Det handlar om miljarder. Pengar som kommer från ett brott genomgår en förvandling så att de ser alldeles lagliga ut. Men idag finns det inte något självständigt brott som heter penningtvätt i Sverige. Ändå förekommer det dagligen och mycket kraft läggs på att komma åt dem som står med händerna i tvättbaljorna.Det handlar om miljarder. Pengar som kommer från ett brott genomgår en förvandling så att de ser alldeles lagliga ut. Men idag finns det inte något självständigt brott som heter penningtvätt i Sverige. Ändå förekommer det dagligen och mycket kraft läggs på att komma åt dem som står med händerna i tvättbaljorna.
Stockholm, oktober 2008. Den gråruggiga höstdagen hettas upp av en spektakulär nyhet som toppar så gott som alla nyhetssändningar i alla medier. Växlings- och bankföretaget Forex har varit på väg att förlora tillståndet att bedriva bankverksamhet. Dessutom ska Forex betala en straffavgift på femtio miljoner kronor. Orsaken: Forex har varit ”vidöppet för penningtvätt”, säger en av cheferna på Finansinspektionen.
Det här är bara ett exempel på misstänkt ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Ett växlingskontor, som på något sätt utgör själva prototypen för ett ställe där det går att tvätta pengar. En strid ström av människor kommer in med pengar, stora summor är i omlopp och det handlar ofta om mycket kontanter. Ett flöde som är svårt att kontrollera. Ofta är det pengar som kommer från grov, organiserad brottslighet.
Det handlar om stora summor. Sannolikt miljarder. Pengar som i grunden kommer från någon form av brottslig verksamhet och som genom uppfinningsrikedom och list genomgår en förvandling så att de plötsligt blir alldeles lagliga. Ändå utgör inte penningtvätt något självständigt brott i Sverige. Det kallas istället penninghäleri, och då handlar det om att man tar hand om någon annans pengar och tvättar dem rena.
– Penningtvätt är inte någon företeelse i sig. Det är alltid en del i en kedja där syftet är att dölja vinster från brott, säger Hans Ihrman, som är åklagare och chef för brottsutbytesenheten på Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten är en av de myndigheter som har till uppgift att arbeta mot penningtvätt. Förutom huvudkontoret i Stockholm har Ekobrottsmyndigheten regionala kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där arbetar åklagare, poliser och andra specialister med att utreda olika typer av grov ekonomisk brottslighet. Ofta ingår penningtvätt som en del i en större härva.
En annan instans som arbetar med att bekämpa penningtvätt är Finanspolisen. Finanspolisen är en del av Rikskrim och har ungefär 25 anställda specialister, både poliser och andra. De tar hand om den underrättelseinformation som de får in på olika sätt – bearbetar, kartlägger och analyserar och skickar sedan vidare till antingen Ekobrottsmyndigheten, lokala polismyndigheter eller Finansinspektionen.
Tommy Kangasvieri är poliskommissarie och chef för Finanspolisen. Han tycker att det är märkligt att det under 2007 bara var 52 företag av ungefär 15 000 rapporteringsskyldiga, enligt penningtvättslagen, som rapporterade in misstankar om penningtvätt.
– Det handlar inte om någon formell polisanmälan, utan man kan mer se det som ett tips. Men många känner inte till vilka skyldigheter de har att rapportera, de vet inte att de omfattas av den lagstiftningen, säger Tommy Kangasvieri.
Förutom banker och andra finansiella institut är även andra typer av företag som bilhandlare, juridiska rådgivare, fastighetsmäklare och juvelhandlare skyldiga att rapportera in misstänkta transaktioner. Med den nya penningtvättslagen, som börjar gälla i mars, blir ännu fler aktörer rapporteringsskyldiga, till exempel revisorer. Men Tommy Kangasvieri tror inte att den kommer att göra så stor skillnad. Det handlar mer om att företagen måste bli medvetna om sina skyldigheter. Om någon till exempel kommer in och vill köpa en Mercedes 500 CL för en halv miljon kontant av en bilhandlare, så bör denne reagera och lämna in ett tips till finanspolisen.
Ett problem är dock att hanteringen av rapporter om misstänkt penningtvätt inte fungerar så smidigt som Finanspolisen skulle önska. Rapporterna görs på blanketter som faxas in och datasystemen är föråldrade. Det gör att hanteringen tar onödigt lång tid och då får de kriminella ett försprång alldeles i onödan. Men det ska bli bättre, säger Tommy Kangasvieri.
– Meningen är att ett databaserat inrapporteringssystem ska bli klart i år, vi håller på att testa det nu. Och ett system för att sammanställa den information vi får in är också på gång.
Under flera år i följd, fram till 2007, minskade antalet rapporter om misstänkt penningtvätt. Men förra året ökade de drastiskt, berättar Tommy Kangasvieri. En solklar koppling till det uppmärksammade Forex-ärendet, menar han.
Mira Naumanen är ansvarig för åtgärder mot penningtvätt på Finansinspektionen. Hon förklarar vad det var som gjorde att Forex var så illa ute i höstas.
– När man i en så stor del av rutinerna ser så stora brister, som vilken kännedom man har om kunderna, hur man utbildar sin personal och vilka rutiner man har, då innebär det väldigt stora risker. Den totala effekten blev att det var vidöppet för penningtvätt, eftersom det var brister i hela kedjan. Varje länk var trasig, säger Mira Naumanen.
Forex fick i alla fall behålla sitt tillstånd, men måste nu följa en handlingsplan och Finansinspektionen håller företaget under uppsikt.
Lättare beslagta vinster från brott
Drivkraften bakom de flesta grova brott är pengarna. Därför var det tidigare väldigt frustrerande för både polis och åklagare att det var i stort sett omöjligt att beslagta vinsterna från ett brott, även om en person var dömd. Men sedan i somras finns det nya möjligheter.
Möjligheten för rättsväsendet att ta vinster från brott har visserligen alltid funnits. Men både Hans Ihrman på Ekobrottsmyndigheten och Tommy Kangsvieri på Finanspolisen tror att de nya bestämmelserna kommer att göra det lättare för polis och åklagare att beslagta tillgångar från brott. Nu behöver man inte kunna knyta tillgångarna till ett visst specifikt brott, utan det handlar om att göra det sannolikt att tillgångarna kommer från brottslig verksamhet. En vidare formulering som öppnar nya möjligheter, alltså.
– Det kan till exempel vara en person som har två dyra, fina bilar och en massa pengar på ett bankkonto, men inte kan visa var pengarna kommer ifrån. Personen har inte något jobb men har blivit dömd för ett grovt narkotikabrott. Då kan vi anta att tillgångarna inte kommer från någon laglig verksamhet och kan ta dem i förvar i avvaktan på ett domstolsbeslut, förklarar Hans Ihrman.
Det är framförallt den grova, organiserade brottsligheten som man hoppas komma åt bättre när det går att beslagta tillgångarna. I andra länder har det visat sig effektivt att arbeta på det sättet, medan Sverige har haft ett annat tankesätt. Här har rättsväsendet varit mer inriktat på straffet. Hans Ihrman på Ekobrottsmyndigheten tror att de nya möjligheterna att beslagta vinsterna från brottslig verksamhet också har en brottsförebyggande effekt.
– Om pengarna är borta så är det svårare att fortsätta sin brottsliga verksamhet för en person som kommer ut efter att ha avtjänat ett fängelsestraff. Det har varit för enkelt hittills.
På Finanspolisen finns numera en så kallad tillgångsgrupp, som enbart tittar på tillgångar i alla Rikskriminalens förundersökningar. Det handlar om till exempel grova narkotikabrott och andra grova brott där mycket pengar förekommer.
– Det vi hittar kan vi förmedla vidare på ett tidigt stadium och arbeta tillsammans med spanare och utredare. Ett väldigt bra sätt att jobba på, som vi även rekommenderar länskrim i polismyndigheterna att ta efter – de kan ha egna tillgångsutredare, säger Tommy Kangasvieri.
Olika polismyndigheter har dock väldigt olika kompetens när det gäller att titta på de ekonomiska vinsterna av brott. Och på många håll har det inte prioriterats, kanske på grund av att reglerna såg ut som de gjorde tidigare.
– Vi har vita fläckar i landet, där man ännu inte arbetar på det här sättet. Vi prioriterar fortfarande inte tillgångsinriktade brottsutredningar tillräckligt mycket. Det gäller både polis och åklagarmyndigheter, som kanske inte sätter av tillräckliga resurser, säger Hans Ihrman.
Men nu ska polis och rättsväsendet bli bättre på det. Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och RPS kommer att utbilda poliser och åklagare runt om i landet.
– Vi hjälper till med råd och dåd om hur myndigheterna kan arbeta. Det finns väldigt mycket kompetens inom poliskåren, och det gäller att fånga upp den, så att det blir fler som kan göra tillgångsutredningar, säger Tommy Kangasvieri.
FAKTA
Vad är penningtvätt?
Penningtvätt är åtgärder som vidtas med pengar som kommer från brott, i syfte att få det att se ut som om pengarna är förtjänade på ett lagligt sätt. Att tvätta pengar gör det möjligt för kriminella att använda vinster från brott till konsumtion och investeringar, utan att det går att härleda vinsterna till ett brott. Penningtvättens syfte är att legalisera brottsvinster från till exempel rån, utpressning, narkotikabrott, skattebrott eller stöld. Det krävs att pengar från brott tvättas för att de kriminella ska kunna använda sig av vinsterna som brotten genererar. Hur stora summor det handlar om går inte att säga, men det handlar sannolikt om många miljarder kronor varje år.
Ny lag mot penningtvätt
Den nya lagen mot penningtvätt träder i kraft den 15 mars. Den är en anpassning till EU:s tredje penningtvättsdirektiv, som Sverige egentligen redan borde följa. Sverige har fått kritik från EU-kommissionen för att ha varit långsamma med att införliva direktivet i svensk lag. Den nya lagen omfattar fler aktörer än tidigare. Bland annat ska revisorer och verksamhet som innebär försäljning av nybildade aktiebolag bli skyldiga att rapportera in misstankar om penningtvätt till finanspolisen. Den nya lagen omfattar också åtgärder mot terrorfinansiering.
VEM GÖR VAD?
Finanspolisen –
En specialistenhet på Rikskrim som arbetar med underrättelseinformation när det gäller ekonomisk brottslighet. Omkring 25 anställda. Slussar information om misstänkta transaktioner vidare till antingen Ekobrottsmyndigheten, polismyndigheterna eller Finansinspektionen.
Ekobrottsmyndigheten –
Utreder komplicerade ekonomiska brott, där penningtvätt ofta ingår som en del. Drygt 400 anställda i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Ekobrottsmyndigheten är, tillsammans med de vanliga polismyndigheterna, den operativa delen i kedjan med exempelvis spanare, utredare och särskilda åklagare anställda.
Polismyndigheterna –
I de delar av landet där Ekobrottsmyndigheten inte finns är det de vanliga polismyndigheterna som utreder misstänkt ekonomisk brottslighet. På en del ställen finns det särskilda ekobrottsrotlar, men långt ifrån överallt.
Finansinspektionen –
Bedriver tillsyn över banker och andra aktörer på finansmarknaden. Kan besluta om straffavgifter och dra in tillståndet för företag som inte sköter sig enligt gällande regler. Har även fått en samordnande funktion för andra tillsynsmyndigheter, till exempelvis lotteriinspektionen och fastighetsmäklarnämnden.
Källor: Finanspolisen, EBM, Finansinspektionen mfl