Glesare gränsbevakning kräver nya grepp och regeringen uppmuntrar samarbete mellan blåljusmyndigheter. Trelleborgspolisen var först med att etablera nära kontakt med kustbevakningen. Men effektiviteten måste hela tiden ställas mot rättsäkerheten.Glesare gränsbevakning kräver nya grepp och regeringen uppmuntrar samarbete mellan blåljusmyndigheter. Trelleborgspolisen var först med att etablera nära kontakt med kustbevakningen. Men effektiviteten måste hela tiden ställas mot rättsäkerheten.
Snön har smält undan men kylan och dimman i hamnen är ett beklagligt faktum. Förste kustbevakningsinspektören Thomas Nilsson, en veteran i sammanhanget, konstaterar att det är svårt för utsocknes att förstå hur kallt det är i Trelleborg. I Sundsvall får hans kollegor köldtillägg. Men på Skandinaviens sydligaste landyta, som vetter mot en ofta mulen eller vredgad Östersjö, är klimatet minst lika bistert enligt Thomas Nilsson.
Kustbevakaren Joakim Nilsson provar ut ett par nya kängor. Om de håller måttet kommer de att bli en del av standardutrustningen. Han nickar mot sin kollega Kristin Johanssons fötter och säger:
– Den där gamla modellen är olidlig.
Polisassistenterna Dusica Dannegård och Monica Nicklausson samt polisinspektörerna Ulf Linder och Bo Göran ”BG” Nilsson blandar sig i samtalet. De väntar på att Robin Hood, färjan från Travemünde, ska lägga till. Alla bär blå uniformer och reflexvästar. För den oinvigde är det svårt att se vilka av männen och kvinnorna som är poliser och vilka som tillhör kustbevakningen, och befogenheterna smälter allt mer samman. Det som Polisförbundets ordförande, Jan Karlsen, bland annat tolkar som en dragkamp har från politiskt håll ibland beskrivits som en nödvändighet med hänvisning till polisens resursbrist.
Bo Göran ”BG” Nilsson berättar att det också finns en psykologisk vinst i samarbetet med kustbevakningen. För alla som stoppas i hamnen för att blåsa, eller för de som måste stiga ur sina fordon i samband med en mera ingående undersökning ger åsynen av alla uniformer ett överväldigande intryck.
– Vi ser helt enkelt fler ut än vi är och jag sticker inte under stol med att det är bra.
BG Nilsson var den som en gång tog initiativet till ett fördjupat samarbete med kustbevakningen. Det var 2006 som Helsingborgspolisen hade ett ärende i Höllvikentrakten. I samband med detta lånade poliserna kustbevakarnas station med resultatet att poliser och kustbevakare började prata om sina arbetsförhållanden, de båda yrkesgrupperna bestämde sig för att jobba tillsammans i större utsträckning.
Tanken är att få mesta möjliga kraft ur två organisationer som möter nya svåra utmaningar. Trelleborgs hamn är landets största i sitt slag. Det finns ingen annan plats i Sverige där så många fordon rullar av och på båtar från utrikes hamnar. Kustbevakningen kan följa ett bredare regelverk än polisen och kontrollera farligt gods och lastsäkring. Om de hittar något och polisen redan finns på plats blir fördröjningen minimal. I Malmö utkämpas ett blodigt krig mellan kriminella falanger och polisen prioriterar att stoppa vapeninförseln via Trelleborg. Samtidigt pågår den ständiga kampen för att minska rattfyllorna. Flera poliser som Polistidningen talar med anser att långtradarchaufförerna har skärpt sig, allt färre fastnar i nykterhetskontrollerna. Men tragedin i Svedala 2004 finns i färskt minne. En rattfull långtradarchaufför från Ungern körde ihjäl fem personer, en hel familj. BG Nilsson nämner händelsen – mycket är det den som ligger till grund för hans syn på samarbetet med kustbevakningen. Bitterheten då han refererar rattfyllots försvarare går inte att ta miste på.
– Chaufförens advokat hävdade att fem personer inte hade behövt dö om polisen haft bättre koll i hamnen. En enda stoppad rattfylla motiverar mycket stora ansträngningar från vår sida.
Han nämner ett försök som gick ut på att väktare fick utföra nykterhetstester i Ystad hamn. De legala hindren visade sig vara för höga, och det tycker BG Nilsson är bra.
– Där någonstans går en gräns, rättssäkerheten måste hela tiden vara med.
