Annons

Annons

Kunskap enda sättet stoppa skolskjutningar

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Columbine, Jokela, Virginia Tech. Tre namn som är förknippade med dåd, där oskyldiga elever och lärare har skjutits ihjäl av skolkamrater. Än så länge har det inte hänt i Sverige, men förr eller senare kommer en skolskjutning att ske även här. Det är både forskare och polis eniga om.Columbine, Jokela, Virginia Tech. Tre namn som är förknippade med dåd, där oskyldiga elever och lärare har skjutits ihjäl av skolkamrater. Än så länge har det inte hänt i Sverige, men förr eller senare kommer en skolskjutning att ske även här. Det är både forskare och polis eniga om.

Det var händelsen i Jokela i Finland 2007, då en 18-årig elev sköt ihjäl åtta personer innan han tog sitt eget liv, som blev startpunkten för Stockholmspolisens arbete med skolskjutningar. Man insåg nödvändigheten av att öka kunskapen och dra lärdomar om de dåd som inträffat hittills, främst i USA.

– Vad driver en 14-åring att först avrätta sina föräldrar, sedan skjuta ihjäl tre kompisar och sist sig själv, frågar Anders Björneberg retoriskt.

Stort ansvar på skolan

Under 2008 arbetade han och kollegan Patrik Sverin med att samla in kunskaper och erfarenheter om skolskjutningar som finns internationellt. De gjorde bland annat studiebesök hos FBI och träffade de poliser som var först på plats efter massakern på Virginia Tech 2007. Den amerikanska polisen har arbetat mycket med att försöka få fram gemensamma nämnare för gärningsmännen, för att på så sätt kunna förhindra fler dåd. Men det är inte något lätt arbete och det kräver ett tätt samarbete med skolan.

– Skolledningen i varje skola måste bli uppmärksam på fenomenet. De måste ha kunskap och en strategisk plan och struktur för att arbeta med att fånga upp elever i riskzonen. Det är skolans ansvar. Från polisen kommer vi in i ett senare skede. När hoten har blivit en brottsmisstanke. Då har vi ett delat ansvar, säger Anders Björneberg.

Den synen delar han med forskare, både i Sverige och internationellt, som fördjupat sig i ämnet. Brottsförebyggande rådet (Brå) skriver i en nyligen publicerad rapport att “den mest lovande strategin för att förebygga dödligt skolvåld går ut på att införa ett systematiskt hotbedömningsarbete i skolan”.

Kan hända även i Sverige

I Sverige har det hittills inte inträffat någon skolskjutning. Men både polis och forskare menar att det kan hända här likaväl som i andra länder.

– Att det inte har hänt här hittills, har kanske mest handlat om att man inte haft tillgång till handeldvapen. Men i en framtid tror bland andra FBI att det kommer bli vanligare med sprängämnen, och det kan ju även svenska elever tillverka, säger Anders Björneberg.

I Stockholm arbetar polisen nu med att sprida kunskaperna om skolskjutningar till alla polismästardistrikt och sedan vidare ut till rektorerna. Man har också haft en utbildningsdag för personal i yttre tjänst om mental förberedelse. I och med att den här typen av händelser ofta sker på en väldigt begränsad tid, kanske 15-20 minuter, hinner man exempelvis inte kalla in förhandlare. Det betyder att det kan bli den vanliga närpolisen som måste agera och behöver vara förberedd på det.

Fakta skolskjutningar:

– En skolmassaker är oftast ett utökat självmord.

– Handlingen är oftast väl planerad, ibland sedan flera år.

– Ett flertal av gärningsmännen har haft allvarliga depressioner och/eller genomfört självmordsförsök.

– Många gärningsmän har upplevt mobbning eller känt ett starkt utanförskap.

– I en majoritet av fallen har gärningsmannen på något sätt meddelat minst en annan person att han planerar genomföra ett våldsdåd. Ibland har gärningsmannen skrivit om sina planer på nätet, i en skoluppsats, dagbok eller sångtext. Gärningsmännen i Columbine hade till exempel gjort en film om en liknande massaker.

– Det går inte att göra någon “gärningsmannaprofil” för att förutsäga vilka som kan genomföra dåd av den här typen. Istället måste skolpersonal få kunskap och lära sig att tolka signaler och varningstecken från ungdomar i farozonen.

Uppmärksammade skolskjutningar:

– Columbine, USA 1999 – den kanske mest spektakulära skolskjutningen. Två elever, klädda i trenchcoat och solglasögon öppnade eld i skolan. 12 elever och en lärare miste livet.

– Virginia Tech, USA 2007 – den hittills mest omfattande. En 23-årig student sköt ihjäl 32 personer på sitt universitet.

– Jokela, Finland 2007 – en 18-årig elev dödade nio personer i skolan.

– Winnenden, Tyskland 2009 – 16 barn och vuxna dog när en 17-åring löpte amok i sin skola.

Läs mer:

Grövre våld i skolan (Brå Rapport 2009:6) – finns på www.bra.se

The School Shooter: A Threat Assessment Perspective (FBI) – finns på www.fbi.gov

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser