Jonas Nimborn är övertygad om att svensk polis skulle må bra av att gå samman i en myndighet. Som ordförande i Blekinge har han på nära håll följt hur organisationer slagits samman och länsgränser suddats ut, och han ser mest positiva resultat.Jonas Nimborn är övertygad om att svensk polis skulle må bra av att gå samman i en myndighet. Som ordförande i Blekinge har han på nära håll följt hur organisationer slagits samman och länsgränser suddats ut, och han ser mest positiva resultat.
2007 smältes Blekinges och Skånes ledningscentraler samman. Nu arbetar yttre befäl över länsgränsen. Och i norr pågår arbetet med att sammanföra polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg och skapa ”Kroka”.
– Vi fick också en inbjudan om att vara med och ingå i sammanslagningen men tackade efter moget övervägande nej till en början. Vi vill avvakta resultatet och om ledningscentralen i Kalmar blir bättre och billigare är vi intresserade, säger Jonas Nimborn.
Men det fanns andra orsaker också?
– Vi gick med i KC Syd för tre år sedan. Då byttes alla telefonnummer, delegationsordningen ändrades och inre och yttre befäl utbildades. Det kändes inte helt lockande att gå igenom alltihop en gång till. En gemensam ledningscentral i Kalmar är säkert bra. Inte minst för att det går att skicka bilar från flera län in i glesbygden i skogsområdena. Men för oss fungerar det bra med KC Syd, dessutom är vi ändå delaktiga i sammanslagningen.
Hurdå?
– Vi ville tidigt vara med i den styrgrupp som bildats för att leda sammanslagningen av Kalmar och Kronoberg. Efter vårt arbete med gemensam ledningscentral för Skåne och Blekinge tyckte vi att det fanns all anledning att hjälpa till och föra fram det vi lärt oss.
Och vilka är era lärdomar?
– Främst rent praktiskt angående till exempel delegationsordning och telefonnummer. Dessutom har vi en del färdigt undervisningsmaterial.
Vad är svårast att få rätt på vid en sammanslagning?
– 95 procent av allt har funkat bra för oss. Det som kan haka upp sig är hur ärenden prioriteras, där har man inte alltid samma syn. Men det är sådant som jämkas efter ett tag. Bristande lokalkännedom är däremot inget större problem. Operatören i Malmö behöver inte hitta i Blekinge. Bilarna har ju GPS och är man bara noggrann med att ta uppgifter blir det rätt. Sedan finns det ju andra problem när avstånden blir långa, men det får lösas genom fackliga avtal.
Vad tänker du på då?
– Placeringarna, under vilka omständigheter som poliserna måste arbeta är en viktig facklig fråga. Till exempel kan det vara svårt att få personal till ledningscentralerna, så var det ju i Malmö. Då kan det sluta med att folk flyttas dit mot sin vilja och får en arbetsplats som är extremt långt från hemmet. Tänk att behöva pendla 30 mil enkel resa. Militären hade länge sådana problem men löste det avtalsvägen och det får vi också se till att göra.
Vilka är fördelarna med större organisationer?
– Vid omfattande händelser finns alltid någon som är rutinerad och har varit med förr. Det går att koppla på större bord och länsvakthavande får möjligheten att fördela resurserna smidigt. Överblick och samsyn är alltid bra, därför tror jag mycket på ett system med bara en polismyndighet. Utvecklingen går ju också mot sammanslagningar och större organisationer.
Förutom placeringarna, vilken är
den viktigaste fackliga frågan?
– Lönen! Efter tio år i yrket skiljer det utan vidare 7 000 kronor mellan en polis här och en i Stockholm. I Åmål som råkar tillhöra Västra Götaland tjänar poliserna som i Göteborg. Min förhoppning är att en myndighet och en organisation kommer att innebära likriktning också vad gäller lön.
Namn: Jonas Nimborn
Ålder: 50 år
Fackligt uppdrag: Ordförande för förbundsområdesstyrelsen i Blekinge.
Arbete: Yttre befäl, de senaste 28 åren på utryckningen.
Fakta Förbundsområde Blekinge
Antal medlemmar: 268
Förtroendevalda: 10 i styrelsen.
Ordförande: Jonas Nimborn
