är det oklart i vilken mån informatörernas identitet kan hållas hemlig i samband med en rättegång.
Vilket är värsta scenariot det kommande decenniet?
– Att kriminella får inflytande över det politiska livet och köper in sig i storföretagen. Enligt min mening utgör den organiserade brottsligheten ett större hot mot samhället än terrorismen.