Men också inom det befintliga regelsystemet krävs avvägningar och gott omdöme.
– Det är viktigt att vi inte tänjer gränserna. När kustbevakningen öppnar ett utrymme ser vi vad som finns där om vi är på plats. Men vi får aldrig börja i fel ände så att kustbevakningen agerar för vår räkning, säger BG Nilsson.
Tillsammans med Ulf Linder visar han runt i hamnen. De kan området på sina fem fingrar, inte minst efter att ha utformat en insatsplan för hamnen tillsammans med räddningstjänsten syd, Trelleborgs hamn AB och Trelleborgs kommun. De berättar att ett stort problem är att många långtradarchaufförer förbluffande nog tror att det är tillåtet att köra berusad på det avgränsade hamnområdet. Efter att ha druckit öl, som tidigare serverades fritt, på färjan kör chauffören i land och planerar att ställa fordonet och sova ruset av sig.
– Då blir det som chock när de inte får köra utan istället blir inlåsta. Kanske är lasten värd miljoner och förfars om den inte kommer till ett kylrum. Ibland inträffar rentav slagsmål, säger Ulf Linder.
Han understryker sedan att han tycker att i princip allt som kan göras för minska rattfylleriet måste prövas.
– Min drivkraft är fortfarande den döda familjen i Svedala. Mardrömmen är att pendelbussen till Malmö frontalkrockar med en långtradare. Det har varit nära.
”Allmänheten ska inte behöva tvivla”
Kustbevakningens ökade befogenheter kritiseras av Polisförbundet. Samtidigt uppmuntras samarbetet.
Då remisstiden gick ut 2008 för utredningen om kustbevakningens rättsliga befogenheter riktade Polisförbundet kraftig kritik mot utredningsarbetet. Ordförande Jan Karlsen ansåg bland annat att det skapar en illusion av trygghet att ge polisiära befogenheter till en myndighet vars anställda saknar rätt utbildning.
Dessutom konstaterade han att:
– I det långa perspektivet bör de brottsbekämpande delarna inom polisen och kustbevakningen slås ihop och föras över till polisen.
I dag är han fortfarande kritisk till en situation då gränsdragningen mellan olika myndigheter och deras maktbefogenheter suddas ut. Han jämför med det tänkta scenariot att kustbevakningens befogenheter fördes över till marinen.
– De är ju också ute till havs och övervakar. För mig är det ett exempel som visar hur viktig rågången är.
Samtidigt understryker han att alla goda samhälleliga krafter måste samverka.
– Ett bra samarbete har vi ju haft sedan urminnes tider, det är inget nytt. Det måste dock ske oerhört försiktigt, annars är vi snart i ett läge då ingen har någon samlad bild av kompetensfördelningen.
– Dessutom värnar jag av naturliga skäl de uppgifter som poliserna sköter. Vi måste akta oss så vi inte får en dragkamp om status och makt.
Men framförallt anser Jan Karlsen att det handlar om rättssäkerhet. Polisens, tullens och kustbevakningens respektive kompetenser är resultat av en lång tids politiska avgöranden, lagstiftning och debatt. Han är rädd för att arbetsuppgifter och maktbefogenheter ska komma på glid.
– Då har vi ingen aning om var hela komplexet landar. Allmänheten ska inte behöva tvivla det minsta på vem som har rätt att göra vad. Men återigen, samarbete är naturligtvis mycket bra.
Fakta samarbete polis/kustbevakning/tull
? Drygt 800 personer är anställda i kustbevakningen, 500 av dessa är kustbevakningstjänstemän vars arbete innebär myndighetsutövning med polisiära befogenheter, miljöräddning, kontroll- och tillsynsverksamhet.
? I västernorrland planeras ett utökat samarbete mellan kustbevakningen och polisen med gemensamma ledningslokaler hos sundsvallspolisen. Frågan utreds för närvarande och en slutrapport kommer senast den 12 april 2010.
? Polisen utbildar personal från kustbevakningen och tullen i användandet av evidenzer, ett bevisinstrument för att konstatera alkohol i utandningsluften. Lagstiftning, föreskrifter, bevissäkring och ärendehanteringen gås igenom under en dag.
? Kustbevakarna och tullpersonalen har sedan 1 juli 2008 samma befogenhet som polisen vid misstänkt påverkan av droger i trafiken eller enligt sjölagen.
Källor: Polisen, kustbevakningen, SVT
