EU skapade Frontex för att jaga flyktingar, anser kritikerna. En nödvändig åtgärd för att lösa en svår fråga, hävdar förespråkarna. Oavsett vilket växer organisationen och samarbetar alltmer med svensk polis.EU skapade Frontex för att jaga flyktingar, anser kritikerna. En nödvändig åtgärd för att lösa en svår fråga, hävdar förespråkarna. Oavsett vilket växer organisationen och samarbetar alltmer med svensk polis.
Byggnaden som skjuter upp mitt i Warszawa andas administration på toppnivå. Det är härifrån, från Frontex högkvarter, som kontrollen över EU:s yttre gränser planeras. Organisationens flygningar – som också Sverige deltagit i (se Polistidningen nummer 2, 2009) – med utvisade har väckt kritik. Samtidigt anser förespråkarna att Frontex är ett nödvändigt organ för billigt och rättssäkert EU-samarbete. I bästa fall en lösning på den extrema situation som uppstår när stora mängder utomeuropéer med livet som insats gör allt för att förverkliga drömmen om Europa.
Pressansvariga Justyna Jurszak visar runt. På hyllor och väggar finns vimplar, flaggor och sköldar som skänkts av representanter från medlemsländernas poliskårer. Också svenska polisens symboler syns.
Justyna Jurszak öppnar dörren till ett stort hörnrum med svindlande utsikt över staden. Det är Frontexchefens, den för dagen bortresta finnen Ilkka Laitinen, tjänsterum. Mycket talar för att han inte har anlag för höjdskräck. Fönstren når från golv till tak och känslan att vara på väg att sugas ut i lufthavet över den polska huvudstaden är påtaglig.
Förutom Ilkka Laitinen arbetar 216 män och kvinnor, civilister och poliser i högkvarteret – analytikern Louise Waldenström är en av dem. De är bara två svenskar, båda civila.
Ingen svensk polis i högkvarteret
Sverige avviker från mängden. Den överväldigande majoriteten länder under Frontex paraply har egen polispersonal på plats i Warszawa. Undantagen kan räknas på den ena handens fingrar.
– Organisationen är mera profilerad utomlands. Men vårt arbete kan vara till stor fördel också för svensk polis, kommenterar Louise Waldenström.
Inte heller hon kände till mycket om Frontex innan hon anställdes. Hon har en bakgrund som asienvetare och jobbade under ett par år på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). 2006 värvades Louise och många andra akademiker till polisen. Hon flyttade till Stockholm och arbetade som analytiker på gränspolisavdelningen i Stockholms län.
Hösten 2008 sökte Louise Waldenström och fick en tjänst på Frontex. Nu jobbar hon med att ta fram riskanalyser. Hon studerar vad som händer med världens oroshärdar, flyktingströmmar och migrationsrörelser.
Nyligen gick hon in i projektet Operation Hammer. Fram till mars 2010 ska Louise Waldenström analysera situationen på 126 flygplatser runt om i världen. Syftet är att upptäcka trender tidigt. Hur går migrationsströmmarna? Var kan trycket tänkas öka?
På frågan om det inte är svårt att samarbeta med stater som klandrats för inhumant flyktingmottagande svarar hon diplomatiskt. Hon är tjänsteman och konstaterar att politiken inte rör henne, den får andra ägna sig åt. Det är inte heller Sveriges intressen hon företräder utan EU:s. Men som operativ analytiker kommer hon ändå ofta i kontakt med svensk polis. Det handlar bland annat om statistikinsamling och att svensk polis ibland deltar i Frontex operationer.
– Det kan starta med att jag ser att en viss nationalitet söker asyl i Sverige i ökad omfattning. Kanske vill jag ha mera information. Nästa steg är att kontakta Centrala gränskontrollenheten som är spindeln i nätet, säger Louise Waldenström.
Byte av information över gränser
Centrala gränskontrollenheten är en del av Rikskriminalpolisen. Kriminalinspektör Camilla Annerstedt är en av de poliser på enheten som Louise Waldenström har mest kontakt med.
– Det rör sig om ett ömsesidigt utbyte av information. I takt med att Frontex verksamhet växer blir också våra kontakter mera omfattande, säger Camilla Annerstedt.
Hanteringen av uppgifter sker framförallt enligt två principer. Dels förser medlemsländerna Frontex fortlöpande med statistiskt material och information om vad som händer vid nationsgränserna, dels vänder sig Frontex till medlemsländerna och begär information.
– Då rör det sig ofta om specifika fall, problem eller fenomen, berättar Camilla Annerstedt.
Teknisk gränsövervakning utvecklas
Bojar i Medelhavet, satelliter och biometriska pass. Nu satsar EU på ny övervakningsteknik.
Erik Berglund är en av Frontex tre avdelningschefer. Till skillnad från Louise Waldenström trivs han inte speciellt bra i Polen. Besvärligt, byråkratiskt och fult är hans omdömen. Det är stekhett i hans rum och solen bakar de stora fönsterrutorna. Till på köpet är luftkonditioneringen sönder.
Men sitt arbete tycker Erik Berglund om.
– Jag har varit här i två mycket stimulerande år. Det är något speciellt med att få vara med och utforma en ny organisation.
Han ansvarar för forskning och utveckling och ytterligare två sektorer (se faktaruta).
– Tekniken kommer att få allt större betydelse i framtiden. Till stor del rör det sig om havsbevakning men också effektivisering på land vid gränsövergångar, säger han.
Biometriska pass är ett exempel: Vid en automatisk gränskontroll försedd med datorer jämförs den passerande personens ansikte med ett foto som finns lagrat i passet. Ingen mänsklig kontrollant kan göra en lika exakt bedömning. Utökad användning av fingeravtryckskontroll är ett annat exempel.
Men det är bevakningen av gränser i havet med hjälp av till exempel sensorförsedda bojar och satelliter som sannolikt får störst betydelse. Erik Berglund understryker att det inte bara rör sig om att spåra och stoppa människor som försöker ta sig in i EU.
– Lika mycket handlar det om att vara förberedd inför flyktingströmmar. Att veta vad som är på väg, säger han och fortsätter:
– Invasionen av Libanon 2006 är ett exempel som brukar dras. Plötsligt kom hundratusentals flyktingar till Cypern. Då är det bra att vara förberedd och kunna förhandla med grannländerna.
Politisk fråga i Sverige
Erik Berglund konstaterar att Frontex lätt blir ett politiskt slagträ i debatten om invandring och flyktingmottagande. Han tycker att det är nödvändigt att fastslå vissa grundförutsättningar.
– För mig är det en viktig tanke att illegal invandring alltid är något dåligt. Den göder organiserad brottslighet och måste därför stoppas. Invandringspolitik är en annan fråga.
Erik Berglund tycker att Sverige borde använda sig av Frontex oftare.
– Man är förvånansvärt passiv.
Vad beror det på?
– Delvis på att vi är långt från de överlastade båtarna som är vardag runt Medelhavet. Svenskarna ser inte problemet.
Märks det någon skillnad nu när Sverige är EU:s ordförande?
– Nej, inte alls och det är så det ska vara.
”Viktigt bevaka svenska intressen”
Rikskriminalchefen Therese Mattson är Sveriges gränskontrollchef sedan 2005. Vid årsskiftet skapades Centrala gränskontrollenheten som är Sveriges kontaktpunkt mot Frontex. På Frontex huvudkontor i Warszawa jobbar ett antal svenskar men ännu ingen svensk sambandsman. Therese Mattsson ser dock att behovet finns.
– Min förhoppning är att vi inom några år har en sambandsman i Frontex. Det är väldigt viktigt så att vi kan bevaka svenska intressen i det europeiska gränssamarbetet.
Varför är den frågan inte redan löst?
– Det är en ren budgetfråga. De sparkrav vi har inom svensk polis medger inte någon utökning i dagsläget. Men på sikt ska det gå att lösa.
Hur tycker du att Frontexarbetet har fungerat hittills?
– Bra, men det finns utmaningar. Många olika synsätt ska beaktas. Men det viktigaste är att representanter från de olika länderna träffas och får förståelse för varandra. Både jag och representanter från Centrala gränskontrollenheten deltar regelbundet i möten och arbetsgrupper på Frontex i Warszawa.
Regeringsstöd för fler utvisningar
Migrationsminister Tobias Billström(m) har vid flera tillfällen förordat att personer som inte får asyl i Sverige ska avlägsnas i snabbare takt – bland annat genom EU-gemensamma flygningar i Frontex regi. Han är övertygad om att EU:s kontrollfunktioner garanterar rättsäkerheten.
– En väl fungerande asylprocess förutsätter att den som efter prövning fått avslag på sin asylansökan också lämnar Sverige. Regeringen anser därför att det är viktigt att arbeta med verkställighet som bedrivs på ett rättssäkert, humant och effektivt sätt.
Är det lämpligt att Sverige samarbetar med Grekland och andra länder som Amnesty och FN anklagar för att systematiskt tortera flyktingar?
– Om en medlemsstat inte lever upp till sina åtaganden kan kommissionen vidta rättsliga åtgärder. De återsändanden som Frontex samordnar ska följa EU:s regelverk och genomföras på ett för individen rättssäkert, humant och effektivt sätt, säger Tobias Billström.
Fakta Frontex
– Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser) har sitt huvudkontor i Warszawa.
– Organisationen blev operativ 2005.
– Frontex samordnar medlemsstaternas arbete med att upprätthålla gränserna, genomför riskanalyser och ger stöd vid utvisningar (återvändande).
– Analysarbetet är uppdelat på sektioner som antingen utför strategiska eller operativa analyser.
– Frontex beräknas växa och inom några år ha 300 anställda vid huvudkontoret mot dagens dryga 200.
Exempel på verksamhet
– Frontex Joint Support Teams (FJST): Operationer med deltagare från flera medlemsländer. Centrala gränskontrollenheten samordnar svenska insatser. FJST-operationer med svenskt deltagande har bland annat skett i Frankrike, Spanien och Italien.
– Joint Return Operations (JRO): EU-gemensamma flygningar då avvisade förs ur EU.
– Frontex Risk Analyses Network (FRAN): Samordnade riskanalyser.
Källa: Frontex, Rikskriminalpolisen, Centrala gränskontrollenheten
