För att spara pengar beslutade polisen i Västmanland att använda civilanställda utan självskyddsutbildning som arrestvakter. Huvudskyddsombudet ansåg att det innebar alldeles för stora risker och stoppade arbetet. Arbetsmiljöverket gick på samma linje och förbjöd myndigheten att använda outbildad personal i arresten.För att spara pengar beslutade polisen i Västmanland att använda civilanställda utan självskyddsutbildning som arrestvakter. Huvudskyddsombudet ansåg att det innebar alldeles för stora risker och stoppade arbetet. Arbetsmiljöverket gick på samma linje och förbjöd myndigheten att använda outbildad personal i arresten.
Det var i november förra året som Polisförbundet i Västmanland blev informerade om att myndighetsledningen hade beslutat att säga upp kontraktet med Securitas, som hade skött arrestbevakningen i Västerås. Istället skulle bevakningen skötas av civil personal och poliser som annars arbetar på LKC. Beslutet var ett led i myndighetens ansträngningar att spara omkring 14 miljoner kronor – genom att säga upp avtalet med Securitas sparade man ungefär 2,5 miljoner.
Facket begärde en risk- och konsekvensanalys, bland annat i en skrivelse från huvudskyddsombudet Mikael Kandelin precis före jul. Han begärde att analysen skulle göras innan man började använda den civila personalen i arresten. Men det struntade myndigheten i och började med verksamheten runt årsskiftet. Ett par veckor efter det gjordes riskanalysen – där man drog slutsatsen att riskerna för personalen var så stora att alla måste genomgå självskyddsutbildning för att få arbeta i arresten. Innan dess kunde inte verksamheten få starta.
– Det handlar om grundläggande självskydd, som hur man ska backa undan och skydda sig mot slag och påhopp i väntan på att hjälp kommer. Dessutom måste de som jobbar i arresten veta hur de ska sanera sig från pepparsprej. De befinner sig i lokaler där väldigt våldsamma personer kommer in och det innebär en väldigt stor fara för personalen, säger huvudskyddsombudet Mikael Kandelin.
Direkt efter att risk- och konsekvensanalysen var klar, samtidigt som man konstaterade att verksamheten i arresten redan var igång, kontaktade Mikael Kandelin skyddsombudet på LKC. Tillsammans kom de fram till att arbetet måste stoppas arbetsmiljöskäl och lämnade in en skrivelse om så kallat skyddsombudsstopp.
I och med skyddsombudsstoppet fick inte civil personal längre vistas i lokalerna, bara poliser och arrestantvakter med förordnande. Men några sådana finns inte längre hos polisen i Västerås, sedan myndigheten sagt upp avtalet med Securitas.
Polismyndigheten överklagade skyddsombudsstoppet till Arbetsmiljöverket, som dock gick helt på skyddsombudens linje. Myndigheten förbjöds att använda arrestvakter som inte genomgått utbildning i självskydd och sanering av pepparsprej. Och då gick det snabbt. Redan ett par dagar senare hade personalen fått den utbildning som krävdes.
– Men jag är bekymrad, för allt handlar bara om att spara pengar. Det farliga är att arbetsmiljö och säkerhet kommer i kläm.
På en punkt är polismyndigheten och skyddsombuden ännu inte överens. Och det gäller hur arrestvakterna ska göra när de ser till mycket berusade personer i arresten. Enligt arbetsgivaren räcker det med att de tittar på den intagna personen genom en glaslucka i dörren, och inte gå in i cellen. Men det strider mot Rikspolisstyrelsens regler för hur tillsynen ska gå till, anser skyddsombuden.
– Det står att arrestvakten ska öppna dörren och gå in för att kontrollera den omhändertagnes tillstånd om det behövs. Man ska också vara uppmärksam på om personen snarkar, för det kan innebära att något är allvarligt fel. Jag är rädd för att något ska hända – vem bär ansvaret då, säger Mikael Kandelin.
