Går det att vara chef och samtidigt fackligt engagerad? Den frågan kan minst var tionde medlem i Polisförbundet ha anledning att fundera lite extra över. Så många har nämligen någon form av chefsjobb.Går det att vara chef och samtidigt fackligt engagerad? Den frågan kan minst var tionde medlem i Polisförbundet ha anledning att fundera lite extra över. Så många har nämligen någon form av chefsjobb.
Att vara chef och ha ett fackligt uppdrag på samma gång kan vara en balansövning som kräver sin man eller kvinna att hantera. Risken att hamna i lojalitetskonflikter är, i alla fall vid en första anblick, stor. Av tradition är det fortfarande många som tänker i termer av ”vi och dem” när det gäller fackets relation till cheferna – vilket kan göra det svårt för en chef att engagera sig fackligt. Det finns också exempel där polismyndigheten inte lät en medarbetare få en arbetsledande funktion, eftersom han också var skyddsombud och ordförande i det lokala facket.
Men det är viktigt att fler chefer engagerar sig fackligt – det gagnar alla på arbetsplatsen. Det menar Erling Staxäng, som är ledamot i Polisförbundets styrelse och har där ansvar för chef- och ledarskapsfrågor.
– Som chef och arbetsgivarföreträdare är man i vissa situationer också arbetstagare. Förr eller senare kan man hamna i en situation där man behöver vända sig till facket, det kan gälla arbetsvillkor, arbetsmiljö eller rättslig hjälp, säger Erling Staxäng.
Polisförbundet pådrivande i chefsutbildning
Sedan flera år tillbaka är ledarskapet en fråga som stått högt på dagordningen för Polisförbundet. Det har bland annat resulterat i att man numera har en särskild ombudsman för chefsfrågor. Dessutom var Polisförbundet pådrivande när Polisen inrättade tre nationella chefs- och ledarskapscentrum där det bedrivs utbildning för chefer. Nu har förbundet en representant vid varje center.
Åsa Palmqvist är sedan 2008 Polisförbundets ombudsman för chefer. För tillfället kombinerar hon det jobbet med sitt ordinarie uppdrag som biträdande chef i Polisområde Malmö. I hennes fackliga arbete ingår bland annat att hålla regelbunden kontakt med förbundets fyra chefssektioner.
– Det kommer mycket synpunkter från cheferna om vad de tycker är angelägna frågor. En som återkommer ofta handlar om chefernas arbetsmiljö. Där finns det mycket att göra, många hinner inte med sitt arbete på normal arbetstid och vågar kanske inte säga det av rädsla för att framstå som att de inte klarar av jobbet. Det kan också vara en orsak till att det ofta är svårt att rekrytera till chefstjänster, säger Åsa Palmqvist.
Tuff arbetsmiljö för många chefer
Att arbetsmiljön är en viktig fråga för cheferna blir tydligt i arbetet med den här artikeln. Alla jag pratar med tar upp det som ett stort problem – många jobbar alldeles för mycket och slits mellan krav från olika håll. Som chef inom Polisen har man inte bara högre chefer och medarbetare att ta hänsyn till, det är även allmänheten och andra myndigheter som har synpunkter på arbetet och pressen kan bli stor.
– Det är viktigt för Polisförbundet att cheferna mår bra och har förutsättningar att vara bra chefer. Om de fungerar i chefsrollen ger det goda förutsättningar för alla medarbetare att göra ett bra arbete, säger Erling Staxäng.
”Arbetsmiljön är den viktigaste frågan”
Arbetsmiljö, löner och chefstillsättningar. Det är de viktigaste fackliga frågorna för chefer, visade det sig när Polistidningen intervjuade fem personer som både är chefer och har fackliga uppdrag.
