Annons

Annons

Engagerad chef i skilda världar

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Hon har aldrig gjort någon karriärplanering. Men kompetens, envishet och lust att pröva på nya saker har fört Therese Mattsson hela vägen från Lycksele, via polisen i Värmland och Säpo, till posten som chef för Rikskriminalpolisen och ytterst ansvarig för kampen mot den organiserade brottsligheten. Hon stortrivs med jobbet men är bekymrad över hur den organiserade kriminaliteten sprider sig globalt.Hon har aldrig gjort någon karriärplanering. Men kompetens, envishet och lust att pröva på nya saker har fört Therese Mattsson hela vägen från Lycksele, via polisen i Värmland och Säpo, till posten som chef för Rikskriminalpolisen och ytterst ansvarig för kampen mot den organiserade brottsligheten. Hon stortrivs med jobbet men är bekymrad över hur den organiserade kriminaliteten sprider sig globalt.

Sträckan mellan Stockholm och Karlstad är 30 mil och tar runt tre timmar att avverka med tåg. Men det är också avståndet mellan två olika världar för veckopendlaren Therese Mattsson.

– Jag byter liv när jag kommer hem. Därför har jag två garderober – Stockholmsgarderoben och Värmlandsgarderoben. I Stockholm blir det mycket svarta kläder eller uniform på jobbet, men här hemma blir det mest jeans och fleecetröja, säger hon när vi möts i Värmland en varm augustidag.

Det är inte bara kläderna som skiljer Värmlandsvarianten av Therese Mattsson från Stockholmsupplagan. Det är stor skillnad i tempo också. I Stockholm rör hon sig snabbt, småspringer mellan möten, hinner med otroligt många ord varje minut och jobbar långa dagar. Men på tågresan hem till Karlstad börjar hon växla ner och bli en lite långsammare version av sig själv.

– Fast jag är snabbast genom Ica Maxi när Göran och jag går dit och storhandlar på fredagskvällarna. Han får påminna mig om att jag inte är kvar i Stockholm och inte måste komma först till kassan.

Att storhandla på Ica Maxi hör till helgrutinerna för Therese Mattsson. Det som inte finns där blir inte köpt, säger hon, halvt på skämt och halvt på allvar. Annars är livet fyllt med allt annat än shopping för den hårt arbetande chefen för Rikskriminalpolisen. Grov organiserad brottslighet är inte något att leka med. Det är bland annat därför som det är hemligt exakt var Therese Mattsson bor, även om det inte för tillfället finns någon direkt uttalad hotbild.

– Jag tror att de som håller på med den här typen av kriminalitet är väl medvetna om att det sannolikt inte är någon bra grej att ge sig på chefen. Då är det större risk för mina medarbetare på Rikskrim, som kommer i direkt kontakt med många kriminella, säger Therese Mattsson när hon lugnt rattar bilen längs Vänerns strand för att hitta ett ställe att rasta den 10-åriga schäfern Eno på.

Som att titta på en film

Vi kommer in på ämnet avstånd till verksamheten, något som ohjälpligen infinner sig när man är så högt upp i hierarkin som Therese Mattsson.

– Ibland är det som att se på en film. Jag är väldigt engagerad i verksamheten, men det är inte jag som sitter mitt emot de grovt kriminella i timslånga förhör. Jag känner mig ödmjuk inför det, mina medarbetares kompetens, och försöker inte tala om för dem hur de ska göra sitt jobb.

Med 600 anställda i den expertorganisation som Rikskrim utgör, går det förstås inte att ha något utpräglat kontrollbehov som högsta chef. Men det har Therese Mattsson varit tvungen att träna på att släppa, säger hon. Ett sätt att ändå ha koll på verksamheten är de chefsmöten hon håller varje fredag. Då samlar hon chefer, från sektionschefer och uppåt, i ungefär en och en halv timme för att gå igenom verksamheten. Alla rapporterar från sina områden och Mattsson har möjlighet att snabbt och effektivt få en överblick, samtidigt som hon kan förmedla sin egen eller rikspolischefens inriktning i aktuella frågor. Utan att någon har behövt vare sig skriva eller läsa ett endaste PM. Dessutom kan hon som högsta chef på ett smidigt sätt läsa av medarbetarna och få reda på om det är något som hon måste sätta sig in i lite extra, och ställa mer ingående frågor.

Rikskrim har alltid fokus på arbetet mot den organiserade brottsligheten, men har nu fått sällskap av ett antal andra myndigheter och 200 särskilt uttagna medarbetare. Det är regeringens omtalade satsning mot den grova organiserade brottsligheten, den så kallade GOB:en, som nu har sjösatts. I organisationen utgör Rikskrim en av de nio aktionsgrupper som finns över landet, men har inte någon övergripande eller samordnande roll. Feltänkt anser bland andra Polisförbundet, som menar att det skulle finnas stora vinster att göra på att använda Rikskrims expertkompetens i en samordnande roll. Therese Mattsson håller delvis med, men menar att Rikskrim ändå i praktiken är sammanhållande i arbetet, både inom och utanför Sveriges gränser. Ett nationellt underrättelsecentrum som ska analysera information från alla samverkande myndigheter placeras på Rikskrim.

– Det kommer att vara navet i verksamheten, säger Therese Mattsson.

Många medarbetare med hög kompetens

Den största skillnaden mot hur arbetet mot den grova organiserade brottsligheten har bedrivits hittills är, som Therese Mattsson ser det, att de som arbetar med detta nu blir så många.

– Vi kommer ju ha 200 personer över hela landet som är speciellt utsedda att arbeta med just detta. De har hög kompetens och ska vara rörliga över hela landet, över alla länsgränser.
Rikskrims chef är tydlig i att hon inte tycker att dagens polisorganisation med 21 självständiga myndigheter är optimal.

– De kriminella bryr sig inte om länsgränser. Brottsligheten är inte lokal, men den har lokala effekter. Vi måste anpassa oss efter det – operativt finns det stora samordningsvinster att göra om vi har en polismyndighet, eller i alla fall färre än idag. Det är inte heller ekonomiskt hållbart att upprätthålla all den administration som dagens organisation kräver.

Therese Mattsson hänvisar till andra statliga verksamheter, som Tullverket och Skatteverket, som gått till mer centraliserade organisationer. Andra exempel är Domstolsverket och Försäkringskassan.

I och med GOB-satsningen kommer polisen att arbeta närmare andra myndigheter för att komma åt brottsligheten från flera håll. Den relativt nya lagen om återtagande av brottsvinster har redan skapat nya möjligheter för rättsväsendet att beslagta brottslingars egendomar.

– Tidigare har vi inom polisen kanske varit lite enögda. Det är bra att vi nu får in annan kompetens, och att det här arbetet inte bara är polisens ansvar. Om till exempel kronofogden kan beslagta tillgångar så försvinner på ett effektivt sätt det positiva med att vara kriminell – de fina bilarna och smyckena till exempel – och det blir bara de jobbiga bitarna kvar.

Hur stort hot är den organiserade brottsligheten mot Sverige, anser du?

Väldigt stort! De behöver samhället för att parasitera på – de infiltrerar och korrumperar och vill bedriva sin verksamhet i fred. Samtidigt vill de dra nytta av välfärdsstaten och använda sådant som sjukvård och vägar, men vill inte betala skatt. Och de finns här redan. Som samhällsmedborgare är jag mer orolig för den organiserade brottsligheten än för terror, i alla fall som det ser ut i Sverige idag. Och det här är ju ett problem över hela världen, så vi måste samarbeta mer och jobba smartare än idag!

Vilket är det största hindret i arbetet mot den organiserade brottsligheten, som du ser det?

– Ett problem är registerlagstiftningen, med den mycket hårt reglerade polisdatalagen. Den är inte anpassad efter polisens behov idag. Till exempel får vi inte spara underrättelser för framtida behov, vi måste hela tiden gallra ut information som skulle kunna komma till nytta längre fram. Det handlar om stora informationsmängder som behövs i arbetet.

Hur skulle du vilja ha det då?

– Att vi fick spara den information vi behöver, men med noggrann insyn och kontroll. Ungefär som det ser ut med användning av hemliga tvångsmedel – att en fristående myndighet granskar och ger tillstånd.

Therese Mattsson är engagerad i frågan, det märks. Engagemanget verkar genomsyra henne som person och även som chef. Ett exempel på det är att dagen vi gör intervjun egentligen är hennes andra semesterdag. Av bara två veckor totalt den här sommaren. Anledningen är Sveriges ordförandeskap i EU, som kräver mycket arbete på alla nivåer inom polisen. Hittills har allt gått bra och ministermötena har gått ganska omärkt förbi, både för polis och medier, tycks det.

Hon har snart gjort fem av de sex årens förordnande som chef för Rikskrim. Om hon blir tillfrågad om att fortsätta tre år till blir hon glad, säger hon. Sedan är det dags för någon annan att ta över. Det är bra, anser Therese Mattsson, att få in nytt tänk i en verksamhet. Vad hon själv ska göra vet hon inte, fokus är här och nu.

– Jag har aldrig haft någon karriärplanering. Det har alltid löst sig. Jag har kommit mycket längre än jag någonsin trodde. Hade någon sagt för 20 år sedan att jag skulle bli chef för Rikskrim hade jag säkert oroat mig. Men man växer in i rollen.

FAKTARUTOR:

Maria Therese Mattsson, chef för Rikskriminalpolisen

Ålder: 51 år

Familj: Gift med Göran. Mamma i Karlstad och en tre år yngre bror i Göteborg.

Bor: Hus på landet i Karlstad. I veckorna i lägenhet på Södermalm i Stockholm.

Bakgrund: Uppväxt i Lycksele i Västerbotten.

Utbildning: Jur kand i Uppsala, tingsmeritering i Mariestad, polischefsutbildning.

Karriär i urval: Jurist på länsstyrelsen i Mariestad, vikarierande polismästare på flera orter i Värmland, chef för kontraspionaget på Säpo, chef för Rikskriminalpolisen sedan november 2004.

Intressen: Att vara hemma och umgås med Göran, släkt, vänner och de tre hundarna.

Läser: Mycket, gärna deckare. “Det är alltid de goda som vinner – det känns tryggt!”

Lyssnar på: “Det blir mycket country, min man älskar Johnny Cash. Annars gillar jag allt från pop till opera. Radion står oftast på, mest P4 och P1.”

Gillar: Att jobba med människor. Det är roligt och stimulerande. Och det är viktigt att ha roligt på jobbet.

Ogillar: Jag har svårt för snorkiga människor som inte är beredda att lyssna på andras åsikter.

Måtto: “Se framåt!” Det som har varit har varit. Älta inte det som har hänt, man kan alltid lära sig något av allt.

Therese Mattsson om:



      att vara polis:


    “Det finns få yrken där man har så mycket att välja på som inom polisen. Vill du flyga kan du göra det, vill du jobba med hundar kan du göra det. Det finns oändliga möjligheter.”



        att vara chef:


      “Det roligaste är att se medarbetare ta för sig. De växer med uppgiften när jag delegerar ansvar. Jag är inte duktigast, min uppgift är att uppmuntra och ge dem verktygen – jag ska inte lägga mig i detaljerna. Det jobbigaste med att vara chef är att man aldrig bara kan släppa allt. Man måste alltid vara tillgänglig och kan inte bara koppla av.”



          att vara storasyster:


        “Jag har en bror som är tre år yngre. Det är en mycket bra chefsträning att ha yngre syskon! Då blir man van att ta ansvar tidigt.”

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser