Drogmarknaden i Sundsvall är strikt uppdelad och mycket lukrativ. GBL-monopol betalas med hjälp att driva in amfetaminpengar. Samtidigt har polisen varit framgångsrik i sin bekämpning av knarkleverantörerna.Drogmarknaden i Sundsvall är strikt uppdelad och mycket lukrativ. GBL-monopol betalas med hjälp att driva in amfetaminpengar. Samtidigt har polisen varit framgångsrik i sin bekämpning av knarkleverantörerna.
Han kallas ”GBL-kungen” – en man i 30-årsåldern som nyligen försatts på fri fot efter fängelsestraff och behandling. Enligt Sundsvallspolisen är det han som i princip ensam styr handeln med GHB och GBL i staden. Arrangemanget vilar på en överenskommelse med ett lokalt nätverk som specialiserat sig på amfetamin. ”Kungen” har fått monopol på GBL-försäljningen och hans motprestation är att hjälpa amfetaminhandlarna med indrivning.
– Nu är han på väg ut igen och det kan bli turbulent. Under hans bortavaro har andra varit inne på hans domäner och nu ska det statueras exempel, säger Lars Andersson.
Rotation sprider kompetens
Lars Andersson är en av två ordinarie poliser i spaningsenheten i Sundsvall. De övriga fyra kommer från ordningen. Efter en tid i enheten roterar de tillbaka till sina vanliga tjänster. Det är ett framgångsrikt koncept för att sprida kompetens i organisationen. Nackdelen är att spaningsenheten ständigt åderlåts på rutin och måste uppdatera nya medlemmar – något som, med Lars Anderssons ord, kan gå båda snabbt och långsamt beroende på fallenhet för jobbet.
Att det inte alltid är samma personer som är myndighetens ansikte utåt i samband med narkotikaarbetet innebär också ökad säkerhet. Sundsvall med omkring 100 000 invånare är inte större än att poliserna är välkända, jobbet blir personligt. Speciellt spaningsenhetens medlemmar har hotats allvarligt vid flera tillfällen. De testas och provoceras på gatan och ju mer de stör narkotikahandeln desto närgångnare blir profitörernas uppvaktning.
– Det kan vara jobbigt det där och rör sig om allt från antydningar om familjen till mordhot. Det finns till och med dem som vill gå ut och göra upp bakom knuten, säger Lars Andersson.
Det är måndagseftermiddag och enheten samlas inför kvällens och nattens arbete. Förutom Lars är det Jesper, Petter, Emil och Andreas som infinner sig. Det räcker med att kasta en blick på poliserna som slår sig ner runt ett ovalt bord för att förundras över att det existerar personer som vill ”göra upp bakom knuten” med någon av dem.
Jesper som är en av dem som fått just det förslaget tillhör elitklass i bodybuilding och styrkelyft. Han tar 200 kilo i bänkpress och skyddsvästen sitter som en nätt korsett på hans väldiga överkropp. Men så säger hoten också mer om utställaren än om adressaten. Näst efter Västra Götaland är Sundsvall GHB/GBL-centrum i Sverige. Missbruket gör att de unga män som är ”korkets” huvudsakliga offer blir extremt obalanserade. Aggressivitet, psykoser och personlighetsstörningar är typiska skador. De senaste åren har ett hundratal överdoser rapporterats.
Dubbelpersonlighet av missbruk
Lars Andersson framför en kort pantomim och härmar hur han upplever att en typisk missbrukare uppträder. Det märks att det inte är första gången han gör den här imitationen, och den är kuslig.
– Det är svårt att beskriva. De blir liksom kluvna. Kan prata normalt och samtidigt ha en annan person i sig som slänger ur sig hot och konstigheter.
Enligt Lars Andersson är ”korkets” grepp om Sundsvall kopplat till en typisk arbetarstads historiska rötter. Sedan länge finns det en mentalitet här av att ”ska det supas så ska det supas ordentligt” – och det gör inget om varorna är billiga. Samma inställning till narkotika resulterar i blandmissbruk. Många tar det som finns tillgängligt och inte kostar för mycket. GHB och GBL motsvarar båda dessa krav.
Vad gäller skillnaden mellan drogerna är den mest påtagliga att GBL fortfarande inte är narkotikaklassad. GBL betraktas som en hälsovådlig vara (se biartiklar) men straffsatserna för olovlig hantering är så låga att Lars Andersson och hans kollegor prioriterat GHB, heroin och amfetamin – och det har de gjort med framgång. En rad tillslag har fått till följd att GHB nästan försvunnit från Sundsvall och att amfetaminsäljarna tvingats lägga om sin verksamhet. Numera dumpar de varorna långt ute på landsbygden. I nästa steg kommer ”hämtare” på snabba motorcyklar och forslar paketet vidare in i staden.
Mindre tillgång – högt pris
Samtidigt skjuter GBL-handeln ny fart. Dels är ”kungen” på fri fot, dels har de framgångsrika insatserna mot andra droger skapat ett vakuum på marknaden med stora vinstmarginaler som följd. Inköpspriset i första ledet för 20 liter koncentrerad GBL-lösning ligger på runt 10 000 kronor. Utspätt fem gånger säljs en halvliter för 1 000 kronor – de mest extrema högkonsumenterna dricker den dosen varje dag. Den lukrativa marknaden lockar nya intressenter. Mycket tyder på att nätverket i Sundsvall numera har kontakter med GBL-distributörer i Göteborg.
– Det rör sig inte ännu om något utvecklat affärssamarbete, snarare om ett visst utbyte, förtydligar Lars Andersson.
Jag knackar på hos den tillförordnade närpolischefen Thomas Åslund och ställer ungefär samma frågor som till Lars Andersson. Åslund är tydligt stolt över sina kollegors arbete. Han beskriver situationen med ord som: ”en medelstor svensk stad översvämmas av droger” och ”nästan som i Stockholm”. Men, menar han, i Sundsvall håller polisen jämna steg med narkotikamarknadens aktörer. Dessutom har man fått extra utväxling på insatserna genom att hela tiden ha som målsättning att i samband med varje beslag och misstanke gå vidare med en husrannsakan.
– Det innebär att vi också kommer åt vardagsbrottsligheten. Förutsättningen är ett nära och förtroendefullt samarbete med åklagarna, säger Thomas Åslund.
Kortvarig effekt lurar föräldrar
Han nämner att det av flera skäl är svårt att rikta polisiära insatser direkt mot handeln med GHB och GBL. Rättsläget är oklart, substanserna går att dricka uppblandade med vanlig läsk och effekten försvinner efter sex timmar. En ung person kan missbruka under eftermiddagen när skolan slutat och komma hem till sina föräldrar innan midnatt, andas dem i ansiktet, inte lukta alkohol och gå och lägga sig i till synes opåverkat skick. Lugnade mammor och pappor drar då lätt slutsatsen att droglarmen är överdrivna eller i vart fall inte rör dem och deras tonåringar. Samtidigt är kanske deras son eller dotter på väg in i ett mycket svårt missbruk.
”Korkandet” i Sundsvall är med andra ord ett samhällsproblem med många ingångar och lösa trådar. Trådar som ofta hänger samman, utan att det först ser så ut. De stora GBL-vinsterna plöjs ner i annan verksamhet som till exempel metaamfetamin – som har fått fäste i staden. Garvade amfetaminister som snedtänt på den nya drogen hör av sig till polisen och frågar om någon vet vad det var för otäckheter de fick i sig.
Männen som styr handeln har en strategi som går ut på att ge missbrukare små mängder amfetamin som de får i uppgift att sälja. Drivkraften för dessa miniaktörer eller ”kranar” är att kunna finansiera ett eget missbruk. Men för det krävs en disciplin som de flesta narkomaner inte mäktar med att upprätthålla. Oftast slutar det med att langaren själv använder amfetaminet och sätter sig i skuld.
Hoppas på ny lag
– Många stackare lever under enorm press och är bokstavligen talat livrädda, säger Lars Anderson och tillägger:
– Problemet är att GBL genererar så stora belopp. Jag hoppas mycket på den nya lagstiftningen som ger oss fler möjligheter.
Medan vi pratar kommer det in ett tips om en misstänkt marijuanaodling. Mystiskt ljus från ett källarförråd, konstig lukt och några uppmärksamma grannar initierar kvällens första insats. I en sliten hyreslänga utanför centrum väntar en fastighetsrepresentant och några boende i huset. Petter klipper upp ett par hänglås och två prydliga odlingar står att beskåda.
– Det var väl sött! Någon har skaffat sig en hobby, utbrister Lars Andersson.
Någon i det här fallet kan vara en man i 30-årsåldern. Grannarnas vittnesuppgifter ringar in en misstänkt som bor i huset. Mannen i fråga får följa med till polishuset där han nekar sig igenom ett förhör. Lars Andersson sätter sitt hopp till tejpen som hållit samman plasten i det lilla växthuset.
– Har han inte haft på sig handskar hela tiden sitter det en tumme någonstans. Annars blir det nog svårt att binda honom till plantorna.
Vi äter hamburgare och thaimat. Enheten diskuterar vad som är bäst att göra härnäst och fastnar för att åka ut till en adress lite utanför staden.
Omgivningen är idyllisk. På en slalombacke ligger den sista snön fortfarande kvar och älven utgör fond framför några hyreshus. Däruppe bor en ung kvinna. Det behövs inte många minuters spaning innan Lars Andersson har dokumenterat misstänkt narkotikatrafik till hennes lägenhet. Ett kort samtal senare har han fått tillstånd att genomföra en husrannsakan.
Lyckat tillslag med förhinder
De närmaste timmarna tar utvecklingen så många olika vändningar att det inte finns utrymme att beskriva allt i denna text. Polisernas sinnesstämning pendlar mellan hopp och uppgivenhet. Fokuseringen är total, men riktad mot fel dörr. En inbjudan om att stiga på kommer oväntat från två män som öppnar granndörren. Nej tack. Ajdå, var det den dörren? Det tar mycket lång tid innan en securitasvakt till slut anländer med ett knippe huvudnycklar.
Då klockan närmar sig midnatt leder Lars Andersson och hans kollegor ut en späd kvinna, eller snarare flicka. De ser mycket beskyddande ut och talar lågmält och vänligt. Hon är fortfarande i tonåren och hann bara tillbringa några dygn i sin första egna lägenhet.
Fakta: Polisens arbetssätt i Sundsvall
? Ett tidigt samarbete med Mobilisering mot narkotika gav polisen i Sundsvall kunskap och resulterade i egna metoder som har varit framgångsrika till en låg arbetskostnad.
? En av grundbultarna är att vara duktig på att se när en person är påverkad.
? Därefter följer en snabb husrannsakan och förhoppningsvis fler misstänkta samt trådar till annan brottslighet.
? Under 2008 gjordes bland annat följande beslag: 10 kilo narkotika, några tusen tabletter och ett tjugotal liter GBL.
Källa: Sundsvallspolisen
