Holland står för närmare 70 procent av tillverkningen av amfetamin och ecstasy i världen. Och mängder av droger förs in i landet för att sedan smugglas vidare till länder som Sverige. Ylva Carlsson är polis och sambandsman i Haag och över hälften av hennes ärenden berör droghantering.Holland står för närmare 70 procent av tillverkningen av amfetamin och ecstasy i världen. Och mängder av droger förs in i landet för att sedan smugglas vidare till länder som Sverige. Ylva Carlsson är polis och sambandsman i Haag och över hälften av hennes ärenden berör droghantering.
Att smuggla droger och människor är lättare ju öppnare gränserna är.
– Därför är det viktigt att vi delar med oss av den information vi har i respektive land för att bli bättre på att bekämpa de här kriminella organisationerna, den gränsöverskridande brottsligheten. Det är det vi är här för, säger Ylva Carlsson. Som polis och PTN-sambandsman, utsänd av rikskriminalen till Holland, är hon en förbindelselänk mellan polis och tull i de nordiska länderna gentemot Beneluxländerna.
Närmare 60 procent av hennes ärenden är narkotikarelaterade.
– Det kan gälla alla typer av narkotika. Holland är storproducent av amfetamin och ecstasy och är transitland vad det gäller övriga droger, säger
Ylva, som möter upp med bil utanför Haags station.
Vi är på väg mot Haags äldsta coffee-shop. I motsats till vad namnet antyder är en coffee-shop inte ett café utan ett ställe där ”soft drugs” som cannabis och knarksvampar säljs över disk och också kan användas av besökarna i baren.
Det är här Hollands drogliberala attityd märks tydligast för de turister som besöker landet.
Ylva parkerar i Haags centrum och efter en kort promenad står vi framför Café Cremers. Utsidan är förbryllande lik en engelsk pub och påminner inte alls om de sjaskiga coffee-shops som översvämmar Amsterdams centrum.
Vid entrén står en kille i randig kavaj bakom en butiksdisk. Han väger noggrant upp en liten mängd brunt stoff till en kund. På hyllor bakom disken syns plastburkar på rad, de liknar teburkar men innehåller i själva verket olika typer av hasch och marijuana.
Medan det tyngre drogmissbruket ses som ett problem i Holland är inställningen till lättare droger helt annorlunda än i Sverige och straffen mildare än hos oss. I Holland tolererar man innehav av en mindre mängd för eget bruk, upp till fem gram har låg prioritet. Däremot kan narkotikan beslagtas vid exempelvis en kroppsvisitation.
– Det är ju i och för sig holländarnas beslut att avgöra vad de vill ha för lagstiftning, men jag kan inte se något positivt med det. Jag tycker det är rätt att Sverige har en strikt policy när det gäller narkotika av alla typer. Visserligen ser man inte så många missbrukare på gatorna här, men det händer däremot att man ser yngre personer som rullar sig en joint på spårvagnsstationen, säger Ylva.
Att intervjua och fotografera inne i på coffee-shop Cremers visar sig inte vara något problem. Visserligen väcker vi ett visst intresse inne i baren, där det förutom att det röks marijuana klunkas en och annan öl. Sorlet är högt och en söt, tung doft fyller rummet. Rökförbudet på restauranger, kafé och pubar som infördes i Nederländerna i somras har medfört att cannabis inte längre kan blandas med tobak på haschkaféerna och troligen röks därför mer ren marijuana idag.
En coffee-shop får inte sälja mer än fem gram per person. Kunderna måste vara minst 18 år och uppvisa legitimation. De får ha ett totalinnehav på högst ett halvt kilo hasch. Men med tanke på vad vi ser uppradat i Cremers entré är det högst troligt att reglerna inte efterföljs.
– Det märkliga är att all hantering, som odling, försäljning och import, är olaglig, fram tills försäljningen tar vid inne i coffe-shopen. Där tolererar man försäljning som uppfyller vissa krav, säger Ylva.
Officiell statistik från Nederländerna hävdar att missbruket är ungefär som i Sverige. Men man kan tvivla på statistikens tillförlitlighet, EU kritiserar redovisningen och vid svenska rikskriminalen anser man att Holland ligger högt i topp i Europa vad det gäller drogmissbruk.
– Cannabis, marijuana och kokain står för det största missbruket här. Själva säger holländarna att det inte har något större missbruk av heroin eller amfetamin, säger Ylva.
Däremot produceras mycket amfetamin i Holland, särskilt i den södra delen av landet. Hälften av all amfetamin som förs in i Sverige kommer från just Holland, enligt uppgifter från rikskriminalen i Sverige.
