Annons

Annons

Forskare och polis i samarbete mot stalkning

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Det finns brister i polisens arbete mot stalkning. Men nu får polisen i Västernorrland och Jämtland stöd från forskare för att bli bättre på området.Det finns brister i polisens arbete mot stalkning. Men nu får polisen i Västernorrland och Jämtland stöd från forskare för att bli bättre på området.

– Svensk polis har blivit ganska bra på att jobba med riskbedömningar vid partnervåld, men det finns en del saker som går att förbättra. Min vision är att Västernorrland och Jämtland utvecklas till föregångslän i arbetet med de här frågorna, säger Henrik Belfrage, som är forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall och även knuten till Mittuniversitet.

Det är med stöd från Brottsoffermyndigheten – närmare en miljon kronor – som Belfrage och två doktorander ska arbeta tillsammans med de båda polismyndigheterna. Det gäller bland annat att följa upp hur polisen arbetar med den checklista som bedömer risken för framtida partnervåld (den så kallade Saramodellen).

Ett område som bekymrar Henrik Belfrage är samarbetet mellan polis och åklagare i besöksförbudsärenden.

– Jag har nåtts av signaler från flera olika poliskällor om att det skiljer i synsätt mellan polis och åklagare. Poliser som helt korrekt enligt Saramodellen väger in en gärningsmans psykosociala situation och utifrån det förordar besöksförbud, får inte stöd av åklagare som strikt tittar på det juridiska i förundersökningen.

– Det här känns som ett systemfel som är olyckligt och tyvärr tror jag att det resulterat i allvarligt våld mot kvinnor som borde ha gått att undvika. En lösning kan vara att ge polisen rätt att besluta om besöksförbud, åtminstone interimistiskt, säger Henrik Belfrage.

I Västernorrland har polisen tagit emot samarbetsinviten från forskarna positivt.

– Historiskt har polisen förlitat sig alltför mycket på antaganden kring hur vi bör jobba. Vi har blivit bättre på att utvärdera och följa upp, men det finns ändå skäl att stärka kopplingen till forskningen, säger Börje Öhman, informationschef på Polismyndigheten i Västernorrland.

Henrik Belfrage har personlig erfarenhet av att bli utsatt för stalkning. Tillsammans med en kollega var han ansvarig för en psykiatrisk riskbedömning av den man som senare dömdes till livstids fängelse för polismordet i Nyköping. Och stalkning är ett växande problem. Det är inte minst den tekniska utvecklingen som ligger bakom det – internationellt talar man om internet som “Stalkers Paradise”, berättar Belfrage.

Henrik Belfrage hoppas att en ny stalkningslagstiftning ska ge effekt:

– De lagändringar som det talas om är i alla fall ett steg i rätt riktning för att vara mer offensiva mot gärningsmännen och inte bara gömma undan kvinnorna.

– Jag tror också att svensk polis kan behöva organisera sig annorlunda med särskilda enheter för att bekämpa stalkning

Fakta:

Stalkning (förföljelsesyndrom) delas in i flera olika kategorier men den absolut största är kvinnor som förföljs av en före detta partner. Det finns ett nytt förslag om en särskild lag mot stalkning, där kontaktförbud och elektronisk övervakning ska ersätta nuvarande besöksförbud. Justitiedepartementet räknar med att presentera en lagrådsremiss under våren.

Fredrik Mårtensson

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser