Politikerna tycker att det är viktigt. Facket tycker att det är viktigt. Och Rikspolisstyrelsen tycker också att det är viktigt. Men ändå får inte ens en tredjedel av poliserna professionell yrkeshandledning. Den dåliga ekonomin har fått polismyndigheterna att dra i bromsen.Politikerna tycker att det är viktigt. Facket tycker att det är viktigt. Och Rikspolisstyrelsen tycker också att det är viktigt. Men ändå får inte ens en tredjedel av poliserna professionell yrkeshandledning. Den dåliga ekonomin har fått polismyndigheterna att dra i bromsen.
Det är nu tre år sedan riksdagen beslutade att alla poliser skulle få professionell yrkeshandledning. Trots att frågan har bedömts som viktig har inte ens var tredje polis fått handledning hittills, visar en undersökning som Polisförbundet har låtit göra (Etiken och polisen – en undersökning bland 1485 poliser). Och det är sämre än för fyra år sedan, då runt 40 procent svarade att de fått någon form av reflekterande samtal eller handledning i etik.
Rikspolisstyrelsen har uppmanat polismyndigheterna i landet att införa handledning, men man har inte gett några direkta direktiv. Varje polismyndighet bestämmer själv hur den ska göra, till exempel vilka grupper som ska prioriteras och hur mycket pengar man vill satsa. Därför ser det väldigt olika ut i landet. Vissa myndigheter ser till att medarbetarna får handledning, men man har inte gjort de nysatsningar som var planerade. Det är vanligt att enbart poliser som arbetar med särskilt påfrestande områden, till exempel barnutredare, får handledning. Medan stora grupper, som poliser i yttre tjänst, på många håll inte får yrkeshandledning över huvudtaget.
Brist på pengar satte stopp
Den viktigaste förklaringen till att så få poliser får handledning är ekonomin. När beskedet om polisens usla ekonomi kom för ungefär ett år sedan var Rikspolisstyrelsens handlingsplan för genomförande av handledning precis klar. Konsulttjänster skulle upphandlas och verksamheten skulle byggas upp lokalt. Men då blev det tvärstopp.
– Satsningen på handledning har utvecklats i mycket blygsam omfattning och har gått på sparlåga under 2009, i första hand av ekonomiska skäl. Man har inte skurit ner, men inte heller utökat verksamheten, säger Claes-Erik Claesson, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen.
Riksdagsledamoten Lena Olsson från Vänsterpartiet är en av dem som har reagerat på att bristen på pengar har fått handledningen att stryka på foten. I våras ställde hon en fråga i riksdagen till Beatrice Ask, där hon undrade om justitieministern hade för avsikt att se till att polisen genomför riksdagsbeslutet om obligatorisk handledning inom rimlig tid.
– Det är förödande att inte satsa på handledning, särskilt med tanke på att vi nu har så många nya poliser. Ekonomin ska inte få styra det här, säger Lena Olsson.
Poliser möter hårt klimat
Men i justitieministerns svar på Lena Olssons fråga så kan man inte precis påstå att hon satte ner foten. Hon hänvisade till Rikspolisstyrelsens pågående arbete, och sa att hon inte tänkte göra något mer för att alla poliser ska få obligatorisk handledning.
Polisförbundet har uppmärksammat problemet och är mycket kritiskt till att handledningen inte har genomförts i rimligt tempo.
– Detta är bekymmersamt av två skäl. För det första möter poliserna ett hårdnade samhällsklimat. Det förutsätter att det ges utrymme till professionell handledning. För det andra finns det ett riksdagsbeslut som säger att alla poliser ska ha yrkeshandledning och detta har alla polismyndigheter helt klart inte levt upp till, säger Jan Karlsen.
Men enligt Claes-Erik Claesson på RPS är handledningen inte bortglömd på något sätt.
– Nej, den finns fortfarande med i planeringsförutsättningarna. Det är bara det att det har dragit ut på tiden på grund av den dåliga ekonomin. Nu under hösten kommer vi att ta tag i frågan och lägga upp en plan för hur vi ska gå vidare.
Faktaruta:
Handledning
Yrkeshandledning är en regelbunden, pedagogisk, reflekterande aktivitet i arbetsgruppen. Syftet är att få möjlighet till avlastning för den belastning och utsatthet som poliserna utsätts för i arbetet, genom diskussion och kunskapsutbyte. Professionalismen ökar och risken för stressrelaterade problem och utbrändhet minskar.
I många yrken där personalen utsätts för påfrestningar i möten med andra människor har professionell handledning varit en naturlig del i arbetet i många år. Det gäller till exempel psykologer och personal i sjukvård och socialtjänst.
2006 fattade riksdagen beslut om obligatorisk handledning för poliser. Hittills har dock bara knappt var tredje polis fått handledning eller annan form av reflekterande samtal på jobbet.
Källor: Rikspolisstyrelsen, Polisförbundet, Polismyndigheten i Stockholm