– Ja, många av våra kriminella åker hit. En del gör upp affärerna här och låter andra sköta transporterna och andra sköter transporterna själva, säger Ylva.
Rotterdam, som ligger två mil från Haag, är med sina tolv mil långa kajer Europas största hamn och det är att svårt att kontrollera införseln av narkotika. Till hamnen skeppas bland annat grundmaterial till produktionen för amfetamin och ecstasy.
Men den internationella pressen på Hollands drogpolitik börjar göra intryck.
Den holländska regeringen har nyligen inrättat en specialstyrka inom polisen för att bekämpa kriminella nätverk som hanterar droger och också försökt stoppa de stora industriella marijuanaodlingar som finns runtom i landet. I en razzia i september beslagtogs 60 000 plantor och brändes.
– Man får inte glömma att det gäller mycket pengar, inhemsk marijuana betingar ett mycket högre pris än importerad. Den säljs för 3 200-3 300 euro per kilo och då är det grossistpriser vi pratar om, säger Ylva.
Odlingarna av marijuana i Holland omsätter enligt en beräkning 20 miljarder kronor per år och drogen exporteras bland annat till de nordiska länderna.
– Men det finns en attitydförändring här. Man har startat ett projekt som ska hålla på i tre år, få ner antalet marijuanaodlingar och bekämpa den inhemska marknaden. Polisen slår nu ut cirka 6 000 odlingar per år. Det är något som jag kommer att följa och jag har redan kontakt med projektledaren, en holländsk polis, säger Ylva.
På vägen ut från Café Cremers stannar vi till och pratar med killen i den randiga kavajen som säljer droger. Han visar tjänstvilligt prislista och meny som hänger på väggen bakom disken och tar fram den ena plastburken efter den andra från hyllorna.
– Priset beror på styrkan och kvaliteten. Billigast är det här, 5 euro per gram för gräs från Bombay, säger han och öppnar en burk så att vi kan se och lukta.
På menyn står beskrivningar av doft och smak.
– Effekterna varierar ju beroende på vem som tar det, en del blir avslappande andra höga, det beror på personerna, ”it´s tricky”, säger han.
Ylva luktar och klämmer på en haschkaka; femton år som narkotikapolis i Göteborg ger erfarenhet.
Hur känner du som polis när du ser allt det här, frågar jag Ylva när vi lämnar coffee-shopen.
– Visst är det väldigt konstigt och motsägelsefullt. Men man måste ju acceptera de lagstiftningar och de prioriteringar de har här. Det är politiska beslut som ligger bakom och en ändring kräver nya politiska beslut.
Fakta Holländsk drogpolitik
Holland skiljer i lagstiftningen på ”soft drugs” och ”hard drugs”. Den tillåtande attityden visar sig bland annat genom de drygt 700 coffee-shops som säljer ”lättare” droger och som finns runt om i Holland, främst i holländska storstäder.
Även om antalet coffee-shops minskat under de senaste åren har omsättningen ökat och är idag, enligt inofficiella beräkningar 19 miljarder kronor per år, varav staten får in 3,8 miljarder i skatt. Enligt samma beräkningar är cannabis idag Hollands tredje största exportprodukt, efter gurka och tomater. Cirka 80 procent av den inhemskt odlade marijuanan går på export.
Drogpolitiken i Holland är omtvistad och det internationella trycket är hårt. Det har bland annat inneburit att holländska polisen upprättat en specialstyrka som ska bekämpa droghanteringen.
(Källor: Rikskriminalpolisen, BRÅ, Drugnews)
Fakta Sambandstjänst i Haag
Polis och Tull i Norden, PTN, är ett polis- och tullsamarbete mellan de nordiska länderna för att effektivisera bekämpningen av grov brottslighet. PTN-sambandsmän finns i ett 20-tal länder, varav flera är sidoackrediterade till andra länder.
Det nordiska PTN-sambandskontoret i Haag i Nederländerna har funnits sedan 1977. Tjänsten som sambandsman tillsätts av rikskriminalen. Syftet är att vara en förbindelselänk mellan polis och tull i de nordiska länderna gentemot Holland, Belgien och Luxemburg. Kontoret är inhyst i svenska ambassadens byggnad i Haag och förordnandet som sambandsman sträcker sig över en treårsperiod med möjlighet till förlängning ett år. För drygt ett år sedan tillträdde kriminalkommissarie Ylva Carlsson tjänsten som sambandsman. Kontoret handlägger närmare 400 ärenden per år.
Carina Eliasson