Jill Jingbrant
Arbete: Kommissarie och enhetschef för kriminalpolisenheten i Storgöteborg
Fackligt uppdrag: Ledamot i styrelsen för chefssektionen Västra Götaland
”Det gäller att vara väldigt tydlig i hur man arbetar när man har det här dubbla representantskapet. Men det är egentligen inte mer komplicerat än i det vanliga chefsjobbet – i vardagen representerar jag min enhet när jag pratar verksamhetsfrågor med min chef. Och när jag agerar på enheten så är det inom ramen som arbetsgivarrepresentant. Jag känner mig ganska van vid det och trygg i var lojaliteterna ska ligga. Det gäller även i det fackliga arbetet. Om jag är tydlig så upplever också omgivningen mig så. Man vill ju bli upplevd som en tillgång och inte ett hot.
På mellanchefsnivå är man lite som ”kletet” i en hamburgare. Man är det som gör att den håller ihop, både i det styrande och det utförande. I den rollen tror jag att många kan känna sig maktlösa, att inte ha mandat att bestämma i alla frågor som rör personal och i ett begränsat budgetansvar till exempel. Det finns inte alltid så utbredd kunskap om vad vi kan och får göra och som mellanchef kan man bli klämd mitt i den där hamburgaren – då gäller det att veta sin roll. I vardagssituationer kan man som facklig företrädare förkovra sig och få ökad förståelse för processer. Man kan till och med få färre upplevda problem, till exempel genom att skaffa sig mer kunskap genom utbildningar och att bilda nätverk med andra i samma situation.”
CG Wrangel
Arbete: Kommissarie och chef för citypolisens trafiksektion i Stockholm
Fackligt uppdrag: Ombud för chefsföreningen i Stockholms län
”Idag är min fackliga roll att finnas som en länk mellan chefsföreningens medlemmar i city och styrelsen i förbundsområdet. Problemet är att det är få chefer som hör av sig – om det beror på att hälsan tiger still eller om många har nog med sitt ska jag låta vara osagt. Men jag tror att det nog är många som inte vågar. Våra medlemmar är chefer, de allra flesta i karriären och har ett tydligt chefsuppdrag. De jobbar väldigt mycket och känner kanske också att det inte är smart att profilera sig fackligt. Det gagnar inte den vidare karriären.
Jag behöver inte hamna på två stolar egentligen, för jag behöver inte förhandla till exempel. Det var värre tidigare när jag var närpolischef och fackligt aktiv på samma gång. Däremot är jag med vid vissa chefstillsättningar, och där är det jätteviktigt att chefsföreningen är med. Och då är jag tydlig med vilken roll jag har i det sammanhanget, så det är inte något problem.
Den viktigaste frågan för cheferna tycker jag är lönerna. Inte för att vi har dåligt betalt, men det är viktigt att vi inte halkar efter. Sedan är arbetssituationen något som Polisförbundet måste arbeta för att förbättra – cheferna måste få drägliga arbetsvillkor och arbetsmiljö. Idag sitter många väldigt ensamma med både personal och verksamhet.”
S-O Lundbäck
Arbete: Chef för ekobrottsenheten vid polismyndigheten i Norrbotten
Fackligt uppdrag: Ordförande i chefssektionen i Norrbotten
”Det är nog många som ser ett motsatsförhållande mellan att vara chef och facklig. Det finns en gammal kultur och många pratar om ”vi och dom”. Det är något vi måste ta oss ur – både fack och arbetsgivare vill ha bra arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Jag försöker att inte tänka i de där gamla termerna. Det viktigaste är att man är tydlig i vilken roll man har vid olika tillfällen, då blir det inte heller några problem för omgivningen och kollegorna. Ibland är det besvärliga beslut som ska genomföras och jag personligen tycker kanske inte som den som gett mig uppdraget. Men jag måste vara lojal mot fattade beslut, det finns en förståelse för det.
Att jobba fackligt är också en oerhörd hjälp i chefsrollen. Man ser verksamheten ur flera perspektiv och tar upp signaler direkt från medarbetarna på ett annat sätt än om man enbart är chef. Sedan får man alla utbildningar om avtalen och annat viktigt via Polisförbundet. Det som är bra med chefssektionerna är att du skapar ett forum för dina likasinnade. Man blir lite ensam som chef på en enhet. Du kan inte sitta och uttrycka dina känslor för dina medarbetare hur du upplever vissa saker, du behöver ett forum för likasinnade där du kan bolla tankar och känslor. ”
Lennart Hornemark
Arbete: Vakthavande befäl i Skåne-Blekinge.
Fackligt uppdrag: Ordförande för chefssektionen i Skåne. Jobbar fackligt på halvtid.
”Många chefer har en arbetssituation som är väldigt ansträngd. Jag skulle vilja att den undersöks med hjälp av någon utomstående – hur många chefer mår egentligen dåligt? Det är oerhört vanligt att man tar jobbet med sig hem, och den tiden redovisas aldrig någonstans. Som chef kommer man in i en situation där man känner att man måste jobba för mycket. Det är dels ett problem för dem som redan har ett chefsjobb, men det blir också ett problem vid rekryteringen av nya chefer.
Jag tror inte att man som chef och fackligt aktiv direkt hamnar i någon lojalitetskonflikt. Men det är
inte lika lätt att som chef gå ut och påtala vad som är fel. Det kan finnas en stor rädsla för att säga vad man själv tycker – bara tanken på att man kanske kan drabbas och bli utsatt kan göra att man håller tyst. Men jag tycker verkligen att det är viktigt att chefer engagerar sig fackligt för att kunna påverka, istället för att klaga på det man tycker är fel.
Det är viktigt att vi talar mer om att vi har fackliga företrädare som också är chefer och att vi belyser de frågorna. Alla är med i Polisförbundet, det är en av våra styrkor – att vi klarar av att organisera så många.”
Var tionde medlem är chef
Bröd: Av Polisförbundets 18 241 medlemmar är 1885 chefer. Siffran från mars 2009 bygger på statistik ur det så kallade Bestasystemet som används i landets polismyndigheter. Med hjälp av Besta kan man dela in personer i olika grupper efter bland annat arbetsuppgifter och ansvar. De som kodats som chefer är individer med olika typer av befattningar med formellt personalansvar och som har till uppgift att leda och planera myndighetens verksamhet på olika nivåer.
Sektionerna jobbar för chefernas sak
Bröd: Det finns fyra chefssektioner i Polisförbundet – i Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Norrbotten. Chefssektionen i Stockholm är störst med sina drygt 270 medlemmar, från kommissarie och uppåt. Sektionen i Norrbotten är minst med 19 medlemmar. Där måste man ha både personal-, budget- och resultatansvar för att få vara medlem. Den som vill komma i kontakt med chefssektionerna eller bilda en egen sektion kan kontakta dem via Polisförbundets hemsida: www.polisforbundet.se eller via e-post till erling.staxang@polisforbundet.se
Cheferna har egen ombudsman
Bröd: Sedan 2006 har Polisförbundet haft en särskild ombudsman för chefer. Först på posten var Dan Persson, som numera är länspolismästare i Värmland. Sedan 2008 är det Åsa Palmqvist som är chefernas ombudsman. I den rollen ingår att företräda Polisförbundet både externt (till exempel i kontakter med RPS) och internt när det gäller frågor som har med organisation, chefs- och ledarskap att göra. Dessutom bereder hon ärenden till förbundsstyrelsen, till exempel när det gäller remissvar, yttranden och tillsättningsärenden. Att finnas som stöd till förbundsområdena i chefsfrågor och att stärka det fackliga ledarskapet är andra uppdrag.
– Det är väldigt viktigt att cheferna känner att Polisförbundet arbetar även för dem, precis som vilka andra medlemmar som helst, säger Åsa Palmqvist.
Förtroendemannalagen gäller även för chefer
Bröd: Som arbetstagare har man rätt att organisera sig och arbeta fackligt. Det gäller även den som har en arbetsledande position. Förtroendemannalagen säger bland annat att arbetsgivaren inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Arbetsgivaren har inte heller rätt att ge en förtroendevald försämrade arbetsförhållanden eller -villkor på grund av uppdraget.
Läs mer på Polisförbundets chefsportal på www.polisforbundet.se
